Tänkte inte på det...

Jag vill så gärna digitalisera några av mina bästa bilder från den analoga tiden men jag är inte riktigt nöjd med kvalitén när jag provat att skanna dom. Du kan se eländet i mitt album Bilder från vinden. Kompositionsmässigt är de ju hur fina som helst =) Men kvalitén är inte i nivå med originalet. Och jag vill komma nära originalet, om du förstår vad jag menar.

Jag fick låna pappas diaduplikator och införskaffade en T2-adapter för Nikon (jag ska ändå ha en) och började fotografera ?! Avtryckaren reagerade inte. Ändrade allt som gick att ändra på kameran men ingen reaktion. Tills slut ändrade jag inställning på blixten och och flopp (spegeln) och sladang (ridån) och stjärnbaneret i mina ögon (blixten). Allt blev svart. Bilden också. Plockade fram den gamla blixten som sitter på en fotocell och satte den på ett litet stativ, ställde in huvudblixten på max effekt (liten bländare) och tryckte av. Bättre.

Men nånting är fel. Bilden är kraftigt beskuren. Efter en del funderande kom jag på att en vanlig diaduplikator ju är gjord för att duplicera dia på film, d v s 24x36 mm. Hade jag haft en kamera med fullformatsensor så hade allt varit frid och fröjd (utom vad gäller ljuset) men nu har jag ju en mindre så delar av bilden lyser på något annat där inne i kamerahuset. Något som definitivt inte har som jobb att leka pixel. Här är bildbeviset. Den översta bilden är den skannade originalet, den andra är fotograferad i diaduplikatorn.

Skannat original. Bearbetat i Lightroom.

Macro utan kryp och blommor...

Lika bra att säga det med en gång. Jag gillar inte att fotografera kryp och blommor med macrot. Att använda macrot i en värld så dominerad av dessa kolosser till motivområden är ett äventyr och en utmaning värdig en äventyrare. Som jag. Äventyret består i att utforska den lilla världen och utmaningen att ta kort mellan alla dammkorn man ser. Jag är inte lättskrämd men damm och kvalster blir till monster när man tittar genom gluggen. Det regnar dessutom idag så jag är dubbelt ursäktad vad gäller kryp och blommor. Vad ska man då fotografera om man vill avvika från normen? Och dessutom är intresserad av tekniska saker. Jag värmer upp med något trivialt. Vad kan det här vara?

Ledtråd: Något ur min vardag.

Rätt svar finns längre ner på sidan och om du är begåvad med en vridbar skärm är det bara att vrida 180° annars får du glatt stå på huvudet. (Jag har sett att alla tidningar gör så här. Helt i onödan.)

Vad kan detta vara?

 

Ledtråd: Inte den här gången. Använd din fantasi.

Det här då?

 

Ledtråd: Krokodil

En till.

 

Ledtråd: Ingen. Det här ska alla kunna.

Ännu en.

 

Ledtråd: Keramik

Nu är nog både du och jag trötta på gissningar. Här kommer bilder med bildtext.

Duell med fjärrutlösaren. Kameran vann.

 

Detalj från de glasögon jag använder när jag skriver det här.

 

Minne från söndagsskolan.

 

Min dagliga dos trycker jag in själv.

 

Jordnöt. Det är inte kul att fotografera jordnötter. Ser ut som solbrända citroner. Roligare motiv har man sett. Mitt tips: Ägna dom ingen tid och möda.

 

Nikon 50 mm f/1.4. Oändligt tacksamt för att jag använder det.

Nu är det här blogginlägget

 

Hoppas du fick en vink om annat än kryp och blommor.

Om du nu har vridit på skärmen eller står på huvudet så är du lättlurad. Jag skrev ju att tidningarna gör det alldeles i onödan. I nödan får du nu de rätta svaren.

Rätt svar på bildgåtorna:
Min mobiltelefon.
Skum på stranden efter storm i tekoppen.
Mitt glasögonfodral inköpt på Clas Ohlson för 10 kr.
Mönsterkort från en leverantör. Reklamgrej.
Vinbägare. Tyckte konstnären. Nattvardskalk tycker nog pastorn.

Om hur man vänder ett misstag till en framgång

I november förra året köpte jag ett 18-135mm Nikkor på Tradera. Killen som sålde klagade över en skugga som uppenbarade sig ibland. Vinjettering, tänkte jag. Vet han inte vad det är? Jag budade och vann till ett hyfsat pris. Nån vecka senare kom objektivet. Mycket riktigt, det var en skugga där. En bländarlamell hade lossnat. Och vad värre var, när man zoomade så kärvade gluggen otroligt hårt. Bländaren kollapsade när jag försökte. Lång näsa fick jag. Svarte Petter fick jag också och dumstruten. Objektivet fick ligga ett tag. Vi flyttade till Stockholm och objektivet skavde mitt medvetande.

I juli tog jag tag i saken, ringde Nikon och kollade vad en reparation skulle kosta. Det ville de inte säga i telefon så jag åkte dit med min glugg, skrev på ett kvitto och förklarade att min bländare hade fått infarkt och låg som ett plockepinn där inne. Jag tänkte i mitt ännu lugna sinne att om det här blir för dyrt så kan jag ju ha det som brevpress på skrivbordet. Inte för att jag behöver en men den kan samtidigt stå där som vittne över min dårskap. Efter nån vecka kom domen. Drygt elvahundra skulle det kosta. En snabb kalkyl i huvudet gav vid handen att inköp plus reparation skulle bli en dryg tusenlapp billigare än om jag köpt ett nytt. Jag ringde Nikon direkt och beställde reparationen.

Igår hämtade jag objektivet och fann det som nytt. Härligt! Här en bild på ett nytt (Fotosidans bild)

PS

Jag köper fortfarande fotogrejor på Tradera ibland.