Pro Memoria
Hulda av Drottningholm
Fotoutflykten blev ganska planlös idag. Först åt väster. Inget najs att ta på. Sen åt norr till Bromma för att fota flygfän. För dyr parkering och småmaskigt stängsel. Sen åt söder. Drottningholm på fel sida bron. Där hittade jag en gammal dam att fota. Hulda av Drottningholm.
Förut
Akterut
Mittemellan
Namnskylten mm
Kaffe och halv
Huldas barn
och barnbarn
Om hur man vänder ett misstag till en framgång
I november förra året köpte jag ett 18-135mm Nikkor på Tradera. Killen som sålde klagade över en skugga som uppenbarade sig ibland. Vinjettering, tänkte jag. Vet han inte vad det är? Jag budade och vann till ett hyfsat pris. Nån vecka senare kom objektivet. Mycket riktigt, det var en skugga där. En bländarlamell hade lossnat. Och vad värre var, när man zoomade så kärvade gluggen otroligt hårt. Bländaren kollapsade när jag försökte. Lång näsa fick jag. Svarte Petter fick jag också och dumstruten. Objektivet fick ligga ett tag. Vi flyttade till Stockholm och objektivet skavde mitt medvetande.
I juli tog jag tag i saken, ringde Nikon och kollade vad en reparation skulle kosta. Det ville de inte säga i telefon så jag åkte dit med min glugg, skrev på ett kvitto och förklarade att min bländare hade fått infarkt och låg som ett plockepinn där inne. Jag tänkte i mitt ännu lugna sinne att om det här blir för dyrt så kan jag ju ha det som brevpress på skrivbordet. Inte för att jag behöver en men den kan samtidigt stå där som vittne över min dårskap. Efter nån vecka kom domen. Drygt elvahundra skulle det kosta. En snabb kalkyl i huvudet gav vid handen att inköp plus reparation skulle bli en dryg tusenlapp billigare än om jag köpt ett nytt. Jag ringde Nikon direkt och beställde reparationen.
Igår hämtade jag objektivet och fann det som nytt. Härligt! Här en bild på ett nytt (Fotosidans bild)
PS
Jag köper fortfarande fotogrejor på Tradera ibland.
Téceremoni
Jag beställde just en bok om Exponering från Bokus.com. Pagina har gett ut den men den var 30 % billigare på Bokus. Exponering tycks vara ett problem för mig. Antingen blir det för mycket eller för lite. Här en bild som enligt Galleri FS var för dåligt exponerad. Höjde sig över mängden gjorde den inte heller. Och jag som ville framhäva själva servicen utan en bakgrund som kräver uppmärksamhet. Jag är i alla fall nöjd med den. Men galleriet refuserade den.
Om du kommer hem på té hos oss kan det hända att du blir utsatt för en teceremoni med denna téutensil. Varmt vatten i skålen under för att hålla téet varmt. Téblad i tékannan och varmt vatten i karaffen. Vi häller det varma vattnet i tékannan och konverserar. Se upp för den lille kinesen. Om värdinnan häller varmt vatten på honom så pinkar han rakt fram i en väldig båge. Konversationen kommer av sig. När téet dragit färdigt serverar värdinnan téet i de små kopparna och tédrickandet kan börja.
När stämningen är på topp kan vi börja samtala om bilden. Vad tycker du om den? All kritik är ok. Jag börjar: Det är synd att fotografen och hans vardagsrum reflekteras i kopparna, ett nybörjarfel. Din tur.
Franska med förhinder
När jag gick sista klassen i Realskolan hade jag frivilligt valt att läsa franska. Varför jag valde det är obegripligt. Den som inte valt franska fick ledigt. Hjärnsläpp kallas det när man väljer mellan franska och ledigt och väljer franska. Vi hade fyra olika lärare redan första terminen. Den första rymde. Otroligt men sant. Sen följde de slag i slag. Den fjärde läraren var en näpen liten kanadensisk äldre dam (kom ihåg att fransoserna vann mot engelsmännen) som inte kunde svenska så hon lät oss översätta till engelska! Sista lektionen före jul skulle vi göra något roligt (hurra, äntligen). Vill ni läsa eller översätta? (suck). Det hade dock sina poänger. En kompis översatte cuisine (kök) med cousin (kusin). Flera liknande ordparalleller förekom och orsakade munterhet. Så det blev roligt trots allt. På våren slog en bomb ner. Vi fick en sexbomb till lärare. På den tiden hade vi ibland lektioner separat, flickor och pojkar. Lektionerna med pojkarna var rena charmtävlingen. Alla var betuttade i henne. Rektorn också tror jag för han kom för att övervara en lektion med den nya sexbo.. läraren. Just precis den gången som några särkilt betuttade pojkar tänkt skoja med henne och hade fäst några smällkarameller mellan stolen och katedern i förväg. Det var inte jag! Hon drog ut stolen och det small. Det är ingen överdrift att säga att rektorn flög upp. Det var flera smällare och han var uppe och skrek redan medan ljudet av den första klingade bort. Det osade svavel en god stund medan han tvingade fram erkännanden. Inte svavel från smällarna, det hade varit som en fjärt i medvind, utan från hans skrikande käftar. De skyldiga angav sig själva och gick med rektorn i spetsen mot rektorns kontor. Vad som försiggick där är höljt i dunkel. Brottslingarna var försagda när de kom tillbaka. Sexbomben stannade hela terminen men jag tappade ändå lusten för franska.När vi besökte Kanada förra året var det förstås en black om foten att inte tala franska men det gick skapligt ändå. Här är en bild tagen av min fru med hennes sprillans nya D200. En skulptur i den gamla stadsdelen som roade oss. Om de hade varit verkliga skulle pladdret definitivt vara på franska!
Praktikan
Jag hittade en bild på Praktikan bland mina diabilder. Den kamera som jag började fotografera på allvar med 1974. Fotot är taget på en midsommarpaddling 1978. Kameran ligger där den alltid låg. Alltid redo. Kameran tillhör min pappa och är förmodligen svårfunnen i hans drygt 50-åriga kamerasamling. Hon som blev min första fru tog bilden med sin analogkompakt, en Konica tror jag det var. I vilken sjö det var minns jag inte...det finns ju tusentals i Dalsland.