Ombyte

Om att strunta i skärpa

Jag har experimenterat lite med att strunta i att ta skarpa bilder och istället försöka förmedla en stämning, en känsla. Tunnelbanan är ett bra ställe att börja på. Mycket rörelse och ganska dåligt med ljus. Stor bländare och långa tider. Bara att köra.

Eders hängivne

PS
Försöker bara komma ur de gamla vanliga spåren 

PPS
Hast är ordet 

Utrustning
Mätsökare, 50 mm, HP5+ 

Anfang und Abschluß

Om konstverken i filmens början och slut

En bonus när man fotograferar med film är de bilder man tar medan man tar sig fram till ruta ett och det oväntade slutet som uppstår i en del kameror. Den bästa bilden blev kanske halv eller så hamnade den i klorna på framkallningsklypan. Här är några smakprov från filmens underbart överraskande värld. Och kom inte och säg att det är mina bästa bilder! >:/

En del av dessa är fina minnen i all sin enkelhet. En del påminner om platser för filmbyte.

De klart sämsta kamerorna att bjuda dessa läckerheter är min Chinon Genesis II och Olympus µZOOM115 som har helautomatisk fram och tillbakaspolning. Men så är de tråkiga också.

Mellanformataren

PS
Gör om det där i en bi... digitalkamera om du kan! 

PPS
Varje likhet med nu levande eller döda personer är helt oavsiktlig.

Varför använda en gammal kamera?

Om fotografering och tillfredsställelse

För den händelse du inte känner mig:  Jag gillar att fotografera med gamla kameror. De kräver lite mer av mig. Och jag gillar inte tanken på att kameran ska tänka åt mig. Det är jag som ska tänka. Och planera för det oväntade. Jag vill ha alla grepp och inställningar i mina fingrar och jag avskyr manualer. Så ju mindre rattar desto bättre. Jag är ju en man och alla kvinnor tror sig veta att en man bara kan hålla en sak i huvudet åt gången. De får gärna tro det för min del. Livet blir bekvämast så.  För mig räcker det att veta var avtryckaren sitter. När det är dags att ta en bild.

Zeiss Ikon Super Ikonta 531/2. Avtryckaren sitter uppe till vänster.

Gamla kameror ger mig en skön känsla av kontroll. Och tillfredsställelsen av att behärska dem. Att inte bli behärskad  av dem.  Optiken är ofta tillräckligt bra för att ge tillräckligt bra bilder. I bakhuvudet vet jag att många av de stora fotograferna använde likadana kameror som jag använder. Och de tog en del odödliga bilder. Så det måste gå att göra det med likadana modeller som de använde. Ta bra bilder, menar jag. Fotografernas storhet satt nog för all del inte i kameran. De hade ju bra ögon också. Alla fotografer har ögon. Alla fotografer kan titta. Men ändå är det inte alla som ser motiven. De odödliga. De som en betraktare kommer att minnas om tjugo-trettio år. Utanpå allt måste man kunna bestämma sig. För att trycka på knappen och ta bilden. Här går det inte att vela som kvinnor ofta gör. Här har männen det bättre beställt. Jägaren i dem vet när det rätta ögonblicket har kommit och slår till i rätt ögonblick genom en nedärvd reflex. Killer-instinkt säger en del.

Rolleiflex 3,5B Automat. Avtryckaren sitter framme till höger.

En del objektiv har en egen karaktär och ger bilder med en speciell känsla i . Det är mitt jobb att använda det på ett fördelaktigt sätt. Det förstår jag redan efter att ha sett bilderna från första rullen. Bilden måste inte vara skarp. Men den måste ha något. Det. Jag har sett otaliga oskarpa bilder som har Det. Och det är fascinerande att förstå att man kan gilla en bild som är oskarp. Ändå tycks huvudfåran inom världens fotograferande kommunitet vara fokuserade på skärpa! Och värdera bilder efter om de är skarpa eller inte! Ack.  Jag vill också ha skärpa. Ibland. Men ibland vill jag ha ett skarpt innehåll eller budskap. Eller känsla.

FED 1 med karaktärsobjektivet FED 3,5/50 mm. Avtryckaren sitter uppe till höger.

 Kommer någon att minnas att han/hon sett den här bilden om tjugo-trettio år?

Nettar 515/2

Kanske några. Kanske lunchen i parken.

 Kommer hon att komma ihåg fotografen eller Coken?

Rolleiflex 3,5B Automat

Kanske om hon får se bilden. "Gubben med den konstiga kameran".

Kommer någon att få en känsla av gamla tider efter en blick på denna bild?

Fed 1 med karaktärsobjektivet

Kanske

 Jag kommer ihåg många fotografier. Några tagna av stora fotografer. Några av okända. Många tagna med gamla kameror. Den här bilden glömmer jag aldrig.

Den är tagen av min mamma 1950 med en Ensign Ful-Vue. Den enklaste av enkla kameror. Bilden gav upphov till ett av mitt livs trevligaste resor då jag träffade tre av personerna i bilden livs levande. Femtio år efter att bilden tagits. Och den är inte ens skarp!

Ensign Ful-Vue

En del tycker att digitaltekniken är överlägsen . Jag tycker det känns skönare att vara överlägsen kameran.

Filosofie mellanformatare

 PS
Galoppen som ska fattas är att skärpa är ett dåligt mått på en bilds värde. Prova något annat =)

PPS
Glöm för all del inte att jag kåserar. Varje åsikt som uttrycks i inlägget stämmer i huvudsak med författarens. En perfekt bild är aldrig perfekt.

Renlighetens gudinna

Där jag jobbar nu jobbar också renlighetens gudinna. Hon heter Märit och kom till Sverige från Grekland. Hon ser ut att vara av hellenistiskt ursprung men är faktiskt född i Sovjetunionen. Med tanke på hennes utseende gissar jag från Ukraina. Hon städar kontoret varje dag och varje dag tackar jag henne för det. Hon är trevlig men fåordig men vi hejar friskt och glatt på varandra varje morgon. Ibland är hon först, ibland jag och det dröjer någon kvart innan det kommer fler. Idag berättade hon att hennes företag har förlorat kontraktet och hon ska sluta städa när månaden är slut. Sorgligt.

Renlighetens gudinna Märit

Ja, bilden är inte skarp. Jag körde utan blixt och är inte så van att hålla kameran stabilt så långt ifrån mig ännu. Lillkameran utan sökare tog bilden när jag tryckte. VR on (svårt att tro)

Ivrig att komma hem...

Tog bilen till jobbet i morse för ovanlighetens skull. Kom tidigt med baktanken att gå tidigt. Längtade till helgen kopiöst hela dan. Tog korta pauser med bloggläsning och bildkommentarer då och då. Strax före två stack jag hem. Försökte mig på en Sandellare i bilen men insåg att det var ingen bra idé. Skakningsdämpningen klarar inte både bilens vibrationer och förarens helgfrossa.

Tagen med den nya vännen CoolpiX S710