Pro Memoria
Min kamerakrönika - del 17
Fujifilm Finepix X100
I väntan på en digital Zeiss ZM köpte jag våren 2011 den nyss utkomna X100. Ett sista försök att trivas med en digitalkamera. Den här gången gick det bra, trots en haltande inledning. Den första kameran exponerade konstigt och efter en del kontakter med Fujis utmärkta support blev den utbytt. Nr 2 fungerar alldeles utmärkt och jag är nu helt oförstående till den massiva negativa kritik den fått. Den passar min typ av fotografering perfekt. Låt vara att det är en massa funktioner jag låter bli att använda men jag har i alla fall börjat använda ISO flitigare än på Nikon D80. Det är onekligen lite flexiblare att ha en tredje parameter att spela med när ljusförhållandena inte är de bästa.
X100 fullt utrustad med tumgrepp, softrelease, motljusskydd, UV-filter, handlovsrem och väska.
Den förra softreleasen försvann på väg till Fotomässan så jag köpte en ny och mindre som inte gängar ur sig när jag stänger av kameran.
Som ni förstår är det här min nya digitala arbetshäst. Men den är ändå tvåa efter Zeiss ZM. Jag kör alla bilder i denna som RAW utan att ta ut svartvita jpeg. De bilder jag vill konvertera kör jag manuellt i Silver Efex Pro där jag har mina favoritinställningar för ett snabbt arbetsflöde. Jag kan dock konstatera att inte alla bilder blir bra i svartvitt medan andra blir bättre när färgen försvinner.
Här kommer ett parti bilder av varierande slag från den korta tid jag haft den, drygt ett halvår. Ändå har jag tagit fler bilder med den här än med Zeiss Ikon ZM utan att jag för den skull tagit flera bilder på samma motiv. Jag kör den som om den hade film.
Carl Milles tyckte att himlen behövde hållas uppe med pelare.
Tre kvinnor studerar snoppar på fullt allvar
Självporträtt à la Vivian Maier
Café Ogräs
Fotografiskt gatlopp i Sergelgången
Höststämning på Gröna linjen
Frestelser på Stockholm Central
Trångt i hytten. NASA-utställningen på Tekniska muséet
Södra teatern. Manipulerat perspektiv.
Bogesunds slott under renovering
Utställningshängning, Midsommargården
Fotoarkeologi
Brownies till kaffet
Undertecknad efter dokumentation av TV-eken
Under vintern har jag använt kameran till att fotografera - kameror (!)
Mellanformataren
PS
Några X100-bilder kom med i min nya fotobok på Blurb. Release 18 februari i STREET-bloggen.
Min kamerakrönika - del 16
Leica IIIf
Ännu en kamera från 1954. Och ännu en mätsökare och tysk. Den här modellen är liten och nätt. Den kom in i mitt liv mycket sent 2010 och har redan fått tillökning med ett flertal objektiv, filter och olika sökare. En halv kameraväska från Zhou i Kina har gett den en modern look. Den ser dock lite komisk ut med 9 cm-objektivet och revolversökaren. Nu fattas mig bara ett 2,8 cm Hektor. Det finns en Hektor på 13,5 cm också men den ligger utanför mitt intresse. Det här exemplaret hade fått sig en rejäl genomgång av säljaren och fungerar klanderfritt på alla tider. En mycket trevlig fotokamrat.
Leica IIIf med Summicron 5 cm/2, gulfilter och sökare SBOOI
Endast fyra rullar har passerat kameran på ett år. Men yielden är bra i en Leica.
Ett parti som håller till höger.
Fotoutställning i Sergelgången
Morgonstämning på Swedish Space
Kollega monterar ihop min skapelse
En hamburgare för två. Sergels torg.
Mellanformataren
Min kamerakrönika - del 15
Zeiss Ikon ZM
När retrokameratjusningen hållit på ett tag och digitalkameratjusningen avtagit i samma mån föll det sig naturligt att nästa nya kamera skulle bli en för film. Våren 2010 köpte jag min Zeiss Ikon ZM. Jag började karriären med en Zeiss 1964 och det skulle helt enkelt vara kul med en sprillans ny när jag hade upptäckt att det fanns en mätsökare med M-bajonett. Jag hade ju redan flera objektiv till M3:an så det kändes rätt. Zeissens sökare tyckte jag var överlägsen de Leicor jag känt på innan så jag var tillfreds med min avvikande hållning i vänkretsen av Leicafolk. Därmed inte sagt att Leica är en sämre kamera, kära vänner. Jag har ju redan en M3:a. ZM kändes bara mer rätt för mig.
Min nya arbetshäst som går före alla andra. Favoritgluggen Biogon 2/35 sitter på. Sonnar 1,5/50 står bredvid. Och alla Leicagluggar och ett par Voigtländer står redo i hyllan. Jag har allt väsentligt mellan 15-90 mm.
Jag har kompletterat med en väska från Leicatime (ett fynd på Tradera), Gordys camera strap, softrelease, motljusskydd och några färgade filter. Flera olika rullar har passerat såsom Kodak Portra, Kodak Tmax400 och Bluefire Police (teknisk panfilm utan korn).
Här finns det redan knappt ett par tusen bilder att välja bland så nu blir det svårt att hålla igen. Bara två rullar färg dock så de börjar jag med.
Sista sommaren med föräldrahemmet
I väntan på en ny bilnyckel. Finspång.
Vattenhål på Statoil i Stavsjö.
Bakom orangeriet vid samma slott
Spårvagnarna är gula i Norrköping
Och så ett längre sjok med svartvitt. Det här inlägget kommer att vara det längsta i krönikan.
Det går att ta självporträtt med den också
Rörmokarnas paradis. Holmens bruk, Norrköping.
Pensionerad bärraket. Swedish Space, Solna. Bilden tagen på Bluefire Police teknisk panfilm.
Yngste sonen funderar vid Bergs slussar i Linköping.
Sängkammare på Gripsholms slott
Pontiac med gangsterkeps i Borgvik, Grums
Den vackra entrén i Stockholms stadsbibliotek.
Spaceig reception. 15 mm brännvidd.
Galleri Kontrast. Man får plats med mycket på 15 mm.
Utsikt från Berotec huvudkontors entré.
Senaste tillskottet på JÅÅJ museum i Åmål.
Oväntat möte. Fashion! på Fotografiska
Vänfika på Waynes, Stockholm Central
Amazing grace, Hässelby missionskyrka.
Vänskaplig mobbing på Ellens Academy när majjen inte ser.
Gratis kramar. Jag passade på.
Landade på plazan. Sergels torg.
Hon verkade ha kärestan nånstans i högen. Armémuseum
Kort visit. Svartmangatan, Gamla stan
Samtal på sista kyrkbänken. Hässelby missionskyrka.
Malin på Reclaim Photography, Sergels torg.
Urban explorer, Vällingby centrum.
Om du orkat titta ända hit är du säkert i behov av en koppp kaffe. Med påtår.
Mellanformataren
PS
Som du ser har jag fotat på de mest skiftande ställen. Så kan det gå när man har en kamera med sig överallt.
Min kamerakrönika - del 13
Rolleiflex 3,5 Automat
Våren 2009 kom jag över min länge efterlängtade drömretrokamera. En Rolleiflex. Det var en 3,5A Automat från 1952 som också utlöste en lång serie om dess praktiska tillbehör året efter. Det exemplaret är ute på långlån hos min son ljudteknikern efter att jag kommit över en likadan -54:a, en 3,5B Automat 2011. Jag betraktar dessa som samma kamera och bakar ihop dem i samma krönikedel. Filmflödet bytte bara hus. Behöver jag säga att det alltid sitter en rulle i den? Under två och ett halvt år har jag tagit sextio rullar i den. Den här är en av mina tre främsta favoriter.
Här avbildad med några tillbehör, närbildslins, färgade filter samt Rolleilux, motljusskydd med integrerad infällbar exponeringsmätare.
En trevlig bieffekt med den här kameran är att man ofta möter någon som vill prata om Rolleiflex. Någon som har egna minnen av en Rolleiflex från sin barndom eller på annat sätt har någon koppling till denna modell. Det är onekligen en kamera som väcker känslor, både hos fotografen och dem i hans närhet.
Här kommer då lite bildexempel från våren 2009 och framåt. Håll i hatten! Det här är det omfångsrikaste inlägget hittills. Jag börjar med färgbilder.
Rapsfält på Munsö. En riktig Rosenlundare.
Hattkonst på Bergianska trädgården.
Cadillac DeVille -58. Åmålshälja.
Slottskyrkan på Drottningholm.
Och så ett massivt sjok med svartvitt. Jag hade Rolleiflexen som Dogma-kamera ett bra tag så många bilder känns säkert igen.
Millesgården. Med orangefilter.
Hilda av Åmål. Minst lika vacker Colin Archerkopia.
Flickaktig bekantskap på The 50s i Åmål.
Kinesiska paviljongen på Grönsöö slott. Enköping.
Harley Davidson Roadking. Krom gör sig utmärkt i svartvitt.
Självporträtt. Självutlösaren fungerade inte så det här var en akt av balans och koncentration.
Rosor. Med närbildslins Rolleinar 2.
Fotomässan. Jag fick ett kort tidsfönster mellan besökarna.
Innergård. Norra Långgatan 10, Åmål.
Gamla lokstallet i Åmål. Numera verkstad för JÅÅJ museum.
Solskydd på Rosendal, Stockholm.
Prins Bertil Memorial, Djurgården.
Victoria och jag. Årets scoop 2011. Nationaldagen.
Basket i Vällingby centrum. Med vidvinkeltillsats Mutar 0,7x.
TV-eken några dagar innan den sågades ner.
Det kanske märks att jag har roligt när jag använder den här kameran. Jag tror att det blir bättre bilder då. Och fler.
Mellanformataren.