Gotland i grått

Om en semesterresa i svartvitt

Vi åkte till Gotland några dagar i mitten av juli. Med mig hade jag D600 och Zeiss ZM och flera objektiv till båda. Tanken var att ta lite vanliga turistbilder med D600 och lite annat med Zeissen på film. Men det bar sig inte bättre än att jag tog allt på film. Åtta rullar svartvitt och inte en enda digital bild. Min fru använde den andra kameran och jag var nöjd ändå. Vi har varit på Gotland förut så det var inte mycket nytt. Det blev bara så att jag fortsatte med det svartvita.

Vad kan man då säga om Gotland i svartvitt? Gråspräckligt. Kalksten gör sig inte bra på bild. Dessutom gör den allting så himla ljust. Ibland frestades jag att sätta på ett gråfilter men behöll gulfiltret på utom sista dagen då en molnslöja lade sig över ön. Då ersatte jag gulfiltret med ett vanligt UV-filter. Nu blir det lite smakprov ur de åtta rullarna Tmax 400. Jag använde mest 35 mm men några bilder blev tagna med 90 mm. Jag kommer knappast ihåg vilka. Det är ganska många bilder så det här är bara för de uthålliga.

Vi åkte som alla andra med Destination Gotland.

Det finns ett café som ett strykjärn i Visby

Vi bodde på Strand Hotel

Första kvällen njöt vi av solen och brisen från havet

Färjan till Fårö är gul och blå.

Hästen (eller hunden?) i Gamle hamn

Frun tar igen sig

Raukfältet vid Digerhufvud hade många besökare

Men alla "försvann" i det gråspräckliga

Helgumannen. Lite trä att vila ögonen på.

De har t o m trätak

Båten hade flyttat på sig sedan förra gången.

Trä är skönt att titta på i det hårda kalkstensljuset

En uppnäst rauk vid Langhammars raukfält

Skönt med lite välbekanta former att vila ögonen på också. Jag menar bilplåt. En Hudson Hornet.

Roma glasbruk ligger framför Roma klosterruin vilket gör klostret lite svårt att hitta om man inte har varit där förut. Åk mot Kungsgården.

Det här är resans bedrift. Vi (jag) hittade ruinen efter ett annat kloster bara några kilometer från Roma men lika intressant. Jag kan inte ens förklara vägen.

Skeppssättning längs vägen med utsikt över Karlsöarna

Vi åkte längs en kustväg med vindpinade träd

Vi jagade väderkvarnar åt dottern

Körsbärsgården i Sundre. Hur sannolikt är det att man träffar en fotoklubbskompis  här utan att ha planerat det? Trevligt och överraskande! Vernissage var det också och gratis inträde.

Vi åt en bit mat här och jag fotograferade väggdekorationen

En av fruns favoritkonstnärer ställde ut här

Hoburgsgubbens näsa är fortfarande gul så att man ska upptäcka honom. Det vore ju synd att ha varit där och inte sett honom.

Spånklädda hus i Visby hamn

Jag provade talarstolen i Almedalen men ingen ville lyssna.

Utsikt från mitt hotellrum

Takterassen utanför mitt rum. Granne med ruiner.

Här väntar vi på att få köra ombord på färjan hem

Eders hängivne

PS
Jag rekommenderar att sätta i färgfilm i kameran när ni åker till Gotland. Bilderna blir mer spännande då. =)

Betraktelser från Montreal -10

Om berget Mont Royale

Men först helt kort om Quebecturen. Det blev nästan 300 bilder på knappt två dagar. Många dåliga ska jag erkänna men att gå igenom alla på den här mini-PC:n är jag inte så lockad av så jag tänkte titta över bilderna hemma i Stockholm på min vanliga maskin. Sen bloggar jag om Quebec som i mitt tycke är lite intressantare än Montreal. Håll utkik efter bloggen någon gång nästa vecka, alltså.

Idag blev det en tur till berget mitt i stan, Mont Royale, som gett staden dess nuvarande namn. I början hette den ju Marie Ville (Marias stad) och fortfarande finns det ett litet område i centrum som heter just så, eller Ville Marie (det är lite olika).

Vi tänkte ta taxi upp till berget och den första taxin i kön i korsningen utanför var inte riktigt vaken. Taxin bakom tutade och han vältrade sig yrvaket ur bilen. Med viss tveksamhet satte vi oss i den invändigt smutsiga bilen med dess snörvlande chaufför. Men köra kunde han, allt under det att vi fick höra politisk agitation på franska ur radion på alldeles för hög volym.

Efter en kort promenad ut till Chalet du Montreal mötte oss tulpaner i mängder.

Alla i rosa till lila i kulören

Chaleten själv är en magnifik byggnad.

Liksom utsikten. När man går där nere känner man sig liten under alla höghusen. Här uppe får man perspektiv på tillvaron.

Vid balustraden flockas turisterna och låter sig fotograferas. Men somliga har haft viktigare saker för sig där framme än utsikten.

Det fanns inget svar i betongen i alla fall men jag hoppas han fick ett positivt sådant.

I fjärran syns lite berg men annars är det ganska platt runt staden.

Vi gick ner från berget på en serpentinväg som går genom en lummig skog och kom så småningom ut på Rue Peel som lutar brant neråt mot Sherbrooke.

Dottern hade fått för sig att vi skulle besöka ett speciellt café som ligger i en bokhandel (vi var där för sex år sedan) och stoppade ett par för att fråga om var det låg. Vi blev inte klokare efter detta så efter att ha fått detta förklarat för mig frågade jag om stället bakom ryggen på mina flickor kunde duga. (Jag har en fallenhet för att nosa upp bra fikaställen på främmande mark). De godkände genast mitt förslag och så kom det sig att vi fikade förnöjt i korsningen Sherbrooke-Peel under ett glastak och varmare än utomhus.

Därifrån tog vi oss en runda i omgivningarna. Det var ännu för tidigt att åka hem.

Vid museet för fin konst satt denna figur bestående av bokstäver. Måhända är det en flitig bloggare som fastnat i sina alster?

Spanska ryttare? Gatan var i alla fall spärrad av dessa upprättstående plastbitar. Temporärt eller permanent har jag dessvärre ingen aning om.

Kanadensisk nödutgång?

Vi hittade så småningom en tunnelbanestation och åkte hem till Joliette.

Mellanformataren

PS
I morgon  åker vi nog ut på vischan till en mindre ort om dottern bara har tur med sin bilburna kontakt. Hemresan på lördag närmar sig hastigt.

BW400CN

Om en intressant svartvit färgfilm

Jag hade länge sneglat på den där svartvita filmen som framkallas i C-41-processen. Så till sist slog jag till och köpte en rulle för att prova. Sedan låg den i frysen i nästan ett år. Jag kom mig inte för att sätta den i en kamera. Nu på sensommaren blev det av och den hamnade i min svarta OM-2N som för tillfället hade en Zuiko 2/85:a där fram. Här kommer en blandad kompott av händelser under den tid filmen satt i kameran.

Först Kolmården

Barnbarnen umgås med svinen

Herre på täppan

Den ofrivillige naturfotografen lyckades fånga en björn i bilden. Den finns där nånstans...

Sedan Planket

 Det är ju ingen större mening med att ta bilder på bilder så jag tog på nåt annat...

Planket är ju mer än bilder

Man kunde köpa mat också.

Och sist en tidig morgon i Vällingby

Avsiktligt underexponerad så mästra mig inte.

Ja, vad ska man säga om det här då? Jag tror jag gillar den.

Mellanformataren

PS
Jag ska nog prova att kopiera några bilder som vanligt i mörkrummet i alla fall...

Ja vår'n, ja! Ja vår'n ja! Dä ä e fina ti

När livsandarna vaknar

Titeln har jag lånat från en dikt av Gustav Fröding. Här kommer den i sin helhet och på originalspråket.

Ja vårn, ja,
ja vårn, ja,
tjong fadeladeli,
dä ä e fina ti!
Da stecker sä ur jola,
å guschelôv för sola,
ho ä så gla å bli!

I talla smacker ickern,
för talltôppmat dä licker´n
å kongler smaker´n bra.
I vika sprätter abbern
å gädda går å habber´n
å sier: "Tack ska´n ha!"

Å gôbban står i dôra
å sier: "Se gumôra
å tack för sist, fru Sol!"
Å kärngan går å môrker
å planter skôt i bôrker
å kackler ôm "i fjol".

Å bia kommer flygnass
å mörer kommer smygnass,
dä lôfter gôtt tå hägg.
Å kråkan kommer kraxnass
å svalan kommer flaxnass
å ännra lägger ägg.

Å göken gal i björka
å jäntan går te körka
å gôsan går på domp.
Å sjôl går ja i fjälla
å sjonger alltimälla
en litten stôlli stomp.

Å stompen ä ôm jänter
å are instrumänter
i löckas salmodi.
Å stompen ä ôm sola
å gläja här på jola,
ja vårn, ja,
ja vårn, ja,
tjong fadeladeli,
dä ä e fina ti.

Dikten om våren läste ofta min väns mamma, missionär Stina Henningsson, på olika församlingsaftnar i missionskyrkan om vårarna. Och nu när det är dags för en ny profilbild blir det med en vårutflykt.

Vi var ofta ute på vårarna med barn och matsäck, gick i skogen och sökte ett ställe att fika på. Hittade kanske lite kvarglömd snö eller isflak som ännu inte släppt taget. Ibland åkte vi till någon av sommarstugorna vi hade blodsband till och njöt av värmen i solväggen med en kopp kaffe och macka. Här blir det en utflykt i naturen väster om Åmål.

Och så bjussar jag på en riktig Rosenlundare

Till sist då - profilbilden

Ja vår'n, ja! Ja vår'n ja! Dä ä e fina ti! 

Mellanformataren

Min kamerakrönika - del 10

Nikon D80

Frugan köpte en Nikon D200 sommaren 2007 när vi besökte hennes dotter i Montreal. Då smittades jag av digitalsjukan på riktigt. Jag tyckte dock att hennes kamera var för stor och klumpig. Inför resan undrade jag om jag skulle ta med Powershoten men frun avrådde (hon skulle ju köpa D200). Jag tog med Powershoten i alla fall och tog massor med bilder som jag är glad att jag har idag. Frun tog inte så många. Några veckor efter att vi kommit hem köpte jag min D80 med ett allroundzoom 18-200 mm.

Allroundzoomen är verkligen allround men med tiden kändes den trots det ganska begränsad. Under åren har jag kompletterat med andra objektiv.

17-55/2,8, en gammal helmanuell 24/2,8 (ett fynd på ett bakluckeloppis på Färingsö), 105/2,8 macro och en 50/1,4

Ett par månader senare blir jag medlem på Fotosidan. Frun och hennes dotter blir medlemmar på olika stockfotosajter för att sälja bilder. Det blir jag också men tröttnar efter något år på deras petiga bildgranskare. Jag lyckas sälja några bilder men inte tillräckligt för att kunna ta hem pengarna. I år tog jag bort alla bilder men är fortfarande medlem. Stockfotosajterna var orsaken till att jag tog väldigt många bilder på saker. Bilder som inte egentligen hade något värde för mig själv. Det var väl därför jag tröttnade.

En liten bildkavalkad nu då. Många bilder har suttit i album på FS så här är det dags att utfärda en tråkighetsvarning. Alla bilder är dock tagna med D80:n och det är det som är meningen med hela min krönika. Att visa bilder tagna med respektive kamera.

Först ut 2007

Första bilden med D80. Jag hyrde rum ett stenkast från stadshuset så efter en natts batteriladdning gick jag dit efter jobbet och tog de första bilderna.

Sj må gå aldrig så dåligt. Intresset för järnvägen grundmurades i barnaåren. JÅÅJ museum.

Min mest ovilliga modell

Sonen Philip. Det var det här året förresten som jag skaffade Lightroom 1.1 som jag också hade med i laptopen till Kanada.

Vårt hem strax innan vi bestämde oss för att flytta till Stockholm. Vi bodde här bara i sex år.

Prylfoto. Kinesisk teservis

2008 

Januari

Edvard Anderssons växthus. Bergianska trädgården. Vi börjar utforska Stockholm.

Vällingby, vår stadsdel

Drottningholm, en favoritutflykt

Ensam hund i Drottningholmsparken.

Jobbfoto förstås. Det här höll jag på med större delen av 2008

Mitt första hem på jorden. Jag var hemma i Åmål och tog bilder för en utställning på FS. "Mitt hjärtas stad"

Ljusfesten i Åmål. Wenern Brass spelar på Fesketôrget.

Svenska Brassbandfestivalen i Värnamo

2009

Vällingby by night. Mitt i vintern.

Macro utan blommor och kryp.

Jag blev farfar.

St Paulsgatan. En av mina bilder för utställningen "Röda linjen" på Midsommargården.

Sånga kvarn på Färingsö. En av de charmigaste kvarnar jag sett. Nu är den nyrenoverad och har förlorat charmen med sitt enda blad.

Gotland

2010

Det var ont om uppdrag i Stockholm så jag började veckopendla igen - till Finspång. Jobbade på Siemens med gasturbiner i nästan ett år. Och fotade förstås. Men inte inne. Fotoförbud.

I Norrköping hittade jag fotografiskt sällskap i form av Anders Berlin vilken räddade mig från ledan i Finspång. Jag ångrar nu att jag inte hyrde rum i Norrköping som är en fin stad att fotografera i. Arbetets museum (på bilden) hade dessutom flera fina fotoutställningar.

Mer jobbfoto. Fast på Anders Berlins jobb, Holmens Bruk. Han hade dessutom utverkat fototillstånd.

Munsö k:a. Min favoritkyrka, alla kategorier. Konverterad i Silver Efex Pro med gulfilter

Självporträtt med 24 mm/2,8 på armlängds avstånd

Trädgårdsutställning på Ulriksdals slott

American Car Show, Norrtälje

Macro MED blommor och kryp. Rosendal.

Barnbarn nr 2. Här med fadder och farbror Viktor. Björkviks kyrka.

Rödvin och soldatens ärtsoppa. Frun hade åkt till Moskva för ett par månader och jag hade tråkigt

Uffes svarta M3:a orsakade flera djupa suckar och längtansfulla blickar på Ellens.

2011 använde jag mest D80:n till att fotografera kameror så jag avslutar den här krönikedelens bildkavalkad  med en bild på den kamera som jag tagit alla kamerabilder med, Fujifilm Finepix X100.

Min nya digitala favorit 

Mellanformataren