8,5 cm glas och mässing

Om nöjet med manuell fotografi

För första gången i verkliga livet var jag på LP Fotos auktion den 28 april. En mindre samling gubbar (varav ett flertal verkade särskilt kufiga och nördiga, ni vet såna där som kan allt om objekten), några yngre män och ett fåtal kvinnor. Uppköpare från nära och fjärran var på plats och bjöd på allt möjligt skumt. Det här var intressant. Förmodligen var skaran av onlineköpare mycket större. Men det kunde man förstås inte veta. Själv var jag intresserad av ett fåtal objekt och redan innan auktionen hade jag bjudit online på en del. Mitt första köp denna dag blev tre riktigt fina magasin till min Bronica S2A. Visserligen av den äldre sorten för S2 där man "bara" kan köra 120-film. De nyare tar också 220-film men det använder jag så sällan och jag har redan några magasin som tar den filmtypen.

Huvudintresset för mig denna dag var dock några objektiv till min Nikon S. Speciellt ett 3,5 cm/1,8. Jag tvekade dock för länge på detta objektiv och klubban hann före. Det gick för 4.400 (+avgifterna). Jag revancherade mig dock på ett 8,5 cm/2,o som jag vann efter en kort budgivning för blygsamma 2.300 (+avgifterna). Objektivet hade jag tittat på i affären strax före auktionen och sett att det var i utomordentligt gott skick. En kvinnlig uppköpare tittade nyfiket på mig. Nöjd över kapet lämnade jag auktionen utan att tänka mig för. Några objekt senare gick ett par originalsökare  för 8,5 cm under klubban. Ja, ja, en annan gång.

Objektivet sitter nu på kameran och första rullen med detta objektiv är under tagande. Och det är riktigt kul, det här. Jag har "upptäckt" att det är riktigt trevligt med det här korta telet. Man kommer nära utan att vara närgången, om man säger så. Perfekt för min inriktning på porträtt de närmaste åren.

Det här ekipaget är inte för veklingar. Det väger 1200 nakna gram. Inte ett gram elektronik eller batteri. Det lockar fram den riktiga fotografen, han som vet hur allt fungerar men kanske inte är någon expert på datoriserade kameror. Man behöver inte vara en nostalgiker eller retronörd för att hantera det här ekipaget, alltså. Bara nyfiken och tillräckligt kunnig. 

Det är ju några manuella operationer fram till bilden.

1) Mät ljuset och bestäm bländare och tid

2) Ställ in önskad bländare och tid

3) Fokusera i mätsökaren och avläs avståndet

4) Ställ in avståndet på universalsökarens parallaxjustering

5) Titta och komponera i universalsökaren

6) Ta bilden

7) Dra fram film för nästa bild

Lätt som en plätt!

Hela ekipaget är från 50-talet utom softreleasen på slutaren som är en nytillverkad kopia på Nikons original. Sökaren är en universalsökare för Leica, för tillfället inställd på 8,5 cm. Huset är från 1954. Jag har inte kollat upp serienumret på objektivet men att brännvidden anges i cm borgar för att det är från 50-talet. Kameratillverkarsamfälligheten övergick unisont till mm på senare halvan av 50-talet.

Bilder dyker förstås upp i retrokamerapoolen vad det lider. Håll utkik.

Mellanformataren

PS
Jag retas ohejdat med särskrivare och skriver som jag lärde mig att svenska ska skrivas. Den som stakar sig på fler än två stavelser borde läsa gamla böcker på svenska =)

Min kamerakrönika - Epilog

Nutid och därefter...

Nu när kamerakrönikan är slut kan man undra vad nästa steg ska bli. Helt säkert kommer det att bli flera kameror i mitt liv. Nörderiet med gamla kameror tar inte slut redan vid 57 års ålder. Inte heller slutar tillverkarna att utveckla fina kameror. För mig återstår några gamla godingar att erövra såsom ur-Contaflexen (TLR för 135-film), Contax IIa eller IIIa, den bästa M-Leican, en Leica 1A med sin hockeyklubba och varför inte en Corfield Periflex 1 i svinläder (udda SLR med periskopspegel). Storformat ligger nära till hands också. Jag har en 4"x5" på långlån av en kollega som jag fotar med då och då. Kanske skaffar jag en egen eller så renoverar jag min 8"x10" fältkamera med objektiv från 1896. Det slutliga nörderiet och toppen på min yrkeskarriär vore att skapa en egen kamera så som jag vill ha den. Så det är väl tur att jag har långt kvar till pension. I våras missade jag  möjliheten att få vara med och  konstruera ett nytt kamerahus för Hasselblad. Det hade varit något! Men jag hade ingen lust att börja veckopendla igen.

Här kommer nu en bildkavalkad på kamerorna i mitt liv.

        1964  Nettar 515/16          1967 Agfa Isolette             1974 Praktica IVB             1979 Konica C35

     1982 Chinon CE-5             1985 Chinon CP-5            1990 Chinon Genesis II     1999 Olympus µZOOM115

     
2004 Canon Powershot A80  2007 Nikon D80      2008 Nikon Coolpix S710   2009 Bronica S2A

2009 Rolleiflex 3,5B       2009 Leica M3                  2010 Zeiss Ikon ZM           2010 Leica IIIf

       
2011 Finepix X100           2011 Nikon S                        2011 Olympus OM-2n        ???? Tachihara?

7 tyskar, 12 japaner och Bellman (jag). Och Bellman vinner förstås...

Mellanformataren

PS
Har just satt i batterier i en svart Olympus OM40 Program med synlig mässing. Men den vill inte riktigt...
 

Min kamerakrönika - del 18

Nikon S

Den senaste kameran i stallet som är tillverkad 1954 landade i Vällingby bara någon månad efter X100. Ett Traderafynd som visserligen hade en trasig slutare men som jag lät reparera omedelbart när jag fick den. Schönherrs Foto har en duktig Nikon-reparatör som såg fram emot ännu en mätsökare. Han hade nyligen reparerat poolvärdskompanjonens dito. Det har inte gått så många rullar i den ännu,  då den blev färdig först på sensommaren, men på vanligt mätsökarvis är den rolig att fota med, liten och smidig men inte lätt. Utan att veta i kalla siffror känns den tyngre än en Leica. En härlig kamera med Contax/Kiev-look men med ett innanmäte som Leica. Made in Japan.

Kameran kom med ett Nikkor 1,4/5 cm och jag har inte ens tittat efter andra brännvidder. Ännu.

Här kommer några bilder. Bara svartvitt har passerat denna i min ägo. 100% Tmax 400. Bildformatet är 24x34 mm. Först med Nikon S2 kom man upp till standardformatet.

Närbild panflöjt

Vänner

Huvudlöst på Hötorget

Sitting Bull

Vad händer här?

Och så lite kackel i hönsgården.

State of the art 1954

Behöver jag säga att det sitter en rulle i den?

Mellanformataren

PS
Än är det inte slut...

Min kamerakrönika - del 11

Nikon Coolpix S710

Mitt enda ångrade kameraköp skedde hösten 2008. I ett förvirrat tillstånd fick jag för mig att jag skulle köpa en fickkamera, typ kreditkort. Ok, den tar bilder men bara på armlängds avstånd. Läs mina läppar. Aldrig mer en kamera utan sökare.

Den hade dessutom egenheten att vilja sträcka ut objektivet medan den låg i fickan vilket inte var nyttigt för optiken eller dess tätning. Ganska snart fick jag mörka fläckar på bilderna, särskilt närbilder. Damm på sensorn, alltså. Det gick visserligen på garantin, men i alla fall. Det var inte riktigt vad jag väntade mig av Nikon. Nu har dammet kommit tillbaka men den Meldertska dammborttagningen träder då i funktion. Jag knackar kameran skapligt hårt i en bordskant några gånger så försvinner fläckarna från bilderna ett tag till. Numera får den fungera som nödkamera när jag av bekvämlighetsskäl måste ha något som går ner i en liten ficka. Mobilen använder jag nästan aldrig.

Nu blir det bilder. Jag trodde inte att jag hade så många men jag inser nu att den här kameran måste ha hängt med oftare än jag trodde.

Arlanda. Avsiktligt mättad. 2008

Kyrkkaffe

På besök hos Sundbybergs Fotoklubb (jag letade klubb att bli medlem i)

Immanuelskyrkan, Jag spelade horn i Immanuel Brass. Kameran fick ligga på notstället

 Altartavla i Råcksta pendelparkering.

Höststädning i bostadsrättsföreningen. Typiskt bra tillfälle för en fickkamera

Bengt Gustafsson och jag såg på ett par utställningar på Kulturhuset.

Åtdragningsmoment. Atlas Copco Tools.

Nataliya broderar på tåget till Åmål

Här lagas pilimeni

Kungstorn. 2009

Moviestar

Kumminstjärnor och glögg. Det är jul.

Avsläpp vid Slussen

Bernt fotograferar Monicas bulle på Ellens.

Näpet besök på fotoklubben.

Millesgården.

Restaurangen The 50s i Åmål

Det gick att fotografera kameror med den också. Piccolette DeLuxe. 2010

Stockholm Central

Jobbfoto. Oscar syr med platinatråd.

Cadillac Eldorado Convertible -54. Oväntat möte i Stavsjö på väg hem från Finspång.

Första och största balkonggurkan innan vi åt upp den.

Kantareller och vitt vin

Fikapaus på kurs

Tunnbrödsbak på Skansen

Jobbfoto. Raketkroppsdel till den payload jag höll på med. 2011

En kollega och jag bjöd på middag för några kollegor i konsultbranschen.

ESA granskar vårt arbete med payloaden. I början av februari i år ska den flyga.

Utsikten från Victoria Tower i Kista. Mitt nuvarande projekt var där på jullunch i december 2011.

Trots att jag tycker det här är en skitkamera går det utmärkt att ta minnesbilder med den.

Mellanformataren

Min kamerakrönika - del 10

Nikon D80

Frugan köpte en Nikon D200 sommaren 2007 när vi besökte hennes dotter i Montreal. Då smittades jag av digitalsjukan på riktigt. Jag tyckte dock att hennes kamera var för stor och klumpig. Inför resan undrade jag om jag skulle ta med Powershoten men frun avrådde (hon skulle ju köpa D200). Jag tog med Powershoten i alla fall och tog massor med bilder som jag är glad att jag har idag. Frun tog inte så många. Några veckor efter att vi kommit hem köpte jag min D80 med ett allroundzoom 18-200 mm.

Allroundzoomen är verkligen allround men med tiden kändes den trots det ganska begränsad. Under åren har jag kompletterat med andra objektiv.

17-55/2,8, en gammal helmanuell 24/2,8 (ett fynd på ett bakluckeloppis på Färingsö), 105/2,8 macro och en 50/1,4

Ett par månader senare blir jag medlem på Fotosidan. Frun och hennes dotter blir medlemmar på olika stockfotosajter för att sälja bilder. Det blir jag också men tröttnar efter något år på deras petiga bildgranskare. Jag lyckas sälja några bilder men inte tillräckligt för att kunna ta hem pengarna. I år tog jag bort alla bilder men är fortfarande medlem. Stockfotosajterna var orsaken till att jag tog väldigt många bilder på saker. Bilder som inte egentligen hade något värde för mig själv. Det var väl därför jag tröttnade.

En liten bildkavalkad nu då. Många bilder har suttit i album på FS så här är det dags att utfärda en tråkighetsvarning. Alla bilder är dock tagna med D80:n och det är det som är meningen med hela min krönika. Att visa bilder tagna med respektive kamera.

Först ut 2007

Första bilden med D80. Jag hyrde rum ett stenkast från stadshuset så efter en natts batteriladdning gick jag dit efter jobbet och tog de första bilderna.

Sj må gå aldrig så dåligt. Intresset för järnvägen grundmurades i barnaåren. JÅÅJ museum.

Min mest ovilliga modell

Sonen Philip. Det var det här året förresten som jag skaffade Lightroom 1.1 som jag också hade med i laptopen till Kanada.

Vårt hem strax innan vi bestämde oss för att flytta till Stockholm. Vi bodde här bara i sex år.

Prylfoto. Kinesisk teservis

2008 

Januari

Edvard Anderssons växthus. Bergianska trädgården. Vi börjar utforska Stockholm.

Vällingby, vår stadsdel

Drottningholm, en favoritutflykt

Ensam hund i Drottningholmsparken.

Jobbfoto förstås. Det här höll jag på med större delen av 2008

Mitt första hem på jorden. Jag var hemma i Åmål och tog bilder för en utställning på FS. "Mitt hjärtas stad"

Ljusfesten i Åmål. Wenern Brass spelar på Fesketôrget.

Svenska Brassbandfestivalen i Värnamo

2009

Vällingby by night. Mitt i vintern.

Macro utan blommor och kryp.

Jag blev farfar.

St Paulsgatan. En av mina bilder för utställningen "Röda linjen" på Midsommargården.

Sånga kvarn på Färingsö. En av de charmigaste kvarnar jag sett. Nu är den nyrenoverad och har förlorat charmen med sitt enda blad.

Gotland

2010

Det var ont om uppdrag i Stockholm så jag började veckopendla igen - till Finspång. Jobbade på Siemens med gasturbiner i nästan ett år. Och fotade förstås. Men inte inne. Fotoförbud.

I Norrköping hittade jag fotografiskt sällskap i form av Anders Berlin vilken räddade mig från ledan i Finspång. Jag ångrar nu att jag inte hyrde rum i Norrköping som är en fin stad att fotografera i. Arbetets museum (på bilden) hade dessutom flera fina fotoutställningar.

Mer jobbfoto. Fast på Anders Berlins jobb, Holmens Bruk. Han hade dessutom utverkat fototillstånd.

Munsö k:a. Min favoritkyrka, alla kategorier. Konverterad i Silver Efex Pro med gulfilter

Självporträtt med 24 mm/2,8 på armlängds avstånd

Trädgårdsutställning på Ulriksdals slott

American Car Show, Norrtälje

Macro MED blommor och kryp. Rosendal.

Barnbarn nr 2. Här med fadder och farbror Viktor. Björkviks kyrka.

Rödvin och soldatens ärtsoppa. Frun hade åkt till Moskva för ett par månader och jag hade tråkigt

Uffes svarta M3:a orsakade flera djupa suckar och längtansfulla blickar på Ellens.

2011 använde jag mest D80:n till att fotografera kameror så jag avslutar den här krönikedelens bildkavalkad  med en bild på den kamera som jag tagit alla kamerabilder med, Fujifilm Finepix X100.

Min nya digitala favorit 

Mellanformataren