Min kamerakrönika - del 13

Rolleiflex 3,5 Automat

Våren 2009 kom jag över min länge efterlängtade drömretrokamera. En Rolleiflex. Det var en 3,5A Automat från 1952 som också utlöste en lång serie om dess praktiska tillbehör året efter. Det exemplaret är ute på långlån hos min son ljudteknikern efter att jag kommit över en likadan -54:a, en 3,5B Automat 2011. Jag betraktar dessa som samma kamera och bakar ihop dem i samma krönikedel. Filmflödet bytte bara hus. Behöver jag säga att det alltid sitter en rulle i den? Under två och ett halvt  år har jag tagit sextio rullar i den. Den här är en av mina tre främsta favoriter.

Här avbildad med några tillbehör, närbildslins, färgade filter samt Rolleilux, motljusskydd med integrerad infällbar exponeringsmätare.

En trevlig bieffekt med den här kameran är att man ofta möter någon som vill prata om Rolleiflex. Någon som har egna minnen av en Rolleiflex från sin barndom eller på annat sätt har någon koppling till denna modell. Det är onekligen en kamera som väcker känslor, både hos fotografen och dem i hans närhet.

Här kommer då lite bildexempel från våren 2009 och framåt. Håll i hatten! Det här är det omfångsrikaste inlägget hittills. Jag börjar med färgbilder.

Kina slott.

Rapsfält på Munsö. En riktig Rosenlundare.

Utschasad

Gotlandsbolaget.

Hattkonst på Bergianska trädgården.

Cadillac DeVille -58. Åmålshälja.

Slottskyrkan på Drottningholm.

Och så ett massivt sjok med svartvitt. Jag hade Rolleiflexen som Dogma-kamera ett bra tag så många bilder känns säkert igen.

Samma kyrka. Med orangefilter

Sånga kyrka.

Sånga kyrkport

Millesgården. Med orangefilter.

Roma kloster. Gotland.

af Chapman. af Stockholm.

Hilda av Åmål. Minst lika vacker Colin Archerkopia.

 Flickaktig bekantskap på The 50s i Åmål.

Kinesiska paviljongen på Grönsöö slott. Enköping.

Harley Davidson Roadking. Krom gör sig utmärkt i svartvitt.

Amfora på Millesgården.

Självporträtt. Självutlösaren fungerade inte så det här var en akt av balans och koncentration.

Arbete utanför Fotografiska.

T-bana Sandhamn

Trosa stadsmuseum.

Rosor. Med närbildslins Rolleinar 2.

Rebell.

Stockholm central.

Fotomässan. Jag fick ett kort tidsfönster mellan besökarna.

Innergård. Norra Långgatan 10, Åmål.

Ibland går det som på räls.

Gamla lokstallet i Åmål. Numera verkstad för JÅÅJ museum.

Brandoffer. Djuphamnen, Åmål.

Regionaltåg på Åmåls station.

Åmåls kyrka.

Krom i Norrtälje.

Solskydd på Rosendal, Stockholm.

Prins Bertil Memorial, Djurgården.

Kepsstammen. Sergels torg.

Victoria och jag. Årets scoop 2011. Nationaldagen.

Café Ogräs. Rosenhill, Ekerö.

Basket i Vällingby centrum. Med vidvinkeltillsats Mutar 0,7x.

TV-eken några dagar innan den sågades ner.

Det kanske märks att jag har roligt när jag använder den här kameran. Jag tror att det blir bättre bilder då. Och fler.

Mellanformataren.

Nelson stupade och jag snubblade

På äventyr i England

Det här äventyret började redan hemma i Åmål. Vi bokade en lägenhet för en vecka på en gammal kvarn utanför Chichester i södra England och hade planerat att först åka till Oxford ett par dagar innan vi landade vid kvarnen. Överfarten var planerad att vidtagas med färja. Jag minns inte om det var från Göteborg eller Esbjerg i Danmark. Det spelar mindre roll. En dryg vecka innan avfärd fick vi reda på att färjan var trasig och gick för halv maskin. Överfarten skulle komma att ta 1,5 dygn istället för ett dygn. Vi fick modifiera våra planser lite i all hast. Ett par dagar senare får vi veta att färjan hade tagits in i torrdocka i Oslo och inte skulle ta några bilar och passagerare till England överhuvudtaget. Vi hade redan bokat lägenheten på kvarnen och betalat samt bokat Bed & Breakfast utanför Oxford. Det var för sent att avboka och att få pengarna tillbaka. Det här var innan internet var var mans kommunikation med omvärlden och email knappt något som någon kände till. Vi hade bokat allt via telefon direkt till England. Jag störtade ner till resebyrån för att boka flyg och hyrbil innan någon annan kom på samma idé. Planen hade varit att ta vår egen bil med färjan men nu fick det bli en högerstyrd bil istället. Vi hade tur. Det fanns gott om plats på flyget och hyrbil var heller inget problem. Bara timmar senare var alla flyg till England fullbokade.

Bed & Breakfast i Oxford

Den här dagen hade vi en osedvanlig tur. Vi letade efter ett världsberömt modelljärnvägsmuseum, The Pendon Museum,  och det föll sig så att just den dagen firade klubben 40-års-jubileum (helt utan vår kännedom). Där satt både gubbar och gummor och visade hur de tillverkade allt som skulle användas på museibanan. Inte en köpt pryl. Allt var handgjort och handmålat. T o m lok och vagnar. Ett enastående museum som är väl värt ett besök. Jag har tyvärr inga bilder därfrån men köpte ett antal små häften om anläggningen.

Det gick att bada i Engelska kanalen.

HMS Victory i Portsmouth's Royal Naval Dockyard.

Vi gick en guidad tur på skeppet och när vi just gått upp för trappan till Quarter deck snubblade jag på en lite träkubbe som stod upp ur däcket. På toppen av den fanns en liten plakett som förkunnade att det var där Nelson stupade.

Djupt inne i New Forrest ligger ett stort bilmuseum, Beaulieu, som har en särskild utställning med hastighetsrekordbilar. Här är det Bluebird med linslusen Viktor i kanten

Stonehenge. Till vår besvikelse fick man inte gå fram till stenarna och känna på dem.

Tangmere Military Aviation Museum. Som synes har de inte bara flygplan. Ett fint museum som försöker bevara hur flygfältet såg ut under kriget. Mycket intressant material att titta på.

Avresedag utanför lägenheten. Vårt värdfolk tog bilden som blev julkort senare samma år. 

Sista dagen i London. Här på rundtur.

Klockan är slagen. Dags att åka till flygplatsen

Och så till sist profilbilden som som är cropad ur bilden nedan. Att döma av höjden över havet är det Pehr eller Philip som tog bilden med Genesis II på strandpromenaden bara någon mil från där vi bodde.

Mellanformataren

Hilda av Åmål. En berättelse om passion.

Ännu en av Åmåls profiler får man väl anse att skeppare Wahlström är. Bilderna nedan vittnar om passion och målmedvetenhet. Han har byggt hela båten själv. Nåväl, inte motorn och vanliga skruvar men båten och beslagen är alla av egen tillverkning. Jag minns för många år sedan när han väl sjösatte skutan första gången och Provinstidningen Dalsland hade ett långt reportage om hans mångåriga arbetes slut. När jag kom ner första dagen var skutan inte i hamn. Jag fick ge mig till tåls ett par dagar till. När jag kom andra gången var det underhåll som pågick. Drevning av däcket såg det ut som. Jag vinkade och han vinkade tillbaka. Han är nog väldigt van vid fotografer vid det här laget. En gång i Tösse skärgård blev min mahognysnipa omseglad av denna skönhet. Hon ska förstås helst ses på sjön. I hamnen blir det inte riktigt samma sak. Är du i Åmål en sommar så ta dig ner och se den vackra Hilda på nära håll, och glöm inte kameran.

 

Hilda av Åmål. Det i särklass snyggaste fartyget i Åmåls kommun.

Alla bilder med Dogmakameran, Rolleiflex Automat och Tri-X