Pro Memoria
Retrokameratips - Voigtländer Vitessa N
Ännu en -54 i Vällingby
För nån vecka sen vann jag denna Voigtländer Vitessa N på Tradera. När den väl kom hem i torsdags så vidtog en noggrann kontroll av skick och funktion. Kontrollen utföll till full belåtenhet. Allt utom självutlösaren fungerar klanderfritt.
Därefter vidtog artbestämning och tillverkningsår med hjälp av olika Voigtländersajter samt camerapedia. Här konstaterar jag att objektivet är en Skopar 3,5/50. EV-värden kopplar ihop bländare och tider medelst en spak som här syns till vänster under objektivet. EV 3-18, imponerande omfång. Notera stödbenet på ena dörren. Den kraftigt uppstickande pinnen har en dubbel funktion. Den spänner slutaren och drar fram film. Något otympligt kan det tyckas vid första anblicken men jag kan försäkra att vid fotografering känns det fullständigt naturligt att använda båda pekfingrarna. Man använder ju höger tumme för skärpeinställning (se nedan) så vänsterhanden är ju fri. Ergonomiskt vältänkt redan på 50-talet alltså.
Blixtuttag av nyare typ i vänster dörr. Voigtländerloggan i bold stil. Fast tillbehörssko (cold shoe). Det här visar sig vara en Vitessa N från 1954. Ett ovanligt vackert och välhållet exemplar som nog inte har fått köra många rullar. Men nu ska det bli andra bullar, om man säger så. Det sitter redan en Tmax 400 i huset och nu är det bara att söka fototillfällen.
Vad mer finns på denna kamera? Det är en mätsökare där skärpan ställs in med ratten på baksidan. När dubbelbilden i sökare smälter ihop till en så har man satt skärpan där man vill ha den. En snabbkoll på olika objekt nära och fjärran ger vid handen att den är helt ok.
Hopfälld är den mycket kompakt och slinker lätt ner i en ficka.
Redo för tagning är den inte mycket tjockare än hopfälld. Notera skärpedjupsskalan till höger, direktkopplad till skärpeinställningsratten på baksidan.
Undersidan till sist. Ett fantastisk exempel på funktionalistisk design. Återspolningsveven till vänster i bild. Låsmekanismen för bakstycket bredvid den. En rejäl sak som fungerar utmärkt och är ur vägen när man inte behöver den. Hela kamerahuset tas av och man har fri tillgång till kamerans hela innandöme. Den lilla knappen för frikoppling av återspolningen därnäst. En detalj som funnits länge på kameror. Längst till höger stativfästet.
En liten grej som jag noterat är att räkneverket nollställs inne i kamerahuset när man laddar film. Jag skulle gärna ha sett att man kunde nollställa när filmen var framdragen till första rutan. Men som vanligt kan man inte få allt man vill. Däremot får man allt man behöver för att fotografera i denna trevliga kamera. Inget lullull, alltså. Den är vackert designad och extremt skön att hålla i med sina rundade former. Föredömligt enkel design ger ett gediget intryck. Här har man tänkt till.
Till kameran följde en kameraväska av typen never-ready. Också den i fint skick, men den lägger jag undan. Jag vill ju ha kameran redo för användning när jag går ut att fotografera.
Mellanformataren
PS
Den här modellen är inte så vanlig på auktionssajterna så får du syn på en och vill ha den, lägg ett fett bud strax före auktionens slut.
Ja vår'n, ja! Ja vår'n ja! Dä ä e fina ti
När livsandarna vaknar
Titeln har jag lånat från en dikt av Gustav Fröding. Här kommer den i sin helhet och på originalspråket.
Ja vårn, ja,
ja vårn, ja,
tjong fadeladeli,
dä ä e fina ti!
Da stecker sä ur jola,
å guschelôv för sola,
ho ä så gla å bli!
I talla smacker ickern,
för talltôppmat dä licker´n
å kongler smaker´n bra.
I vika sprätter abbern
å gädda går å habber´n
å sier: "Tack ska´n ha!"
Å gôbban står i dôra
å sier: "Se gumôra
å tack för sist, fru Sol!"
Å kärngan går å môrker
å planter skôt i bôrker
å kackler ôm "i fjol".
Å bia kommer flygnass
å mörer kommer smygnass,
dä lôfter gôtt tå hägg.
Å kråkan kommer kraxnass
å svalan kommer flaxnass
å ännra lägger ägg.
Å göken gal i björka
å jäntan går te körka
å gôsan går på domp.
Å sjôl går ja i fjälla
å sjonger alltimälla
en litten stôlli stomp.
Å stompen ä ôm jänter
å are instrumänter
i löckas salmodi.
Å stompen ä ôm sola
å gläja här på jola,
ja vårn, ja,
ja vårn, ja,
tjong fadeladeli,
dä ä e fina ti.
Dikten om våren läste ofta min väns mamma, missionär Stina Henningsson, på olika församlingsaftnar i missionskyrkan om vårarna. Och nu när det är dags för en ny profilbild blir det med en vårutflykt.
Vi var ofta ute på vårarna med barn och matsäck, gick i skogen och sökte ett ställe att fika på. Hittade kanske lite kvarglömd snö eller isflak som ännu inte släppt taget. Ibland åkte vi till någon av sommarstugorna vi hade blodsband till och njöt av värmen i solväggen med en kopp kaffe och macka. Här blir det en utflykt i naturen väster om Åmål.
Och så bjussar jag på en riktig Rosenlundare
Till sist då - profilbilden
Ja vår'n, ja! Ja vår'n ja! Dä ä e fina ti!
Mellanformataren
Nattfjärilar och en morgongök
Mörka bilder från storstad och småstad
Jag är en stor beundrare av Alf Johanssons nattbilder från Stockholm och slukar alla tips han släpper ifrån sig i bloggen, på Ellens eller andra ställen. Men så vill jag ju pröva själv också. Jag började i den svåra änden (som vanligt) och körde en storformatare i Vällingby centrum. Planerade först att gå ut en kväll men det regnade. Avvaktade morgonen istället och var på plats 04:30 då nattfjärilarna var på hemväg från sina fester. Det svåra bestod i att överhuvudtaget se nåt på mattskivan. Jag fokuserade på ljuspunkterna ungefär där jag ville ha fokus och det gick hyfsat. Här är en bild från 4"x5".
Min fotoklubb hade nattfotografering på programmet förra veckan vid Hornstull (som ju är Affes tassemarker). Jag hittade inte de andra så jag gick själv och tog ett par bilder med Bronican. Som grädde på moset kom Affe förbi och vi bytte några ord. Han hade mött resten av klubben (4 st) på vägen längre bort. Mina exponeringar låg på 4 minuter så jag brydde mig inte om att jaga ifatt dem. Affe konstaterade att jag valt den film som han anser bäst, Ilford Delta 100. Men jag hade ju läst det i hans blogg =) Den här bilden tog jag när han gått vidare.
I helgen var jag hemma i Åmål och tog en del nattbilder där på mina favoritställen. Här är några till.
Till mina exponeringar har jag använt en Gossen Lunasix 3 som jag kommit över från en kollega. Den klarar att mäta exponeringar från EV1 till EV22 eller 1/4000 sekund till 8 timmar. Det längsta jag använde blev dock modesta 15 minuter på bländare 22 vid Trappan i Vällingby. Jag hade förstås det Gitzo-stativ jag köpte förra året. En stabil rackare i kolfiber med huvud från Benro. Det stativet är jag oerhört nöjd med.
Mellanformataren
PS
OK. Långt ifrån mästarklass men det var ju bara de första seriösa försöken =)
Kamelia Royale
om Blomkungen Tage Andersens utställning på Drottningholm.
Idag besökte vi den nya utställningen på Drottningholmsteatern. Vi var där i god tid och nästan hängde på låset. Vår strategi att komma dit medan det inte var för mycket folk höll, visade det sig. Bara en handfull av samma art medan vi var där.
Konstnären själv var där och hälsade oss välkomna men jag tog ingen bild på honom. Ni får föreställa er hur han ser genom hans verk =)
Utställningen bestod till stora delar av handgjorda blomträd. Men blommorna var äkta. Tror jag.
Som vanligt när det gäller mig så är det annat som är mer intressant.
Det här nog inte en del av utställningen utan snarare kvarglömt hjälpmedel.
Allt ljus på mig. Eller vad var det hon sa? Frun satte sig i soffan och fick en spotlight i nyllet.
Stammis. Han kanske var en berömd skådespelare på 1700-talet?
Är inte säker på att detta hörde till utställningen men tog en bild ändå.
Mellanformataren
PS
En kortare version i svartvitt finns i min vardagsblogg Local ventures. Där tar jag ut svängarna lite med Silver Efex Pro.
Det er ett yndigt land
Om kärleken till Danmark
Jag har varit i Danmark ett flertal gånger och varje gång får jag en fin känsla av att vara där. Visserligen åker jag bara dit på semester så man är väl redan inställd på att ta dagen som den kommer. I början var det väl planerade aktiviteter med barnen, typ Legoland och Lejonparken mm. Men på senare år har det mest blivit att njuta av den annorlunda livsstilen i vårt grannland. Det märks tydligt, tycker jag, att man kommit en bit närmare kontinenten.
Profilbilden för mars hämtar jag alltså från en resa till Danmark 1996. Vi besökte Ebeltoft en dag och betittade bl a fregatten Jylland som ligger i en torrdocka i hamnen. Inte mycket att se egentligen. All inredning var borta och hur kul är ett tomt skrov? Vi tog lite bilder utanför ändå.
Profilbilden syns i profilen =)
Mellanformataren