AI - en ny kulturform

Om en nymodighet

Kultur har länge varit uppdelat i flera grenar som t ex måleri, litteratur, musik och fotografi. Var och en med sina undergrenar. Tvärs över allt detta har nu AI lagt ett nät och fångat upp alla särarter med ett eget uttryck, en alternativ verklighet. Nätet är som en kameleont som förändras med omgivningen men är inte naturlig som naturen utan skapad av människan, en maskin: förlängningen av människan själv. Gud skapade människan till sin avbild. Gud är en skapare och människan fortsätter i skapelsens fotspår och skapar sin egen värld. AI är den logiska följden av att människan är lik Gud. Hon kan inte sluta skapa. AI är en ny kulturform som inte kan undvikas. Den är dömd att utvecklas liksom naturen.

Innan Photoshop var vi fotografer hänvisade till den teknik som fanns innan datorer och digitalkameror. Med den digitala tekniken kom möjlighet att med ett fotografi som grund göra något helt annat. Avancerade manipulationer kunde bli något helt nytt, ett konstverk eller som ett gammaldags kollage. Själv är jag förtjust i Erik Johanssons fotografiska konstverk. Men inte alla gillade det. Photoshoppande blev ett skällsord och "omanipulerad" ett hedersbegrepp eller äkthetsbevis utan att behöva bevisas!

Jag räknar mig till den klassiska fotografins anhängare men har förstås använt det digitala och photoshop men återvänt till det analoga och använder digitaltekniken sparsamt när jag behöver det. AI har jag bara omedvetet använt när jag redigerar bilder i Lightroom och Photoshop. Det finns ju en del kraftfulla verktyg där som man kan reparera bilder med. Men i mörkrummet är jag hänvisad till min hantverksförmåga.

Det som AI genererar kan i bästa fall bli en syntes av flera kulturgrenar och bli en egen kulturform i sin egen rätt och med sin egen publik. Jag räknar mig inte dit men inser att det är oundvikligt att det kommer mer och mer.

Bilden nedan har inget med texten att göra. Jag tar bara tillfället att visa ett eget uttryck i den gren av fotografin som jag gillar, den analoga.

Eders Hängivne

PS
Vi har bara sniffat på början av AI-världen. Den kommer att växa explosionsartat.

Oväntad framgång

Om överraskande händelser

Jag är medlem på flickr.com och laddar frekvent upp bilder för beskådan. Eftersom jag följer flera andra fotografer så får man både gillanden och positiva kommentarer. Ibland har det också hänt att flickr uppmärksammar mina bilder i det som de kallar Explore, utvalda bilder ur hela bildflödet VARJE DAG. Det är förstås blandad kompott. Det finns många duktiga fotografer, helt klart, men också många med säregen bildstil/smak. Igår laddade jag upp en tveksam bild i mitt album Arkitektur som valdes ut till Explore. När en bild hamnar där blir det en riktig boost för bilden. Många gillar den helt enkelt. Nedan ser du bilden jag laddade upp. Om du är någorlunda normalt funtad så ser du nog inte varför den har fått sånt gensvar. Jag begriper det inte. Jag har fått flera bilder uppmäksammade på detta sätt men den här tycker jag är den klart sämsta som blivit utvald.

(inom parentes kan jag väl säga att mina svartvita bilder generellt får mycket beröm av många och det är ju kul.)

Begriper du varför den gillas av många?

Eders Hängivne

Infrarött igen

Om verkningslös strålning

 Bilden nedan är tagen vid Munsö kyrka bort mot klockstapeln på andra sidan hästhagen. Himlen är så mörk att den mörkbruna klockstapeln knappt syns. Om hästarna varit där hade de återgetts ungefär som vanligt. De har ju inget klorofyll som lyser i solljuset. Jag stod under ett träd i kyrkogården, därav de suddiga löven i övre vänstra hörnet. Det blåste en del och när man fotar IR så blir tiden ganska lång. (ISO 1,6)

Munsö klockstapel, 2016. Nikkor-W f5,6/135 mm. Efke Aura IR 820.

Eders Hängivne

PS
Med den här bilden avslutar jag visningen av mina tidiga storformatsbilder. Jag hoppas snart kunna visa nya.

Stympat slott

Om Grönsöö slott

Stympat Jo, i sin glans dagar hade Grönsöö slott fyra torn, ett i varje hörn samt en spira mitt på taket. Det kan man se i utställnningshallen i närheten av slottet (nära parkeringen). Tornen  och spiran finns inte kvar. Inredningen är däremot kvar och ägarna (som också bor i slottet) har guidade visningar. Mer info finns här.

Utan sina torn är ändå slottet imponerande i sin storlek och väl värt ett besök. Slottsparken är fin och på sjösidan finns en kinesisk paviljong fint belägen i strandkanten.

Bilden nedan visar slottet från sjösidan. Jag tycker det liknar en Medelhavsmiljö en solig dag som denna. Andra bilden visar de kinesiska paviljongen.

Grönsöö slott, 2017.

Den kinesiska paviljongen, 2017.

Nikkor-W f5,6/135 mm, FP4+ @250 ISO

Eders Hängivne

Slagg som byggmaterial

Om en bagarstuga

Tillbaka till Borgvik igen. Flertalet byggnader vid Borgviks järnbruk är byggda av slaggsten. Det är inte snyggt men det sätter onekligen en särpräglad stil på samhället. En slags gemenskap, byggnader emellan.

Bagarstugan i Borgvik, 2014. Nikkor-W f5,6/135 mm. Acros 100.

Eders Hängivne