Rolleiflex och de praktiska tillbehören 6

Extrainsatt avsnitt rörande objektiven!

Jag hittade nyss ett kul tillbehör som jag aldrig förr har sett. En bländare Rolleiphot för sökarobjektivet! Meningen är att man ska kunna kolla skärpedjupet genom att ställa in samma bländare som på objektivet. Passade förstås i den gulliga filterväskan och kunde vara lättillgänglig på kameraremmen. Galet och nördigt? Javisst! Det är kameratillverkarnas gyllene tidsålder. Konstruktörerna leker fram användbara grejer =)



Rolleiphot

Mellanformataren


Varudeklaration: Nördinlägg

Rolleiflex och de praktiska tillbehören 5

I det här avsnittet tänkte jag hålla mig till ett av de , till objektivet, angränsande området: Sökaren.

Kan man verkligen göra tillbehör till den redan med finesser fullsmäckade sökaren? Genom sin sinnrika konstruktion är den ju väldigt användbar i många olika situationer. Man kan fotografera runt hörn eller använda den som periskop. Med sina fällbara plåtar och speglar kan man lätt bygga om den för sport- eller gatufoto. Den inbyggda förstoringslinsen är praktisk vid noggrann skärpeinställning. Nå, det var inte säljsnack det här skulle handla om.

Prismasökaren, Rollei-Penta-Prisma,  är kanske det vanligaste tillbehör man tänker på då den låter oss titta rakt fram mot motivet (och samtidigt med andra ögat se vad som händer i omgivningen) som en SLR. Det där är väl schaktsökarens största minus att man inte har så bra koll på bildens omgivning. I anslutning till detta tillbehör måste jag nämna pistolgreppet som gör fotograferandet med prismat monterat mycket bekvämare.

Penta-Prismat passar alla Rollei-modeller med utbytbar schaktsökare (äldre modeller kan inte byggas om) och det levererades med utbytesluppar med dioptrierna 0, ±1, ±2 och ±3 så att man inte behöver använda glasögon.

Det fanns också ett specialokular Penta B för båda ögonen och som kunde användas tillsammans med glasögon.


Vit skjorta och slips är dock inte längre obligatoriskt.



Mitt eget sport/gatufotoekipage. Jag föredrar den inbyggda sportsökaren.

Ett annat intressant tillbehör är Påsticksschaktet. Alla som fotograferat med en schaktsökarkamera vet att ströljus kan störa vad man ser på mattskivan och göra skärpeinställningen svårare. De fantastiskt fantasifulla ingenjörerna hos Franke & Heidecke hade bot för detta också! Fast om det nu var praktiskt i fotoögonblicket var det kanske inte så praktiskt att dra med sig även om det var hopfällbart. Men på den här tiden hade ju männen ytterrockar med stora fickor så det gick nog bra ändå. Värre är det nog att släpa med sig idag. Även om man har en rymlig fotoväska (vilken jag helst lämnar hemma om jag inte har bil). Påsticksschaktet hade också inbyggda förstoringsglasögon för exakt skärpeinställning.

Andra praktiska tillbehör till sökaren är de som kan hjälpa till med skärpeinställningen. Jag känner till två: Mätkilsskiva och Rolleimeter.

Mätkilsskivan får väl anses som den mest praktiska och som också är så vanlig i äldre spegelrefelxkameror att den inte behöver någon närmare presentation. Mattskivan byttes ut mot Mätkilsskivan (om den var utbytbar) och sedan fokuserade man genom att se till att snittbilden såg riktig ut.



Mätkilsskivans funktion

Rolleimetern var dock ett helt annorlunda och dyrare verktyg för fokusering. Rolleimeter förvandlade kameran till en mätsökare där man ska få två bilder att sammanfalla för att få skärpa på det önskade stället. I detta fall måste man använda sportsökaren då Rolleimetern monteras framför öppningen. En arm som är direktkopplad till objektivfronten manövrerar mätsökarspegeln.


  
Det är en ganska lång procedur för att kalibrera den vid första monteringen men behöver inte göras om varje gång.

Mellanformataren

Varudeklaration: Nördinlägg

Rolleiflex och de praktiska tillbehören 4

Avsnitt fyra i serien om de praktiska tillbehören till Rolleis TLR:er kommer att behandla närbildslinser och objektiv.

Det var vanligt förr att man satte på försättslinser för att ändra brännvidden på kamerans fasta objektiv. Vips så fick man både ”macro”, vidvinkel eller tele. Franke & Heideckes ingenjörer hade ingen brist på fantasi utan skapade sånt som kunde behövas. Ett drömjobb för ingenjörer, tror jag.

Närbildslinserna äro tre och de heter mycket fantasifullt Rolleinar 1, 2 och 3. De finns för alla bajonetter förstås och förekommer flitigt på auktionssajterna. Möjligen med undantag av trean.

Med en Rolleinar på objektivet ändras fokuseringsområdet enligt nedan.

Rolleinar 1: 45-100 cm. Särskilt populär för porträttfoto.

Rolleinar 2: 31-50 cm

Rolleinar 3: 24-32 cm

Som du förstår innebär detta ett problem på en TLR då objektivet och sökarobjektivet befinner sig på ett avstånd från varandra. Parallaxfelet blir mer än vad kameran normalt klarar att hantera. Därför består Rolleinarer av två linser. En för objektivet och en för sökarobjektivet. Se bild

Min Rolleiflex med Rolleinar 2

Den tjockare linsen är avsedd för sökarobjektivet och tjockleken beror på att linsen är vinklad inne i hållaren för att rätta till parallaxfelet. Därför har sökarlinsen en röd prick som ska vara riktad uppåt.

Bild tagen med Rolleinar 2

Bild tagen med Rolleinar 3

För Telerolleiflexmodellerna fanns ytterligare försättslinser, nämligen

Rolleinar 0,35: 125-280 cm

Rolleinar 0,7:   93-138 cm

Och nu till de riktiga objektiven med det fantasifulla namnet Rollei-Mutar. Riktiga objektiv som sattes på standardobjektivet. Jag känner till tre:

Rollei-Mutar 0,7: ger 54 mm brännvidd för 75 mm objektiven (vidvinkel)

                             och 57 mm  brännvidd på 80 mm objektiven

Rollei-Mutar 1,5: ger 109 mm brännvidd på 75 mm objektiven (tele)

                             och 116 mm brännvidd på 80 mm objektiven


Rollei-Mutar

Den tredje är något helt annat. Carl Zeiss gjorde ett teleobjektiv till Rolleiflex, Magnar 4X. Som namnet antyder förlänger det brännvidden fyra gånger. 75 mm blir då 300 mm och 80 mm blir 320 mm.


Magnar 4X

75 mm/3,5 och 80 mm/2,8 var ju standardbrännvidderna på Rolleikamerorna. Jag har faktiskt sett och bjudit på en Magnar 4X men besinnade mig och lät någon fågelfotograf ta hand om den. Jag ångrar mig inte men om jag får tillfälle att låna en ska jag naturligtvis prova. Är man Rolleinörd så är man.

Till sist måste jag också nämna Rolleis Mikro-adapter. Att fotografera vid den här tiden var lika fyllt av möjligheter som idag. Möjligen krävde det mer kunskaper av fotografen än dagens kameror gör.

Mikro-adaptern är helt enkelt en adapter för att kunna fotografera i mikroskop och består av två delar, Rollei-Mikro-Tub med klämfattning för mikroskopet och ett Rollei-Mikro-Prisma med inställningskikare.

Man började med att ställa in skärpan med mikroskopratten medan man tittade i inställningskikaren och sedan sätta kamerans sökarobjektiv på adaptern och för att ställa in skärpan i kameran. Sedan flyttade man kamerans objektiv till adaptern för bildtagning. Hela tiden kunde man övervaka vad som händer med det studerade objektet i kikaren.

Mikro-adapter finns för alla bajonetter och modeller med Tessar eller Triotar, Planar eller Xenotar. Det här är makro på riktigt!



Tvärsnitt av lönn. Denna är INTE tagen med Rolleiflex utan en vanlig spegelreflex med motsvarande adapter (1974). Resultatet hade blivit detsamma.

I nästa avsnitt lämnar vi optiken för att titta på andra tillbehör och dessa är minst lika spännande och fantasifulla.

Mellanformataren

Varudeklaration: Nördinlägg

Rolleiflex och de praktiska tillbehören 3

Här fortsätter serien om de praktiska tillbehören till Rolleis TLR:er.

Den här gången handlar det om motljusskydd och exponeringsmätare.

Motljusskydd är ju vardagsmat för alla men jag vill ju ändå vara så komplett som möjligt. Det är väl också dags att säga lite om Rolleis olika bajonettfattningar. Det borde ha varit med i förra inlägget då alla filter finns med olika fattningar. TLR:erna har fyra olika fattningar, I, II, III och IV. Det finns flera bajonettfattningar till andra modeller men dessa fyra är viktiga att hålla reda på för TLR:er. På de tidiga modellerna fanns det ingen bajonett utan man hade påstickstillbehör. Tillbehöret sattes på objektivets ytterdiameter medelst friktion.

Baj   I   För Rolleiflex Baby  (4x4) och för Rolleikameror (6x6) med Tessar,   Xenotar eller Triotarobjektiv.

Baj  II   För Rolleikameror (6x6) med Planar, Xenotar 1:3,5 och Rollei Magic.

Baj III  För Rolleikameror (6x6) med Planar, Xenotar 1:2,8 och Sonnar 1:4.

Baj  IV  För Rolleiflex (6x6) med Distagon 1:4

Motljusskydden då. Babyn (4x4) är något mindre kvadratisk storlek än 6x6-modellernas och den finns i både grått och svart, liksom kameran fanns i båda färgerna. Alla 6x6-modellers motljusskydd är, så vitt jag vet, svarta. Med ett undantag: Rolleilux, exponeringsmätaren som är integrerad med motljusskyddet. Den är kromad på utsidan och svart invändigt. Såvitt jag vet finns den bara för bajonett I då den inbyggda exponeringsmätaren kom redan från bajonett II . De tidiga 3,5 och 2,8 hade inte inbyggd exponeringsmätare men kunde byggas om, om man så önskade.

Motljusskydd 4x4, bajonett I

Motljusskydd 6x6, bajonett I

Motljusskydd med integrerad exponeringsmätare, Rolleilux, bajonett I


Mellanformataren

Varudeklaration: Nördinlägg

Rolleiflex och de praktiska tillbehören 2

Här fortsätter serien om de praktiska tillbehören till Rolleis TLR:er.

Filter

För svart/vit film finns olika färgade filter för att påverka olika färgers ton i gråskalan

Gulfilter är ju klassiskt. Mörkare himmel med framhävda moln. Gick man vidare till orange ökade effekten och med rött blev den dramatisk. Den färg som var samma som filtret blev ljusare grått.

Grönt användes för att ljusa upp bilder med mycket grönska.

Blåfilter användes för att förstärka stämningen i dimma.

UV-filter har en kontrasthöjande effekt. Eller snarare är det så att UV-strålningen har en kontrastminskande effekt som motverkas av filtret.

Infrarödfilter fanns också men dessa är sällsynta på auktionssajterna. För månskenseffekt och genomträngning av dimma och för många vetenskapliga ändamål.

Färgfilmer var inte så välutvecklade på den här tiden så olika färgkorrektionsfilter användes för att få riktiga och naturtrogna färger i bilderna i olika ljusförhållanden. Det fanns röd- och blåfilter i flera olika tätheter. R-filtren användes mot blåstick och B-filtren mot rödstick.

H1-filter är ett färglöst filter för dagsljusfärgfilm som undertrycker dragningen mot blått i vyer. Planar, Xenotar, Sonnar och Distagon-objektiven har samma verkan som ett H1-filter. Färgkorrektionsfilter behöver knappast användas idag. Korrigera kan man göra i Photoshop när man skannat filmen om det skulle behövas.

Det finns också gråfilter 2 och 4 för hårdvarumässig negativ exponeringskompensation i t ex extremt starkt ljus. När inte kamerans tider och bländare räcker till kan man sätta på ett sådant. Fungerar för både svart/vit och färgfilm.


 

Rolleipol. Rolleis polarisationsfilter. Släcker reflexer effektivt. Fungerar för alla typer av filmer.

För alla färgade filter för svart/vita filmer och polarisationsfilter måste man kompensera i olika grad för att få en riktig exponering.

Rolleisoft. Mjuktecknande filter som ”softar” bilden. Finns i två utföranden/styrkor, Duto 0 och Duto 1. Effekten blir bäst vid stora bländaröppningar och avtar med mindre bländaröppningar. Photoshoppande på hårdvarunivå =)

Bild tagen med softfilter men med liten bländaröppning. Effekten blir inte lika uttalad som vid stora bländaröppningar.

Mellanformataren

Varudeklaration: Nördinlägg