Pro Memoria
Sjung mänska sjung!
Om en resa i en retrobuss
Min förra svärfar, ty jag har två, hade en favorithistoria som jag gillade.
En man skulle gifta sig men hade två alternativ. Den ena var vacker som en gudinna men sällsynt enfaldig, den andra kunde sjunga så otroligt vackert att man blev rörd i hjärteroten men var fulare än grisen. Han bestämde sig för sångerskan och gifte sig med henne. När han vaknade upp efter bröllopsnatten och såg på sin nyblivna hustru (ja, du vet hur de ser ut efter en natts sömn) drabbades han av ånger men fann på råd och brast ut: Sjung mänska sjung!
Ett par decennier av mitt fortfarande unga liv sjöng jag (och min fru) i olika körer. Men mest i Missionskyrkans ungdomskör. Under denna tid lärde jag mig helt själv att spela kontrabas också men det är en annan historia. Jag började sjunga som 1:e bas men gick ganska snart över till tenor. Det är därför min röst är så klen och hes nuförtiden. Det var inte fråga om skolning utan mer att brassa på bara. Ja, brassade gjorde jag ju på annat håll också, om du kommer ihåg. Vi sjöng allt från Bach till Bengt Hallberg och allt däremellan. Även "Glad såsom fågeln i morgonstunden" på Valborgsmässoafton. Den där sista är ingen lek för tenorer ska ni veta. Upp och rota i sopranernas register. Inte konstigt att man tappade rösten då och då. Men det fanns ännu värre verk att pröva sin stämma i. Det är konstigt att man inte blev stum på kuppen.
Vi gjorde ofta resor till när och fjärran kyrkor och t o m till Skansen där vi sjöng under Dalsland på Skansen-veckan. En av våra resor gick till Svärdsjö i Dalarna dit en från Tösse (söder om Åmål) utvandrad predikant hade flyttat. Vi åkte i en, redan då, skrotfärdig långfärdsbuss utan bekvämligheter.
November månads profilbild hämtar jag således från denna resa 1980. Ett utsnitt ur nedanstående bild.
Busschauffören Gunnar (bas) i mitten och dirigenten Olle till höger.
Stationen vi rastade vid är höljt i dunkel men är sannolikt belägen i Värmland.
Efter gudstjänsten på söndagen var det förstås dags för hemfärd och jag tog ett gruppfoto. Ni får se det bara för att bevisa mina påståenden om bussen. På vägen upp fick vi (Gunnar) lov att reparera avgasröret med en kaffeburk. För nytillkomna världsmedborgare så utspelar den här historien sig på den tiden då man kunde köpa kaffe på konsvervburk av plåt.
Av hänsyn till busstillverkaren låter jag varumärket vara osagt. Den förefaller dock ha starka likheter med den buss min mor åkte på sångarresa med i sin ungdom. Det kan rent av vara samma! En hemsk tanke men mycket sannolik.
Mellanformataren
PS
Den här gången var det bra nära att bli en bröllopsbild igen. Vi upplevde en ketchupeffekt vid altaret. När vi hade börjat så kom snart alla kompisar efter och vi firade bröllop flera gånger om året. Det var några hektiska år... Men så hittade jag den här bilden...
Ett oväntat möte
Om hur det kom sig att jag tog bilder på hästar
Förra söndagen var jag ute med Rolleiflex Baby no2. Ja den här retrodåren har köpt en till =) Då mötte jag en häst med ryttare. Hästen var lite orolig, sa ryttaren. Den hade vittring på något otäckt. Otäckingen var en hund visade det sig. Jag fick några bilder och en trevlig pratstund i alla fall. Och Rolleiflexen var ett av samtalsämnena.
Såg först några kusar som tog det lugnt i en hage...
Och jag som inte är någon djurfotograf....
Det finns gott om hästar på Mälaröarna om du är intresserad.
Mellanformataren
En bra årgång
År 1954
Det var ett bra år 1954. Rolleiflex 2,8C med Planarobjektivet kom. Nikon S2 lanserades. Leica M3 och Zorki 3 såg dagens ljus. Japan och Burma sluter fred i Rangoon. Unionen mellan Ryssland och Ukraina firade 300 år. Arsenalfabriken spottade fram otaliga Kiev II. Den första massvaccinationen mot polio inleds i Pittsburgh. Thomas Meldert och Annie Lennox föddes.
Annie Lennox
Jubileums-FED
Ernest Hemingway fick Nobelpriset. Marilyn Monroe gifte sig med Joe DiMaggio. Toronto får Kanadas första tunnelbanelinje. Finland och Tyskland slutar kriga officiellt. Sveriges Radio fick en andra kanal.
Elvis Presley skivdebuterar på Sun Records med låten That's allright. Den första transistorradion demonstreras i Sverige. Stieg Trenters Roparen ges ut.
Stieg Trenter och K W Gullers på spaning i Stockholm
Och en Leica IIIf lämnade fabriken i Tyskland. Och en Summaron 3,5 cm/1:3,5 också. Och nu har de hamnat i Vällingby. Underliga äro tingens vägar. Årsbarnen verkar hitta varandra på nåt sätt.
Och nu är den laddad med Tri-X...
Som sagt var: 1954 var en bra årgång.
Retro igen - fast på ett annat plan
Aviatören Mikael Carlsson är född på samma ställe som jag. Han är dock en mycket större retronörd än jag. Jag skulle nog aldrig komma på tanken att bygga min egen kamera efter gamla ritningar. Se här en mycket fin video av hans retrobygge av "hög" klass. Olle Jansson har tagit en bild på honom nyligen med sin Kodak Vestpocket från samma tid.
http://www.youtube.com/watch?v=KFLPFXyWy84&feature=player_embedded
Övriga filmer och fina bilder finns på Mikaels hemsida.
Och så en bild, ty bilder ska det vara i en fotoblogg.
The sky is the limit. Just nu på Midsommargården.
Nettar igen - komplettering
Filmen som kom bort har kommit tillrätta igen så nu kompletterar jag inlägget om Nettarerna med färgbilder från 515.
Zeiss Ikon Nettar 515 från ca 1940. Ingen antireflexbehandling.
Mellanformataren