Befintligt ljus
Och befintliga blixtar
Jag ska genast deklarera att jag är nördigt god vän med det befintliga ljuset och känner mig som en förrädare varje gång jag ens tittar på en blixt. Jag har dock genom åren kommit över flera blixtar som mest samlar damm. Dessutom har jag tillräckligt med grejer för att studiofota med vanliga kamerablixtar.
Men man får inte vara så nördig att man blir stönig. Jag må vara en gammal hund men jag kan fortfarande lära mig ett och annat. Så nu har jag bestämt mig för att ge det naturliga blixtljuset en chans i vinter. Det känns faktiskt spännande.
Nu ska jag förstås genast tala om för de som tror att de ska få se studioporträtt 'en masse' från mina kameror. Det blir inte fråga om det. Nope. Fortfarande är det människor i miljöer som gäller och i naturliga situationer. Och jag ska göra det mesta analogt. De digitala kamerorna har ju en ljusförstärkare som kallas ISO och behöver sällan använda blixt.
Jag började idag på gudstjänsten i Hässelby Missionskyrka. Den kyrkan är något av de svåraste platserna jag vet att fotografera i befintligt ljus. Särskilt analogt. Digitalt är det ju inte särskilt svårt när man kan reglera ISO för varje bild och obekymrat plåta på. Jag tog med mig min Olympus OM-2N (svarten) med en T32-blixt samt tre objektiv, 28, 85 och 135 och filmen Acros 100. 28:an för översiktsbilder, 85:an och 135:an för närbilder utan att behöva gå för nära. Annars känner jag mig i och för sig väldigt bekväm i kyrkan och kan gå runt lite som jag vill medan det händer saker där. Där måste man fota med blixten direkt på motivet. Det är högt i tak och taket är mörkt blått så där får man ingen hjälp med spridning av ljuset. Den här gången var det många kameror med blixtar på plats. Det var scoutinvigning och full kyrka. Många anhöriga med kameror, både med och utan blixt men med höga ISO:n kan man förmoda. Jag är ensam analogist även i detta sammanhang.
Det sket sig, kan man säga. Blixten funkade men inte synken så det blev till att fota i befintligt ljus i alla fall. Jag kapitulerade med 2/85 på full öppning och 1/60 sekund.
Vintern är lång och i kyrkan är det gudstjänst vareviga söndag. Många tillfällen att fota med blixt ändå alltså. Jag är inte den som ger upp vid första försöket!
Nå, slutsnackat om det. Bilderna sitter fortfarande i kameran så ni får nöja er med några gamla bilder från kyrkan i befintligt ljus. Bilder måste man ju visa i en fotoblogg, eller hur?
Eders Hängivne
PS
Väl hemma gjorde jag en del tester med kameran och kunde konstatera att den funkar om man kör med kabel i sidouttaget. Blixtskon på OM-kamerorna är ju av den löstagbara sorten så jag testade förstås blixtskon på den andra OM-2N (silvern) och där funkade allt som det skulle så det är nåt fel med synken i toppen på Svarten m a o. Den funkade ju med kabel (som jag inte hade med mig).
Jag förlorade alltså första slaget. Men inte kriget. Om Nordstaterna hade gett upp efter första slaget hade nog Amerika sett annorlunda ut idag. På't igen alltså =)
Och det är ju möjligt att jag helt enkelt är en ännu äldre hund…;-) Skall i alla fall bli mycket spännande att se resultaten av Dina kommande försök!
Det hade väl kanske varit synd att fota med blixt därinne med så fint befintligt ljus?
mvh Tommy
Nåja, jag vet att du är en klok person och kanske går en del i kyrkan för att få se ljuset.... och då bidrager du ju igen... :) Fast, du känns lite som en fakir... när man enkelt kan pilla lite på ISO-knappen och wippps... Men du är väl ett "sladdbarn" av din tid... :) Fina bilder Thomas och kul skrivet, därav min lilla kommentar här som jag hoppas du tager på rätt sätt... Ha en skön söndagkväll utan blixt och dunder... =) //Peter