Pro Memoria
Jag kunde inte låta bli
Den bästa svartvita filmen fanns på ebay
Det är nog sista dödsrycket för Fuji Neopan 400 hos alla inköpsställen. Men jag hittade och köpte nyss en 7-pack på ebay för ett hyfsat pris jämfört med Brunos hutlösa.
Nu när det är vinter pressar jag dock Tmax 400 på 1600 men till våren blir det bra med den här.
Eders hängivne
PS
Tipsa mig gärna om fler ställen men inte Neopan 400 CN som ju ska framkallas i C-41. Den är inte intressant.
Kodak Tri-X 400 pressad till 1600
Det var lite spännande att framkalla en gammal favoritfilm som Tri-X igen. Men nu är det gjort och resultatet visas här nedan. Som vanligt är bilderna tagna med OM-2N, de fllesta den här gången med 35 mm Zuiko.
Grynigt värre. Och då menar jag inte väggen.
Här funkade det bättre
Vad kan jag säga om det här då?
Nja, pressa Tri-X +2 steg är nog inget bra. Jag hade förväntat mig ett bättre resultat. Sannolikt blir det bättre när jag kör nominellt senare i vår.
Eders hängivne
PS
Det kanske inte var helt lyckat att pressa två steg en solig vinterdag som jag gjorde i början av filmen. Men det är ju inte möjligt att välja mitt i en film.
Framkalla färgrullarna!
Dags att damma av maskinen
Våren 2014 köpte jag tio rullar Portra 400 hos Brunos i Gamla stan. Anledningen var att jag blivit inspirerad av Nils Berqvist bilder från Bornholm och av Franco Fontanas färgrika bildvärld. Jag skrev ett blogginlägg om det. Nu har jag åtta rullar från 2014 som ligger och väntar på framkallning. Någon dag i den närmaste framtiden tar jag tag i saken. För en tid sedan köpte jag Tetenals Colortec C41-kemi. Samma som jag använde förra gången (2010).
Jobo Duolab 1500
Tetenal Colortec C41
Nu är det så längesen jag tog det här rullarna att jag inte minns vad som finns på dem. Därför blir det lite extra spännande. Däremot har jag numrerat alla rullar i kronologisk ordning så med en liten titt i min fickkalender där jag noterar mina fotoutflykter ska det nog gå att både förstå vad bilderna innehåller och när de är tagna.
Bilder kommer så småningom
Eders hängivne
PS
I mellantiden från förra framkallningen hade jag använt ett billigt fotolabb i Torsby i Värmland. Tyvärr upphörde labbet med sin verksamhet vid förra årsskiftet men de som hade framkallningscheckar kvar fick framkallat sina filmer tills checkarna tog slut. Mina tog slut i april och sedan dess har rullarna staplats på hög för en samlad attack.
Multitest svartvit film 400 ISO
Om att hitta sin favoritfilm
I flera år har jag fotograferat med Tmax 400 och jag har varit mycket nöjd med den men tycker att jag ska prova lite andra filmer för att se om där finns någon mer som jag kan trivas med. Lite vid sidan om har jag provat andra filmer utan någon egentlig struktur. Denna sommaren har jag hårdkört med Ilfords HP5 Plus men den har inte tilltalat mig riktigt så nu tar jag ett större grepp om 400 ISO-utbudet och har beställt hem flera olika 400 ISO-filmer som jag tänkt köra, några rullar av varje. Jag ska t o m köra min första favoritfilm, Tri-X 400. Det var så längesedan så jag har nog egentligen glömt hur den är. Här är min lista på tilltänkta testobjekt på 400 ISO.
Neopan, Fomapan, Kentmere, Delta, APX och Tri-X . Eventuellt tar jag även hem Lady Grey, Bergger BRF och ett par Rollei-varianter senare.
Berlinmuren. Symbolisk och historisk.
Eders hängivne
PS
Bilddata: Zeissen, Sonnaren och HP5+
PPS
Jag kör min absolut sista rulle Kodak BW400CN i Olympus XA. Jag sörjer inte att den är borta, om jag säger så.
Plastbandsfotografi
Om en nyupptäckt
Min gode vän i Vimseby återgav vad han sett i ett lokalt tv-program. En ung tjej hade fått tag på en gammal Trip 35:a och fått den laddad med film. Hon var så fascinerad av att bilderna fastnade på det där "plastbandet" och hon ville gärna visa för reportern hur det såg ut. "Förstör du inte bilderna då?" frågade reportern försynt. "Närå, titta bara" och så öppnade hon kameran och visade underverket. Plastbandet där bilderna fastnade.
En fascinerande historia om den är sann. Att det inte har blivit en snackis på Facebook med en massa delningar är en gåta. Men det kan bero på att tjejens eller de lokala tv-tittarnas bekantskapskrets är lika okunniga.
Det bästa med den här historien är att jag fått ett nytt bra ord för det jag håller på med när jag tar bilder. För en vanlig svensk betyder ju film att det är fråga om rörliga bilder. När man säger att man använder en filmkamera så tror många att man filmar. Icke. Men att kalla det för analog fotografi gillar jag egentligen inte. Därför kommer det nya ordet väl till pass. Plastbandet får bli förleden till mina fotografiska aktiviteter i fortsättningen. Plastbandskamera, plastbandsfotografi och kanske också plastblads-o s v
Men man slipper nog aldrig ifrån frågan från de bättre vetande, "går det fortfarande att få tag på film till den där?"
Eders hängivne
Plastbandsfotografen
PS
Som vanligt är det inte på fullt allvar. Men snutten på tv är dagsens sanning enligt min vän. Och honom tror jag på.