10 år i Stockholm

Om utvandring från de västra provinserna

Den 15 mars var det exakt 10 år sedan min fru och jag flyttade till Vällingby. Det tog ett tag att lära känna den nya hembygden och Stockholm med omnejd. På det hela taget en mycket positiv upplevelse. Nu kan vi inte tänka oss att flytta (utom lite drömmande om att dväljas i varmare och snöfria omgivningar under vinterhalvåret). Jag är född och uppvuxen i Åmål och levde där mina första 54 år. Vid 49 började jag veckopendla till Stockholm för att arbeta. I början kändes det förskräckligt och jag trodde att jag kanske skulle stå ut ett halvår. Efter närmare fem år med tågresor till och från huvudstaden bestämde vi oss för att flytta så att vi kunde ses varje dag. Det blev inget bra liv med allt resande. Här kommer en kort bildkavalkad från de första tio årens upplevelser.

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Eders Hängivne

Invandrad och integrerad Stockholmare

Livets krydda

Om en importerad Chevrolet Stepside Pickup -55

När jag var hemma i Åmål för några år sedan såg jag denna läckra Chevrolet Stepside Pickup från 1955. Den var då firmabil för en liten kryddbutik på Gågatan som hette just Livets Krydda. Jag tog några bilder på den. Och det var nog bra. Jag har inte sett den igen vid något av mina senare besök i hemstaden. Bilen importerades till Sverige i april 2008 och har troligen renoverats här.

Men den där Kodakskylten tror jag finns kvar

Den är lackerad i klassiskt engelsk sportgrön. Jag hade ju bara svartvitt i kameran så därför talar jag om det =)

Tyvärr tror jag affären har upphört. Den vägen har det gått med många butiker i Åmål. Men senaste gången såg jag en del nya butiker. Det är modiga människor som försöker klamra sig kvar i staden

Eders hängivne

Det närmar sig

Bara 28 dagar kvar som 50-plussare

Sen är det kört. Juli månads profilbild är tagen utanför Swedbank i Åmål. Alltid något...

Eders hängivne

PS
Bilden är tagen med mitt Dogma-ekipage men jag har beskurit den för att profilbilden ska bli kvadratisk. 

Lokfel

Om ett handikappat lok

Rullstolen är stulen skulle man kunna säga.

Claes Tågexperten. Jag undrar varför det är ett galler framför vindrutan i den ena änden men inte i den andra?

Jag gillar de här bulliga loken

Det fanns tydligen ganska många

Eders hängivne

Obefintligt ljus

Om att hitta ljus med en Rolleiflex

I somras träffade jag en skolkamrat helt apropå i Malmö. Jag hade åkt ner med tåget bara för att kolla stan och gå på nya gator. Och så var det nationaldagen på samma gång. Jag hade datorn med mig och på fredag skrev han "Malmö" som sin status på Facebook. Jag tog betet och frågade om det betydde att han var i Malmö. För det var ju jag också. Jo, det stämde bra. Han var på ett vernissage inte så långt från mitt hotell. Vi bestämde att jag skulle komma dit. Jag ordar inte mer om den saken, mer än att jag sa till honom att nästa gång jag kommer hem till Åmål vill jag träffa honom för att ta några porträtt. Han var med på noterna, som den proffsmusiker han är.

I augusti åkte jag hem till Åmål och tog därför kontakt med honom och det visade sig bli lite kort om tid. Vi klämde in en timme i alla fall innan han skulle ge sig iväg. Jag hade Rolleiflexen och tre rullar Tmax 400. Han var i sin studio på vinden i ett uthus mitt inne i stan. Mörkt och mysigt för musikjobb, men att fotografera i? Nå, utmaningar är till för att tas. Det är spännande att få pröva sin egen förmåga under lite stress. I den bild som jag visar nedan var det så gott som obefintligt ljus. På negativen ser man inte gränserna på bilden ens. Det var full öppning förstås (f3,5) och 1/30 sek. Men det var ju inte den största svårigheten. Hur ska man ställa skärpan i mörkret? Jag lyckades bättre än jag kunde tro just då. I vanliga fall när jag ställer skärpa på en mattskiva som inte är av yppersta kvalitet gör jag så att jag fokuserar fram och tillbaka några gånger för att hitta läget med minst oskärpa. Det fungerar alldeles utmärkt när det finns gott om ljus men här i mörkret? Nåväl, några fotoner träffade tydligen min synnerv eller så hade jag tur.

Torbjörn Carlsson, Memoria Music

Jag tog två rullar i mörkret och en ute på gården i dagsljuset. Torbjörn har fått några av bilderna som jag gjorde i mörkrummet. Ni får nöja er med en digitaliserad variant av ett av negativen. 

Eders hängivne