Det är viktigt att ha ett bra RAW-material

Om att "förädla" redan perfekta bilder

Genom fotografins hela historia, liksom i alla andra områden av livet, har det funnits en strävan att göra allting lättare och enklare för människan. Nya tekniska hjälpmedel utvecklas ständigt och förfinas i all oändlighet till en sådan perfektion att man häpnar över att det ens går att komma längre. Det finns inga dåliga kameror nu för tiden. Alla tar tillräckligt perfekta bilder (om fotografen lyckats hitta nålen i höstacken av alla möjliga inställningar i kameramenyns djungel).

Nu uppstår istället en mottrend. Man vill "förädla" redan perfekta bilder till något annat. Den redan perfekta bilden får bli råmaterial till vidare förfining. Dessa konstnärliga ambitioner kan ofta tyckas enbart vara en bakåtsträvan till vad äldre teknik kunde åstadkomma som bäst. I några fall är det fråga om bildmanipulation i en mer avancerad form gränsande till det surrealistiskt måleriska. Något att hänga upp på väggen som prydnad (i bästa fall) eller att slå fotovänner med häpnad över på internet (kolla vad jag kan göra i Photoshop). Jag säger inte att det är fel. Bara att vi människor är skapade till Guds avbild (skaparen) och har skapandet i oss från början. En ständig otillfredsställelse med vad som är just nu. Vi vill alltid göra något "bättre" eller ge något redan skapat en personlig touch. Lämna en signatur till omvärlden. N Thomas was here, liksom.

Jag tror det handlar om behovet av att känna tillfredsställelse över något man åstadkommit själv. Med sina egna händer och fantasi. Ungefär som när man kom hem med något man hade gjort i slöjden och visade upp för mor och far. Bekräftelse och beröm. En del vill bada i det från andra medan andra nöjer sig med att själva vara nöjda med resultatet.

Det finns inte bara bildbearbetning som mottrend. Några tar t o m några steg tillbaka i utvecklingen och börjar om vid det senaste vägskälet. Den analoga fotografin röner framgångar världen över. De som är födda i den digitala världen "upptäcker" den gamla tekniken och fascineras av att göra bilder direkt på det gamla sättet och få det "gamla" resultatet. En del ger sig hängivet in i fotografins ädelprocesser och roar sig kungligt över att det faktiskt går att lära sig även det.

Det måste vara något visst med den kemibaserade fotografin när vår klubb, som började med fem medlemmar, efter drygt två år har mer än sextio medlemmar och till råga på allt ställer till med att ställa ut sina verk. Redan perfekta negativ kan också förädlas i mörkrummets röda ljus så inte ens där finns det några gränser för fantasin. Experimentera och se vad det blir, är nog fotografins nutida paroll oavsett vilken teknik man använder. Huvudsaken är att utövaren har roligt och är nöjd med sitt resultat. Vi förgyller alla världen med våra vackra bilder. Men vi behöver alla ett bra utgångsmaterial.

Eders Hängivne

PS
En del kör omkring i gamla bilar för att det är kul, andra spelar vinylskivor för att man gillar soundet. Det finns alla sorters icke-perfekta tekniker att gotta sig åt. Hitta din egen och ha roligt med den. Livet är för långt för att ha tråkigt hela tiden.

PPS
Bilderna är bara dekorationer och varken manipulerade eller förädlade. Jag vill ju gärna visa vad jag gjort i mörkrummet.

Det borde vara straffbart att manipulera bilder

Om självbedrägeriets ljuva konst

Allt som oftast stöter jag på reklam för det där bildbehandlingsprogrammet Portrait Professional och idag gick jag in på deras hemsida på internet för att se exempel på vad programmet egentligen kan göra. Häpnadsväckande grejer, om man säger så. Dokumentärfotografen i mig blir bestört. Och upprorisk. Jag frestas att installera programmet för att göra tvärsom! Manipulera ansiktsformer i all oändlighet. Flytta ögon och skela dem. Lägga till vårtor, ögonpåsar och skrynkla till redan unga vackra ansikten och skapa nya mormödrar på några minuter istället för femtio år.

En fotografs kund blir förstås överlycklig av att bli så snygg och betalar glatt en extra slant för självbedrägeriet som blir profilbild på Facebook, dejtingsajten eller en gåva till mormor där den hamnar i vardagsrummets bokhylleutställning över barnbarn. Alla dejtingförsök stupar förstås första gången när motparten ser verkligheten.

Det är naturligtvis meningen att man ska printa ut en bild, hänga den på väggen i ansiktshöjd och använda den istället för spegeln. Särskilt viktigt om morgonen. Enligt din personliga coach ska du dessutom säga "Hej snygging" varje gång du tittar in i "spegeln" för att stärka ditt självförtroende och angripa den nya dagen med nyskapad energi. Åldrandet får inte märkas. Självbedrägeriet fulländas så fort man går utanför dörren och alla andra ser hur det egentligen är fatt medan man själv går i ett "snyggrus".

Terje Hellesö fick betala dyrt för sin manipulation av naturbilder. De som kör Portrait Professional klarar sig undan straff och kan dessutom ta extra betalt och bli hyllade för brottet mot sanningen.

Den som tar ett porträtt på mig får finna sig i att jag inte accepterar att bli av med vårtor, ögonpåsar, rynkor och pormaskhålor. Jag skulle kanske överväga en polisanmälan...

Eders hängivne

PS
Som vanligt är det inte särskilt allvarligt menat. Men indignationen är äkta.

UTSTÄLLNING

Stockholms färskaste fotoklubb ställer ut

Analogfotograferna Stockholm bildades den 1 maj 2013 av fyra avhoppare från Midsommargårdens Fotoklubb samt ytterligare en analogfotograf från Kalhäll. Fem medlemmar var förstås en blygsam start och den första styrelsen fick bestå av endast tre ledamöter. I början höll klubben till i en nedlagd Konsumbutik i Hägersten men växte strax ur lokalen och flyttade till Kungsholmen mellan jul och nyår 2014. Där delar klubben lokal med Unga Forskare och har tillåtits bygga ett mörkrum från grunden som båda föreningarna använder. Under våren 2015 har anslutningen av nya medlemmar varit massiv. Ja, nästan lavinartad. Mer än 50% av klubbens medlemmar har tillkommit i år och idag består klubben av 57 medlemmar varav 14 är kvinnor. Ändå är det några som lämnat oss av naturliga skäl som t ex flyttning till annat land eller studieort.

Utställande fotografer kommer också att visa den utrustning de använt för att ta sina bilder.

Välkommen!

Eders Hängivne

PS
Det finns fika att köpa båda dagarna

Veteranbilsfolket

Om trevliga samtal

Folk som har gamla grejer som hobby har en vänlig inställning till omgivningen. Och visar man intresse för just deras specialintresse så är det bara att prata på. Fotograferar man med en klassisk kamera och film är det ingen som rynkar på näsan utan man får svara på frågor i stället. Det ena ger det andra. Vi är alla med i samma familj på nåt sätt. Här är till sist några bilder på veteranbilsfolket på Classic Car Week i Rättvik.

Det går åt mycket tugg och dricka på en cruising. Inte bara bilen behöver tankas.

Fast ibland är man inte på prathumör

Gemenskap är ett passande ord i detta sammanhang

Och det kan rent av vara en familjeangelägenhet.

Första parkett till cruisingen. Landsvägens båda sidor var fyllda av "bänkade" åskådare.

Eders Hängivne

PS
Ja, ni ser själva att jag tog lite svartvitt också. Men bara två halva rullar i min moderna Zeiss ZM med Sonnar f1,5/50.

Bulliga bilar

Om den gamla stilen

Mina tidigaste minnen av bilar är att de var bulliga saker med fyra hjul. Ett i varje hörn. När man gick in i dem verkade de stora som hus och det fanns gott om plats att leka i dem under färden. Utom i farfars Austin. Den som kallades "ryggsäcken". I Rättvik såg jag några bulliga rariteter. De är inte så vanliga på träffarna då de är lite äldre än de populäraste modellerna från raggaråldern. Några fick jag bilder på.

BMW 502 från 1958. Tyskarna höll kvar bulligheten längre än jänkarna.

Cadillac -53

Dodge -49

Pontiac Streamliner -48

DeSoto -47

För att bevisa mina bulliga barndomsminnen visar jag här en bild från en resa mellan Åmål och Klässbol. Det är ju inte långt men en fikapaus kan alltid behövas. Jag står framför morbror Nils som dricker kaffe framför deras bulliga bil. Året är 1961.

Fabror Berndt hade en bullig Merca men den har jag ingen bild på. Bara roliga minnen.

Eders hängivne