Hököga - men ingen indian

Om en lådkamera

Den andra gamla kameran jag fick samtidigt med polacken var en Kodak Six 20 Hawkeye som tillverkats 1938. Bara det året. Inget mer. Som alla Kodaks lådkameror är den enkel och billig. George Eastman ville ju att alla skulle ha råd att fotografera. Och han ville tjäna pengar. Kameran är klädd med präglat papper på något som liknar kartong och har plåt i de vitala inre delarna. Plus en enkel lins förstås. Den tar 620-film som namnet antyder men en 120-rulle funkar om man tar en sidavbitare och klipper ner spolgavlarna till papperet.

Jag laddade den med en Ilford Delta 100 men borde kanske ha kört en Pan F. De här kamerorna har så långa slutartider att det lätt blir överexponerat i solsken.

Det är ingen större idé att ange några tekniska data. Allt är minimalistiskt. Snäppet över hålkamera. om man säger så. En bländare, en tid. That's it.

Den här har nog varit med om en del. Den ena sökarspegeln ligger och skramlar i kamerans främre del, den andra är så oxiderad att man bara kan skönja det man siktar på. Jag valde att sikta med kameran och hoppas på det bästa. Ingen precision precis men det duger.

Och så bilder då från George Eastmans version och vision om amatörfotografi.

När jag ser resultatet undrar jag om inte George Eastmans ambition att tjäna pengar i själva verket motverkade hans vision om amatörfotografi för alla. 

Eders Hängivne

PS
Kameran hamnar i den museala avdelningen i hemmet och kommer på sin höjd att få vara rekvisita om jag någon gång får ändan ur vagnen och kör min egen version av "the Kodak girl".

2018-06-24 17:05   Nils Bergqvist

Där var det ordentlig överstrålning och riktigt tydlig vinjettering. Lite väl mycket kanske😬😉

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2018-06-25 07:15

Ja, nåt är ordentligt fel med den. Den har nog fått sig en ordentlig stöt någon gång.

Svara

2018-06-24 22:25   Måns H

Intressant blogg!

Men jag känner mig manad att försvara George Eastman! Han gjorde förvisso oerhört mycket pengar men gav också bort oerhört mycket. Även i Sverige. Jag råkar känna till Eastmaninstitutet i Stockholm och ett liknande tandvårdsinstitut i Vänersborg.

Och för att vara född i mitten av 1800-talet var han nog ganska OK som arbetsgivare. Nån sorts vinstdelning tillämpades. Ogift. Månade om sin mamma.

Han dog 1932, självmord pga sjukdom med intensiva smärtor och depression. Lämnade ett meddelande till sina vänner: Arbetet är klart, varför vänta.

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2018-06-25 07:17

Jag har inget emot George Eastman. Ingen har som han banat väg för fotografin.

Svara

2018-06-24 23:38   ojanson

Det verkar som om linsen sitter löst eller snett. Bilderna är skarpare till vänster.

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2018-06-25 07:17

Ja, nåt är fel med den här kameran. Men det vet man ju inte förrän man testat.

Svara

2018-06-25 22:25   Khalad

Ungefär en sån lådkamera hade pappa, och med den tog jag mina första bilder. Pappas var nog ännu äldre, den var tysk tror jag och köpt i början av 30-talet och gjord för 120-film och 6x9-format. Ser att den här precis som pappas hade två sökare, en för liggande format och en för stående, kul!/ Björn T

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2018-06-26 07:03

Det fanns många tillverkare av lådkameror så det var väl ett populärt koncept. Och de var billiga att tillverka.

Svara