Analogistens Säterutställning
Om den fotografiska gemenskapen
En sak var säker i Säter. Bilderna är i fokus. Hur vi åstadkommer våra mästerverk är av underordnad betydelse men här fanns många tips om vägen till bilden. Låt vara att en del måste offra nattsömnen för att få till det medan andra bekvämt shoppar loss vid bildskärmen i sin skaparkraft. Vi får alla utlopp för våra gåvor i bildskapandet, var och en med sin förmåga och på sitt eget sätt. Såsom varande den enda helanaloga utställaren kände jag mig inte som en främling i sällskapet. Vi har ju samma intresse. Här kommer ett bildsvep ur analogistens synvinkel. Förstora gärna bilderna och njut av det analoga tonomfånget.
Det Engbergska Värdshuset bjöd på fin gemenskap i sällskapsrummet
Fotograferna Hallberg & Hallberg i avspänt umgänge med oss andra
Översikt av utställningen. Bakom hörnet till höger fanns det några också
Utställningsgeneralen välkomnar...
...invigningstalaren, som varken kan fotografera eller spela instrument men sade sig vara en fullfjädrad njutare av fotografi och musik.
Båda bilderna ovan tagna med Rolleiflexen på Tmax 100.
Det var hemskt varmt första och halva andra dagen. Vi tillbringade mesta tiden flämtande i skuggorna.
Min favoritfotograf. Lars-Erik Boberg. Det syns inte här men i verkligheten var de monokroma bilderna mörkt bruna i svärtan. Klassiskt vackra att se på.
Min egen hängning med bilder från Place des Arts i Montreal.
Där inget annat anges är bilderna tagna med Zeiss ZM, 35 mm på Neopan Acros 100 (exponerad som 160) och stående framkallning i Rodinal 1:100 i 1 timme. Acrosen är min nya favvofilm. Otroligt vackert tonomfång.
Eders hängivne
Hälsn//Rolf
Hälsningar Lena
Fint litet reportage du bjuder på
/Torbjörn