Pro Memoria
Jag är ingen digitalhatare
Om digitalfotografins plats i mitt liv
Det framskymtar ibland i kommentarer på mina inlägg eller i kommentarer i andra inlägg att man har åsikten om mig att vara en digitalhatare. För det första är det inte sant och för det andra så hatar jag mycket sällan något eller någon. För att bevisa att jag är en lika god eller dålig digitalfotograf som alla andra ska jag här förete bevis i min bildstatistik för 2012.
Antalet digitala bilder tagna under året är 3081. Och då räknar jag bara de sparade bilderna!
Antalet bilder tagna på film under året är blott ca 1466. Och då räknar jag alla, även blindskotten och de odugliga. Jag klipper ju inte i negativremsorna för att slänga de dåliga eller blanka rutorna. För enkelhetens skull har jag räknat med att jag får 36 bilder per rulle 135-film. Jag brukar få fler men det förekommer tyvärr några misstagliga avfyringar då och då så jag tillåter mig approximationen. 135-filmsbilderna är i klar majoritet med sina 1188 bilder. Resten är tagna med 120- eller 127-film.
Här kommer nu lite digitalbilder som aldrig visats på FS tidigare.
Långfredagsfika
Arlanda Departures
Sjösidan av Grönsiöö slott
Bergianska trädgården
Gitarrunderhållning i Parc Guel, Barcelona
Dressyr, Vällingby Ridsällskap
Mellansonen är scenchef på Kalle Moraeus show i Uppsala. Det är han som plockar bort ett par mikrofonstativ.
Den här gången visar jag inga bilder tagna på film. Det är liksom poängen =)
Mellanformataren
PS
Nu hoppas jag alla har förstått hur det ligger till. Det tar en väldig massa energi att hålla jämn takt med digitalfotograferandet, menar jag. Och det misslyckas jag med som ni förstår. Men det analoga fotograferandet är roligare. För mig alltså...
Min kamerakrönika - 21
Nikon D600
Det var ofrånkomligt. Efter drygt fem år pensionerade jag min D80. Utvecklingen hade sprungit ifrån den med stora tekniska kliv. Egentligen skulle det ha blivit en D800 men precis när jag var redo att trycka på köpknappen dök den här upp från ingenstans. En snabb koll i specarna övertygade mig om att det här var ett bättre val. För mig, alltså. Jag köpte kitet med 24-85 mm. Inte världens bästa glugg måhända men brännviddsområdet ligger precis rätt för mig. Det är där jag håller mig till nästan 100% så egentligen behöver jag ingen annan. Nu har jag redan flera andra fasta fullformatsgluggar och favvon bland dem är Zeiss Planar 1,4/85 mm som inköptes en tid innan D600 och som används flitigt på mina analoga Nikonhus.
Nikon D600 med 24-85 mm
Redan under den korta tid jag haft den har det runnit igenom ett par tusen bilder. Mycket mer än vad det skulle ha gjort i en kamera med film under samma tid. Det må vara ett tecken för en del som retar mig för min analogfotografering men jag rycker på axlarna åt sådant. Film är ännu nummer ett i mitt fotografiska liv. Nu blir det en bildkavalkad.
Pappa tagen med Planar 1,4/85
Barnbarn
Scoutinvigning i Hässelby missionskyrka. Den här kyrkan är nästan hopplös att fotografera i med film utan blixt. Men D600 och en massa ISO går bra.
På ryttartävling hos Vällingby ridsällskap.
Kalle Moraeus i Uppsala. Flera tiotusentals ISO
JÅÅJ museum
Sammanfattning: Det finns lite good shit bland de digitala fotoapparaterna trots allt. Häpp!
Mellanformataren
PS
Det finns en kandidat för krönika 22 också. En spännande klassiker som jag håller på att skjuta in mig på. Det dröjer nog ett bra tag innan jag skriver om den.
Kamelia Royale
om Blomkungen Tage Andersens utställning på Drottningholm.
Idag besökte vi den nya utställningen på Drottningholmsteatern. Vi var där i god tid och nästan hängde på låset. Vår strategi att komma dit medan det inte var för mycket folk höll, visade det sig. Bara en handfull av samma art medan vi var där.
Konstnären själv var där och hälsade oss välkomna men jag tog ingen bild på honom. Ni får föreställa er hur han ser genom hans verk =)
Utställningen bestod till stora delar av handgjorda blomträd. Men blommorna var äkta. Tror jag.
Som vanligt när det gäller mig så är det annat som är mer intressant.
Det här nog inte en del av utställningen utan snarare kvarglömt hjälpmedel.
Allt ljus på mig. Eller vad var det hon sa? Frun satte sig i soffan och fick en spotlight i nyllet.
Stammis. Han kanske var en berömd skådespelare på 1700-talet?
Är inte säker på att detta hörde till utställningen men tog en bild ändå.
Mellanformataren
PS
En kortare version i svartvitt finns i min vardagsblogg Local ventures. Där tar jag ut svängarna lite med Silver Efex Pro.
Min kamerakrönika - del 11
Nikon Coolpix S710
Mitt enda ångrade kameraköp skedde hösten 2008. I ett förvirrat tillstånd fick jag för mig att jag skulle köpa en fickkamera, typ kreditkort. Ok, den tar bilder men bara på armlängds avstånd. Läs mina läppar. Aldrig mer en kamera utan sökare.
Den hade dessutom egenheten att vilja sträcka ut objektivet medan den låg i fickan vilket inte var nyttigt för optiken eller dess tätning. Ganska snart fick jag mörka fläckar på bilderna, särskilt närbilder. Damm på sensorn, alltså. Det gick visserligen på garantin, men i alla fall. Det var inte riktigt vad jag väntade mig av Nikon. Nu har dammet kommit tillbaka men den Meldertska dammborttagningen träder då i funktion. Jag knackar kameran skapligt hårt i en bordskant några gånger så försvinner fläckarna från bilderna ett tag till. Numera får den fungera som nödkamera när jag av bekvämlighetsskäl måste ha något som går ner i en liten ficka. Mobilen använder jag nästan aldrig.
Nu blir det bilder. Jag trodde inte att jag hade så många men jag inser nu att den här kameran måste ha hängt med oftare än jag trodde.
Arlanda. Avsiktligt mättad. 2008
På besök hos Sundbybergs Fotoklubb (jag letade klubb att bli medlem i)
Immanuelskyrkan, Jag spelade horn i Immanuel Brass. Kameran fick ligga på notstället
Altartavla i Råcksta pendelparkering.
Höststädning i bostadsrättsföreningen. Typiskt bra tillfälle för en fickkamera
Bengt Gustafsson och jag såg på ett par utställningar på Kulturhuset.
Åtdragningsmoment. Atlas Copco Tools.
Nataliya broderar på tåget till Åmål
Kumminstjärnor och glögg. Det är jul.
Bernt fotograferar Monicas bulle på Ellens.
Det gick att fotografera kameror med den också. Piccolette DeLuxe. 2010
Jobbfoto. Oscar syr med platinatråd.
Cadillac Eldorado Convertible -54. Oväntat möte i Stavsjö på väg hem från Finspång.
Första och största balkonggurkan innan vi åt upp den.
Jobbfoto. Raketkroppsdel till den payload jag höll på med. 2011
En kollega och jag bjöd på middag för några kollegor i konsultbranschen.
ESA granskar vårt arbete med payloaden. I början av februari i år ska den flyga.
Utsikten från Victoria Tower i Kista. Mitt nuvarande projekt var där på jullunch i december 2011.
Trots att jag tycker det här är en skitkamera går det utmärkt att ta minnesbilder med den.
Mellanformataren
Min kamerakrönika - del 10
Nikon D80
Frugan köpte en Nikon D200 sommaren 2007 när vi besökte hennes dotter i Montreal. Då smittades jag av digitalsjukan på riktigt. Jag tyckte dock att hennes kamera var för stor och klumpig. Inför resan undrade jag om jag skulle ta med Powershoten men frun avrådde (hon skulle ju köpa D200). Jag tog med Powershoten i alla fall och tog massor med bilder som jag är glad att jag har idag. Frun tog inte så många. Några veckor efter att vi kommit hem köpte jag min D80 med ett allroundzoom 18-200 mm.
Allroundzoomen är verkligen allround men med tiden kändes den trots det ganska begränsad. Under åren har jag kompletterat med andra objektiv.
17-55/2,8, en gammal helmanuell 24/2,8 (ett fynd på ett bakluckeloppis på Färingsö), 105/2,8 macro och en 50/1,4
Ett par månader senare blir jag medlem på Fotosidan. Frun och hennes dotter blir medlemmar på olika stockfotosajter för att sälja bilder. Det blir jag också men tröttnar efter något år på deras petiga bildgranskare. Jag lyckas sälja några bilder men inte tillräckligt för att kunna ta hem pengarna. I år tog jag bort alla bilder men är fortfarande medlem. Stockfotosajterna var orsaken till att jag tog väldigt många bilder på saker. Bilder som inte egentligen hade något värde för mig själv. Det var väl därför jag tröttnade.
En liten bildkavalkad nu då. Många bilder har suttit i album på FS så här är det dags att utfärda en tråkighetsvarning. Alla bilder är dock tagna med D80:n och det är det som är meningen med hela min krönika. Att visa bilder tagna med respektive kamera.
Först ut 2007
Första bilden med D80. Jag hyrde rum ett stenkast från stadshuset så efter en natts batteriladdning gick jag dit efter jobbet och tog de första bilderna.
Sj må gå aldrig så dåligt. Intresset för järnvägen grundmurades i barnaåren. JÅÅJ museum.
Sonen Philip. Det var det här året förresten som jag skaffade Lightroom 1.1 som jag också hade med i laptopen till Kanada.
Vårt hem strax innan vi bestämde oss för att flytta till Stockholm. Vi bodde här bara i sex år.
2008
Edvard Anderssons växthus. Bergianska trädgården. Vi börjar utforska Stockholm.
Drottningholm, en favoritutflykt
Ensam hund i Drottningholmsparken.
Jobbfoto förstås. Det här höll jag på med större delen av 2008
Mitt första hem på jorden. Jag var hemma i Åmål och tog bilder för en utställning på FS. "Mitt hjärtas stad"
Ljusfesten i Åmål. Wenern Brass spelar på Fesketôrget.
Svenska Brassbandfestivalen i Värnamo
2009
Vällingby by night. Mitt i vintern.
St Paulsgatan. En av mina bilder för utställningen "Röda linjen" på Midsommargården.
Sånga kvarn på Färingsö. En av de charmigaste kvarnar jag sett. Nu är den nyrenoverad och har förlorat charmen med sitt enda blad.
2010
Det var ont om uppdrag i Stockholm så jag började veckopendla igen - till Finspång. Jobbade på Siemens med gasturbiner i nästan ett år. Och fotade förstås. Men inte inne. Fotoförbud.
I Norrköping hittade jag fotografiskt sällskap i form av Anders Berlin vilken räddade mig från ledan i Finspång. Jag ångrar nu att jag inte hyrde rum i Norrköping som är en fin stad att fotografera i. Arbetets museum (på bilden) hade dessutom flera fina fotoutställningar.
Mer jobbfoto. Fast på Anders Berlins jobb, Holmens Bruk. Han hade dessutom utverkat fototillstånd.
Munsö k:a. Min favoritkyrka, alla kategorier. Konverterad i Silver Efex Pro med gulfilter
Självporträtt med 24 mm/2,8 på armlängds avstånd
Trädgårdsutställning på Ulriksdals slott
Macro MED blommor och kryp. Rosendal.
Barnbarn nr 2. Här med fadder och farbror Viktor. Björkviks kyrka.
Rödvin och soldatens ärtsoppa. Frun hade åkt till Moskva för ett par månader och jag hade tråkigt
Uffes svarta M3:a orsakade flera djupa suckar och längtansfulla blickar på Ellens.
2011 använde jag mest D80:n till att fotografera kameror så jag avslutar den här krönikedelens bildkavalkad med en bild på den kamera som jag tagit alla kamerabilder med, Fujifilm Finepix X100.
Mellanformataren