Pro Memoria
Jag brukar gå ut med en av varje
Om det enkla fotograferandet
Varför ska man göra det svårt för sig jämt? Mina bästa stunder med fotografiskt förtecken sker med en kamera, ett objektiv och möjligen en extra film eller ett extra batteri. Naturligtvis gör jag det svårt för mig ibland och drar med en större utrustning men normalläget är bara en kamera med ett objektiv. Jag trivs helt enkelt inte med att bära en massa grejer. "Det ska va lätt å fota, annars kan det kvetta". I alla fall när man håller på med gatufoto.
Nu till helgen kommer det att bli en hel del "Dogma"-liknande fotografering. Jag kommer att gå ut med bara en kamera och ett objektiv. Jag gillar utmaningen att ta bilder med det jag har och ångrar sällan mina val. Ibland ångrar jag att jag inte hade färg i kameran. Som t ex tillfället nedan. Färgsprakande dräkter gör sig inte lika bra i svartvitt, om man säger så.
Klarabergsgatan vid Sergels torg. Nikon S + f1,4/50 mm + Tri-X 400
Eders hängivne
PS
Någon vecka senare stötte jag på dem igen med min OM-2N. Det var lika illa då, ingen färg i kameran!
PPS
Jag kör med vänster- och högerdoja också. En av varje. Inget ombyte.
Nytt Dogmalöfte
Försök med färg
Jag har kommit i stå med med mitt förra Dogmalöfte så nu satsar jag på ett klassiskt ekipage som jag ändå aldrig kört förut. Dessutom byter jag till färg.
Kamera: Olympus OM-2n
Objektiv: Zuiko f1:1,4/50 mm
Film: Kodak Portra 160
Framk: C41
Eders hängivne
Ressällskap
Kvinnor åker ingenstans utan handväska. Jag åker ingenstans utan en kamera
I morgon bitti, tidigare än jag är van vid, åker jag till Barcelona för en konferens . Nu är det slutliga kameravalet och vilka filmer av olika sort som ska med avslutat. Kameraproviant för fem dagar med 30°C i skuggan. Det går väl åt ett par rullar, garderar med flera.
Det här packade jag ner nyss i handbagaget:
Fujifilm X100 får stå för merparten av färgfotografierna. Extra batterier, minneskort och laddare är med.
Dogmakameran Zeiss Ikon ZM med Elmarit 2,8/90 mm och Sonnar 1,5/50 mm. Reservbatteri är med och flera rullar av sommarfilmen 125 PX, ett par Tmax400 och en 5-pack Portra160 i reserv. (Om minneskorten skulle bli fulla.)
Dessutom har jag tagit med en hemlig kamera som är så kompakt att den bara slank ner. Den behöver ändå motioneras lite så den får följa med. De bilderna hamnar kanske i Retrokamerapoolen.
Jag tar ingen dator med mig så det kommer att bli en massiv avtankning av minneskort och framkallningsdosan kommer att gå varm när jag är tillbaka. Det dröjer nog innan ni får se något m a o.
Nu är det snart dags att uppsöka bingen. Uppstigning 03.00. God natt.
Mellanformataren
Tagelskjortan blev en dark horse med silverman
Så här får det bli
I natt dök det upp en dark horse med silver i manen. Jag kom på att min M3:a har stått sedan i somras. Den behöver verkligen få jobba lite. Så här får det bli.
Leica M3 med Elmarit 90/2,8 och exponeringsmätare Voigtländer VCII
Jag har visserligen en Leicameter från samma år som kamerahuset men den har lurat mig flera gånger så jag garderar med VCII som är ny. Kameran är tillverkad 1955 och i originalutförande (en del lät ändra sina M3:or till single stroke och kompletterade med ramväljare). Objektivet är från 1960 och i fint skick. Det är lite synd att jag inte klarar retrokamerapoolens krav (objektivet är nätt och jämnt för ungt) men det här ekipaget är ju vikt för Dogmapoolen.
Så här kommer alltså mitt Dogmalöfte att se ut ett tag framöver
Kamera: Leica M3
Objektiv: 90 mm
Film: Svartvitt Tmax400
Framkallare: Xtol
Må gudarna stå mig bi...
Färg på tagelskjortan?
Silver eller svart?
Jag har nu sovit på saken och under natten har två alternativ utkristalliserat sig. Ett i svart och ett i silver.
Svarta alternativet
Rolleiflex 3,5B, 75 mm/3,5 (motsvarar 50mm på småbild)
Jag har planerat att göra en fotobok med Rolleiflexbilder där jag använder de olika tillbehören som jag har. Och då behöver jag ta en hel del nya bilder i alla fall. Så det skulle passa bra med att ha denna som Dogmakamera ett bra tag parallellt med det projektet
Silveralternativet
90 mm ligger precis på gränsen till vad Dogma tillåter. Det här är verkligen inte min gren och objektivet står mest på hyllan och samlar damm. Så just därför kunde det vara kul att utmana sig själv och se vartåt det bär. Man kan ju råka finna att det går riktigt bra. Och att utvecklas är väl att spränga gränser, eller?
Men jag ska hålla er på halster ett tag till. Jag ska nog sova på saken...
Mellanformataren