First things first

Att ha en förstakamera och en reservkamera

En del har fattat rangordningen bland fotoapparaterna.

Mellanformatet sprider sig allt högre upp i åldrarna.

Om att fotografera bilar - svart/vita versionen

Eller om konsten att undvika självporträtt

Det var bilshow i Socitetsparken i Norrtälje i lördags och jag åkte rätt tidigt för att slippa den värsta hettan. Entrén skulle öppna kl. 10. E18 stryker ju förbi Vällingby så det var bara att åka. Jag tog rygg på en gammal limegrön amerikanare. Jag tänkte att det kunde vara bra att ha en stämningssättare att titta på på vägen dit. Men han tog strax av åt ett annat håll och jag fick åka hela vägen i det vanliga moderna och trista sällskapet.

Med mig hade jag Nikon D80 med 18-200 mm och Rolleiflexen med två rullar Tri-X och två rullar Tmax100. Häpet hade jag konstaterat att Tri-X behövde beställas IGEN! Fyra rullar fick räcka. Men det gjorde det inte! Jag gick först en repa runt området och plåtade med D80:n, sen en repa till med Rolleiflexen och när alla rullar var slut avslutade jag med en repa D80 igen.

Det var MÅNGA bilar och att täcka in allt var inte att tänka på. Jag koncentrerade mig på retrobilar. D v s före 1960. Känns det igen? =) Ok, det blev några andra också. Det här var nu ingen vanlig veteranbilsutställning utan här fanns alla stilar och årsmodeller. Jag är mest intresserad av bilar som är original eller lätt custom så sorry grabbar i moderna amerikanare. Jag gick förbi.

Retrofrissa och tidsenliga kläder var ett vanligt inslag. Jag har sett det på annat håll också. Trevligt!

Att fotografera bilar med skinande lack och blänkande krom är ingen lek. Det är en studie i konsten att undvika självporträtt. Risken är större ju närmare man är och jag gillar ju närbilder där inte hela bilen syns. Jag blandade när- och långtifrånbilder och försökte undvika den där tjocka gubben från Lustiga huset som gärna syntes på fel ställen.

     
Ford Fairlane -56                 Cheva                                        Volvo Duett -60

En del hade kanske tänkt stanna ett tag. Ford Mustang med tidstypisk husvagn.

     
Badbrygga                               Ford coupé -34                     Chevrolet 2103 -53

     
Chevrolet Bel Air -55         Renoveringsobjekt              Ford Crown Victoria -56

På 50- och 60-talet började rymdåldern sitt intåg inom bildesign. Bilarna fick vingar och kunde nog nästan flyga. Raketliknande fenor och bakljus som liknade styrraketer applicerades helt okontrollerat. Det här var en tid med framtidstro. Ingenting kunde gå fel och livet var en enda lång picnic med rockmusiken på högsta volym. Några överlevde och håller bilarna vid liv...

Raketfenor och styrraketer. Chrysler Imperial -61

From back home. Lincoln Cosmopolitan -51

Den här stod där jag vill ha bilar: på gatan.

Bilarna stod annars trångt och speglade sig i varandra. Det var svårt att få bra vinklar och det var lite trist att plåta en Cheva och få med en Ford i lacken.

Den unge mannen med Rolleiflexen

PS
Alla dammprickar är nogsamt borttagna. Det som tycks finnas kvar är blänk i lacken från intillstående bilar.

PPS
Nästa gång: Färgversionen, rena fyrverkeriet.

Fotograf från maktens korridorer

Al Gores fru, Tipper Gore, försöker lansera sig som fotograf. Hon har förstås hållit på ett tag.

Tipper Gore

Jag hittade nyheten här.

Färg vs svart/vitt - 3

Dags igen för lite jämförelse mellan färg och svart/vitt. Här har jag valt en ganska dålig bild ljusmässigt och lyckades fixa till färgbilden ganska bra om jag jämför med originalet.

Den färdigbearbetade bilden från Lightroom.

Motivet är dykbalben med postlådorna och i originalbilden är den väldigt mörk och skuggorna hårda. Jag lyckades dock lätta upp allt det mörka och få fler synliga detlaljer i de mörka partierna och ändå bevara bakgrund och himmel så som jag såg det vid fotograferingstillfället.

Slutresultatet i SEP (Silver Efex Pro)

Här ville jag fokusera ordentligt på motivet. Allt runtomkring tycks mig oväsentligt förutom att det bidrar till miljön för motivet. Jag har valt "neutral" film. Inga filter men kört en nästan överdriven omvänd vinjettering för att få motivet att framträda så mycket som möjligt. Vinjetteringen går att styra ganska mycket i SEP. Här har jag placerat centrum ungefär mitt i dykbalben och använt en vinjettering någonstans mittemellan cirkulär och rektangulär och sedan dragit i Amount tills jag var nöjd. Som oftast har jag börjat med att välja förvalet High structure.

Andra skulle säkert ha gjort annorlunda i båda efterbehandlingarna (möjligheterna är ju enorma numera i det digitala mörkrummet) men det här är min version efter min smak.

Färg vs svart/vitt - 2

Fortsätter här med mina jämförelser mellan färg och svart/vitt. Helt klart är att en del motiv gör sig bäst i färg medan andra blir bättre i svart/vitt. I detta inlägg tar jag en ganska medioker bild som jag först försökt göra något av i Lightroom i färg och sedan exporterat till Silver Efex Pro för svart/vitkonvertering. Jag gillar SEP. Det är enkelt och lättarbetat och resultatet blir oftast det önskade.

Originalbilden

Förr var jag ganska generös med färgmättnaden men numera försöker jag efterlikna hur det faktiskt såg ut (Dogma-stuket). Eller rättare sagt: som jag uppfattade det.

Svart/vit konverterad i SEP

Här har jag inte valt någon specifik film utan låtit den vara "neutral". Troligtvis använde jag gulfilter för att framhäva molnen. Bilden är svagt tonad med "kaffe". Sannolikt har jag också valt High structure-förvalet som jag tycker lyfter fram detaljer i bilden på ett bra sätt. Före konverteringen beskar jag bilden något för att få ett intressanatre utsnitt med mer av fartyget.