Schabbel i spurten

För nytillkomna läsare vill jag först berätta om mitt nyårslöfte som består i att köra minst en rulle film i alla mina fungerande kameror avsedda för film som jag äger eller skaffar fram till den sista november 2009. Bildexempel ska vara uppladdade före nyår och som bevis för mitt roligaste nyårslöfte hittills i livet finns två bilder från varje kamera i albumet Nyårslöftet 2009. Kanske. Crimson har schabblat bort en av mina nyårslöftesfilmer. Jag har fått någon annans film och bilderna på den har inget intresse för mig. Crimson har lovat att leta reda på filmen. Misslyckas de så får jag ta en ny. Men det börjar bli ont om tid. För en vecka sedan hade jag två kameror kvar och jag kände mig mycket konfident att hinna med allt. Nu i veckan fick jag två kameror av pappa som naturligtvis räknas in i löftet. Egentligen fick jag tre men den tredje går det inte att få tag på film till utan jag måste specialtillverka en adapter för att kunna köra 120-film i den. Dessutom har den ena av två slutartider gett upp medan jag provade den. Synd, för hela kameran är i övrigt i mint condition. Och ändå är den från mitten av 20-talet. Den ser faktiskt oanvänd ut! Just nu betraktar jag den dock som icke fungerande eftersom jag inte kan köra en film i den. Än.

No 1A Pocket Kodak. 1920-tal. 130 mm/f7,7  T, B-1/50s 116-film

Nästintill mint condition.

De två första är av märket Franka, den ena är en Solida I och den andra en Solida III. Båda daterade till 1954 och således årsbarn med mig själv. Båda ska ha 120-film och Solida I är nu laddad med en Fomapan 400 och Solida III med en Portra 160NC om vardera 12 bilder. Tolv bilder försvinner fort om jag ger mig ut en eftermiddag så det ska normalt inte vara något problem. Värre blir det om jag måste ta om rullen i Chinon CP5. Så jag hoppas att Crimson hittar rullen...

Franka Solida I (1954). 75 mm/f5,6   B-1/200s   120-film
Mycket god kondition

Franka Solida III (1954). 80 mm/f2,9   B-1/250s   120-film
Mycket god kondition

PS

Nu kanske det är mer begripligt att jag inte fotar så mycket digitalt. Men jag använder i alla fall min D80 till att dokumentera mina gamla kameror =)

Ordning och reda bland negativ och dia, del 2

Det här inlägget är en direkt fortsättning på del 1 och handlar om

Excelregistret

Så här ser huvudet ut i registret och alla data ligger i kolumner. Här har jag delat upp det för att få plats och få det läsligt (klickbara bilder). Kolumnerna har Autofilter påkopplat så att jag snabbt kan filtrera hela databasen på vilka kolumner jag vill (även kombinationer) och på så sätt begränsa urvalet för att lättare hitta det jag söker. Registret har dessutom olika flikar för olika filmformat för att slippa ha så många filer. Nu blir det bara tre filer, Arkiv s/v, Arkiv färg och Arkiv dia.

Här är tabellhuvudet


 forts

Excel-filen är också en utmärkt bas om man vill göra det riktigt snyggt med en Access-databas. Access’ databas är ju egentligen en Excel-fil men Access ger ju möjlighet att också ställa frågor till databasen för snabbare resultat samt presentera data på ett attraktivt sätt, t ex med en miniatyrbild. Just nu känns det som överkurs för mitt behov så jag nöjer mig med att få till mitt bildarkiv i Excel.

Om ett tag kommer en fortsättning lämplig för digitalfotografer. Jag är inte färdig med metodiken där så det dröjer lite =)

Ordning och reda bland negativ och dia, del 1

Det är väl lika bra att säga det med en gång: Det är inte för att verka präktig som jag skriver det här utan bara för att berätta om hur jag ordnar mina bilder tagna på film så att jag hittar dem igen när jag vill utan större ansträngning. Du som inte fotograferar på film kan sluta läsa här.

Konstnärer har all sin ordning i skallen och vet var grejerna finns och om det inte är så så gör det inget. Nu är jag ingen konstnär, bara en ovanligt enveten amatörfotograf som i mitt yrke tjänar på att hålla ordning på saker och ting. Och då smittar det av sig på mina hobbies också. Kanske någon annan kan finna något användbart i denna beskrivning. Allt kan utvecklas till det bättre! Det gäller bara att hitta en lagom nivå som passar det egna kynnet och behovet.

Det som fick mig att ta tag i det här var den oordning som residerade i mina bildarkiv. Visserligen sitter alla diabilder i magasin och alla negativ sitter i negativblad men där slutar redan. Resten är oreda, d v s när togs bilden? Var togs den? Och vem i herrans namn är det där? Vad var det här för en händelse? Jag är fast besluten att ordna till oredan också men det lär ta sin tid. Bortemot 10.000 bilder har ingen dokumentation. På sin höjd kan en del fotograferade födelsedagstårtor indikera när i världshistorien bilderna är tagna. Ja, du hör, det gäller att komma ihåg när en del personer är födda =) En T-shirt med texten Gotland 1993 är guld värd om den är med i en bild.

För att inte oredan ska bli större gör jag nu så här direkt när en film är klar:

1. Klipper och stoppar in i ett negativblad DIREKT.
2. På negativbladets ”rygg” noterar jag kameran mellan hålslagen (bild 1) och tidsperiod i översta kanten (bild 2). Samtidigt som punkt 1
3. Noterar negativbladsnummer upptill och till höger med vattenfast tusch (OH-penna, bild 3). Samtidigt som punkterna 1 och 2.
4. Skannar en lågupplöst bild vars kvalitet räcker att publiceras på websidor och sparar denna på en extern hårddisk.
5. Matar in bilderna i ett register som jag skapat i Excel. Ett register vardera för svart/vita, färg och diabilder.

Bild 1



Bild 2



Bild 3

För numrering av negativblad använder jag denna metod

S120-0049

där första bokstaven är antingen S eller F (svart/vitt eller färg)

där de första tre siffrorna anger filmformat (här är det 120-film)

där den sista gruppen är löpnummer på bladet (separata serier för svart/vitt och färg och respektive filmformat)

I registret använder jag sedan bildens nummer på remsan för identifiering. Så en bild på negativbladsexemplet ovan lagras  som t ex S120-0049-07 och detta blir filnamnet på den skannade arkivkopian.

Diabilder får nästan samma stuk. Det finns ju inte så många bilder i svart/vitt så de får gå tillsammans med färgbilderna. Däremot har jag bevars även här olika bildformat. 120, 127 och 135 är väl de mest förekommande. Då ser det ut så här

D135-0025-098

Jag använder kompaktmagasin med glaslösa kompaktramar och varje magasin rymmer 100 bilder, därav kör jag med tre siffror för bildnumret, eljest skulle den hundrade bilden (om jag använde 00) hamna först i både arkiv och register.

Nästa del handlar om arkivregistret.

Laddat för filmfest

Olle Janson har ju redan sagt det. På söndag är det 127-filmens dag (12/7) och jag har laddat upp med efke R100, Macocolor 200 och Fujichrome Velvia 100. Svart/vit, negativ färg och dia. Rolleiflex Baby och Contessa Nettel Piccolette ska åka på fotoutflykt. Ännu så länge är destinationen/erna höljt i dunkel. Stundens ingivelse kommer nog att styra men ett förhandstips är Stockholm city. Så om du är i city på söndag och får syn på en dåre med en pytteliten Rolleiflex eller en ynkligt liten bälgkamera så är det önskvärt att du hälsar på honom. För att du ska känna igen honom kommer här ett signalement. Om du kan identifiera kamerorna så är det han.

 

Piccolette

 

Rolleiflex Baby

PS

Jag misstänker starkt att det är en likasinnad på utflykt i Enköping med VPK:er, Foth Derby och kanske en Baby. Håll utkik. Båda är lika sällsynta som 127-film.

Retrobilderblogg

Ingen har väl undgått min fascination för gamla kameror och främst att använda dom. Utan att använda dom skulle jag nog inte bry mig. Men just fotograferandet på ”det gamla sättet” har sin charm och fungerar avstressande på mig. Nu är jag sällan stressad ändå men kan behöva skylla på något bra för att hålla på. Medicin för själen är vad det är.

I syfte att dela denna glädje och att inspirera andra att njuta av fotograferande med ett stänk av historia har jag satt upp en retrobilderblogg, Retro Photography. Jag är förstås nöjd och glad över retrokamerapoolen här på FS men ville ha ett eget ställe att ställa ut mina egna bilder på. Bloggen har bara bilder och bildtexterna inskränker sig till bildtitel, var bilden är tagen samt kamera och film. De två sistnämnda som inköpstips till intresserade.

 

Rolleiflex Automat (1952) är en av mina favoriter.