Musik under blommande träd

Jag har som uppgift att fotografera arkitekturen inom en radie av 500 m från Mariatorgets T-banestation inför en utställning i höst. Så en vacker dag tog jag den blå ormen till Mariatorget i akt och mening att flanera och fotografera. Det blev mycket bilder men det bestående minnet av promenaden var en videoinspelning i Fatbursparken. Skön musik och schyssta lirare.

Tvåmanskamera av storformat men utan skynke.

Mycket folk i farten den dan. Killen i mitten njuter av musiken till en öl under blommorna. Kan livet vara skönare?

Den här snubben var på väg till ett annat gig.

Juletid = julkonserter

Vad vore julen utan åtminstone en julkonsert. Därför vill jag informera om två stycken. Den ena går av stapeln på söndag kl 18 i Immanuelskyrkan på Kungsstensgatan 17 i Stockholm. Vox Immanuel, Jubilee Choir och Immanuel Brass står för musiken. Ett Luciatåg framträder också mitt i konserten med luciasånger.

Den andra är i Trollbäckens kyrka på tisdag den 16:e kl 19. Tyresökören och Immanuel Brass konserterar. Så vitt jag vet är det inte fotoförbud så ta gärna med din kamera för att minnas musiken visuellt. Det blir nog mycket ISO är jag rädd =)

Här är en bild från ett annat musikaliskt sammanhang utan julmusik. (Jag vill ju ha med minst en bild i blogginläggen)

Redo för performance.

Just nu är jag däckad av en kraftig förkylning men med goda råd och dunderkurer är jag fit for play på söndag.

Tidig Lucia

Vi återvände till Drottningholms julmarknad idag för lite inköp i slottets butiker. Det visade sig att teaterns butik bara hade öppet dessa två dagar. Nästa gång i mars. Frugan ville ha lite julgrejer till dottern. Dottern klagar över de smaklösa juldekorationerna i Kanada och hon är förtjust i de mer återhållsamma (!?) svenska.

Vi passade på att få en tidig Luciaupplevelse också i Drottningholmskyrkan. En lagom mängd välsjungande ungdomar gav publiken en försmak av julens sånger i en utmärkt blandning av både klassisk och modern julmusik.

Drottningholmskyrkan som den tedde sig igår.

D80 med 400ISO

Lucia med följe som de tedde sig idag.
Coolpix utan blixt och en massa ISO

Musikalisk högtidsstund - utan YouTube =)

Imorgon direkt efter jobbet drar jag till Värnamo för årets musikhändelse. Svenska Barssbandsfestivalen. Vi som spelar i Brassband är så nördiga att vi tävlar om vem som är bäst på bästa fotbollsmanér. Hela tävlingen är indelad i divisioner med Elitserien överst. Mitt band spelar i division 2. Eller lirar snarare. Vi tar inte tävlandet så blodigt utan åker mest dit för att lyssna på den musik vi älskar. Och världens bästa brassband, Black Dyke Mills Band. Från England förstås. Brassbandets födelseland. Där tävlar man varje helg hela året i sin ”liga”. Jag hörde dom (och kände det i hela kroppen) för tio år sedan i Jönköping och har t o m suttit med vid en av deras övningar (med publik). Någon undrade om inte familjelivet tar mycket stryk av det myckna tävlandet. Frågan möttes med oförstånd. Hela familjen spelar i olika band och åker runt och tävlar dom också! Här en bild från pressmaterialet på deras hemsida.

Kameran åker med förstås men jag är tveksam till att jag får fotografera något enda brassband ”in action”. Det är nog störande med blixtar. Det vore himla kul med lite närbilder på musikanter som blåser sköna toner. Men nåt ska det väl bli =)

Knäppgök! tycker nog många men har man levt med den musiken ända sen tonåren är det en del av livet som gjort det rikt på upplevelser och gemenskap. Jag började på tuba när jag var femton. En sån där som man klär på sig. Jag cyklade till övningarna med den på mig och någon tjoade att jag hade ett rejält signalhorn =)

Igenkommer om det blir nåt bra kort. Jag sitter i mitten och spelar horn. Thomas mitt i smeten skulle man kunna säga för att travestera en annan kär bloggare här på FS.

Ljusfest - mitt ljushuvud

Det är ingen bra strategi att inte ta med stativet när man ska nattfotografera. Det är ännu sämre om det är 40 mil bort för att hämta det. Jag tog med pappa ut för att fotografera Åmåls Ljusfest i lördagskväll. Han hade stativet med förstås och de av hans klubbkompisar vi mötte bar på stativ. Seriösa fotografer har stativ vid nattfotografering. Oseriösa som jag får leka Dogma utan. Tog stöd på flaggstänger, trafikskyltstolpar och allehanda andra stolpar och räcken hela kvällen igenom. Jag använde den fasta 50mm-normalen och körde mest på f/1,4 och ISO 400. Kunde gott ha skruvat upp mer men jag tänkte inte på allt i stundens hetta. Krispigt kallt var det också. Inte så att jag frös men det bet lite i skinnet.

Vi började på Fesketorget där Wenern Brass hade promenadkonsert. Jag har spelat och tävlat med dom när jag jobbade hemma. Jag älskar soundet av brassband så vi stod där en stund. Kanske mest för att de hade bra ljus och det blev hyggliga bilder.

Några meter därifrån hade några en egen ljusfest i båten.

Åmåls i särklass mest fotograferade bro. Jag spädde på med fler bilder.

Renoveringen av åbrinkerna och tillägget av fornackar har gett ån ett nytt vackert utseende. Alla olyckskorpar till trots.

Laserreklam för sommarens Bluesfest. Om du gillar blues så är Åmål stället hela världen kommer till. Bluesen låter i vartenda gathörn. Massor med bågar, gamla amerikanare och annat som hör till. På stadshotellets ljusa bakvägg visades film. Dock inte Fucking Åmål denna gång.

Precis i avtrycket tappade mina fötter balansen. Marschallerna blev till älvors ljusdans.

Autofokusen hade svårt att fokusera i mörkret. Det ryckte käckt i ringen på objektivet.

Jag gjorde dessutom en tråkig upptäckt. Nattfotograferingsprogrammet på min D80 gör bilderna mycket gulare än när jag körde ”vanligt” (inget program menar jag).

Åmål är inte stort så efter en dryg timme hade vi sett allt och drog hem till mamma Carin i stugvärmen.

Om någon kan förklara alla gröna prickar som finns här och där i bilderna så vore jag tacksam att få veta vad det är. Såg även ljusfenomen på himlen i ett par bilder. Pärlband av vita stjärnor och det är inte reflexer i objektivet. De hade helt fel riktning.