Japaner, japaner, japaner...

Om hur jag blev en turistattraktion

Trädens lyster i solskenet lockade mig ut idag med 4x5:an och färgfilm. Första anhalten blev Drottningholmsparken i höstdräkt. Vackert så man tappar andan. Det tyckte nog alla unga japanska turister också som sprang runt och fotade med sina digitalkompakter. Mitt i röran stod jag och väntade på att deras fotrorus skulle lägga sig. Drottningholm är inte den enda attraktionen ska ni dock veta. Den där gubben med den stora kameran kommer nog att dyka upp i japanska tonårsbloggar eller Facebook inom kort.

När jag packat ner allt tog jag fram min DLSR och sköt tillbaka på ett par eftersläntrare.

Sen åkte hag ut till Sånga för att titta till kvarnen men där lyste inte solen och länsantikvarieämbetet har börjat restaurera den gamla kvarnen. Det var nog på tiden. Ägarinnan hade planer på att tutta eld på den om de inte gjorde något. Det är ändå lite synd för nu får den väl alla vingar tillbaka. Jag tyckte den var charmigare med en.

När jag kom hem fick jag se denna prakt. Varför såg jag inte det när jag gick hemifrån?

Jag riggade förstås 4x5:an och tog en plåt.

Mellanformataren

Retrokameratips emeritus - 5

Om en blind Leica

Just nu finns en "blind" Leica till salu på Tradera. Det går förstås att ta bilder med den ändå. Den har en Summaron 2,8 cm/5,6 MEN den har varken inbyggd sökare eller mätsökare så man måste ha en separat sökare i tillbehörsskon eller sikta och chansa. Bildformatet är det udda 24x27 mm (men fanns även för 24x36). Modellen heter Leica MDA och var avsedd för Visoflex (Leicas spegelreflextillbehör) och för instrumenteringsändamål. Kameran köptes bl a av Tyska Postverket. Producerades mellan 1966-1976 så den platsar inte i retrokamerapoolen. Jag tar bara ut svängarna lite nu när tipsen har tagit pension.

De fyra hålen på framsidan på det här exemplaret skvallrar om en fast installation. Sannolikt måste hålen fyllas med skruvar för att inte få ljusskador på filmen. Men det finns många lösa skruvar i världen så det kan inte vara något problem =)

Fungerar den? Sannolikt klanderfritt, det är ju en Leica...

Men du får gräva djupt i plånboken om du vill ha den. Samlarna fylkas kring den.

Bröllopsfotografen

Fästmön Eva och jag gifte oss 1979 så oktober månads profilbild får naturligtvis bli från bröllopet. Vi fotograferades i Ateljé Wikner i Säffle som inte finns kvar, har jag märkt. Men bilderna finns kvar och duger mycket bra till en profilbild.

Själva bröllopet ägde rum i Åmåls Missionskyrka som var vår hemförsamling. Det hade inte varit något bröllop där på många år så det kom mycket folk för att beskåda härligheten. Det hör till saken att vi båda hade en mycket stor gemensam vänkrets och många släktingar så bröllopsgästernas antal blev till slut drygt 150. Och då kunde inte alla komma. Festsalen i kyrkan var knôkfull som vi säger där borta i de västra provinserna.

Min farbror Roger hade lovat agera bröllopsfotograf. Han var ju utbildad på Fotoskolan och arbetade som fotograf på Televerket. Han gjorde skäl för namnet och agerade närmast som en paparazzi under hela festen men var passande diskret under vigseln. Nåväl, här är bilden som jag hämtat profilbilden från. Tärnan och marskalken gifte sig senare under sommaren på samma ställe.

Och bröllopsfotografen Roger såg ut så här 1955 när jag bara var ett år =)

PS
Det höll för tre pojkar och nitton år...