Det är viktigt att ha ett bra RAW-material

Om att "förädla" redan perfekta bilder

Genom fotografins hela historia, liksom i alla andra områden av livet, har det funnits en strävan att göra allting lättare och enklare för människan. Nya tekniska hjälpmedel utvecklas ständigt och förfinas i all oändlighet till en sådan perfektion att man häpnar över att det ens går att komma längre. Det finns inga dåliga kameror nu för tiden. Alla tar tillräckligt perfekta bilder (om fotografen lyckats hitta nålen i höstacken av alla möjliga inställningar i kameramenyns djungel).

Nu uppstår istället en mottrend. Man vill "förädla" redan perfekta bilder till något annat. Den redan perfekta bilden får bli råmaterial till vidare förfining. Dessa konstnärliga ambitioner kan ofta tyckas enbart vara en bakåtsträvan till vad äldre teknik kunde åstadkomma som bäst. I några fall är det fråga om bildmanipulation i en mer avancerad form gränsande till det surrealistiskt måleriska. Något att hänga upp på väggen som prydnad (i bästa fall) eller att slå fotovänner med häpnad över på internet (kolla vad jag kan göra i Photoshop). Jag säger inte att det är fel. Bara att vi människor är skapade till Guds avbild (skaparen) och har skapandet i oss från början. En ständig otillfredsställelse med vad som är just nu. Vi vill alltid göra något "bättre" eller ge något redan skapat en personlig touch. Lämna en signatur till omvärlden. N Thomas was here, liksom.

Jag tror det handlar om behovet av att känna tillfredsställelse över något man åstadkommit själv. Med sina egna händer och fantasi. Ungefär som när man kom hem med något man hade gjort i slöjden och visade upp för mor och far. Bekräftelse och beröm. En del vill bada i det från andra medan andra nöjer sig med att själva vara nöjda med resultatet.

Det finns inte bara bildbearbetning som mottrend. Några tar t o m några steg tillbaka i utvecklingen och börjar om vid det senaste vägskälet. Den analoga fotografin röner framgångar världen över. De som är födda i den digitala världen "upptäcker" den gamla tekniken och fascineras av att göra bilder direkt på det gamla sättet och få det "gamla" resultatet. En del ger sig hängivet in i fotografins ädelprocesser och roar sig kungligt över att det faktiskt går att lära sig även det.

Det måste vara något visst med den kemibaserade fotografin när vår klubb, som började med fem medlemmar, efter drygt två år har mer än sextio medlemmar och till råga på allt ställer till med att ställa ut sina verk. Redan perfekta negativ kan också förädlas i mörkrummets röda ljus så inte ens där finns det några gränser för fantasin. Experimentera och se vad det blir, är nog fotografins nutida paroll oavsett vilken teknik man använder. Huvudsaken är att utövaren har roligt och är nöjd med sitt resultat. Vi förgyller alla världen med våra vackra bilder. Men vi behöver alla ett bra utgångsmaterial.

Eders Hängivne

PS
En del kör omkring i gamla bilar för att det är kul, andra spelar vinylskivor för att man gillar soundet. Det finns alla sorters icke-perfekta tekniker att gotta sig åt. Hitta din egen och ha roligt med den. Livet är för långt för att ha tråkigt hela tiden.

PPS
Bilderna är bara dekorationer och varken manipulerade eller förädlade. Jag vill ju gärna visa vad jag gjort i mörkrummet.

Kamelia Royale

om Blomkungen Tage Andersens utställning på Drottningholm.

Idag besökte vi den nya utställningen på Drottningholmsteatern. Vi var där i god tid och nästan hängde på låset. Vår strategi att komma dit medan det inte var för mycket folk höll, visade det sig. Bara en handfull av samma art medan vi var där.

Konstnären själv var där och hälsade oss välkomna men jag tog ingen bild på honom. Ni får föreställa er hur han ser genom hans verk =)

Utställningen bestod till stora delar av handgjorda blomträd. Men blommorna var äkta. Tror jag.

Som vanligt när det gäller mig så är det annat som är mer intressant.

Det här nog inte en del av utställningen utan snarare kvarglömt hjälpmedel.

Allt ljus på mig. Eller vad var det hon sa? Frun satte sig i soffan och fick en spotlight i nyllet.

Stammis. Han kanske var en berömd skådespelare på 1700-talet?

Är inte säker på att detta hörde till utställningen men tog en bild ändå.

Äntligen har jag hittat ut.

Mellanformataren

PS
En kortare version i svartvitt finns i min vardagsblogg Local ventures. Där tar jag ut svängarna lite med Silver Efex Pro.