Smaragdhavet
Jag brukar alltid mjukstarta med 60 mm makro när jag fotar undervattensbilder. Det är ett objektiv som alltid levererar och det kan bli lite blandat, t ex små fiskar som denna lilla "goby"...
...en vacker nakensnäcka...
....eller en färggrann liten simpa.
Anemoner går alltid att experimentera med när man har makro på kameran.
Det är ju dock vidvinkelmotiven som ofta blir de mest spektakulära och så här häftigt mycket fisk var det när vi kom ner på en dykplats andra dagen. Vattnet i Barkley Sound är mycket grönt och kallas också Smaragdhavet. Vattentemparaturen var ca 8 grader och det känns som ett slag i ansiktet när det är 30-35 grader i luften.
Båten har ankrat på denna plats och det gäller att hitta tillbaka till ankarkättingen när man ska gå upp, i synnerhet om det är strömt. Man gör ett tre minuters säkerhetsstopp vid ca 6 m och har man då inte något att hålla i kan man hamna långt bort från båten. Kättingen syns på denna bild och det ser ut som att den försvinner i ovankant. Det är för att vattnet är mycket grumligt ner till ca 6 m djup, sedan blir det betydligt klarare.
På bergsformationerna trängs alla former av liv. De stora vita anemonerna är typiska i området. man ser också olika musslor, små anemoner, havstulpaner mm.
Det var otroligt mycket fisk på denna dykplats, stora och små.
Man kunde "lägga sej" tillrätta vid en vacker formation med anemoner och sedan bara invänta de stora fiskarna tills de bjöd på en trevlig komposition. Vid det här laget hade vi varit i vattnet ca 40 minuter och det började bli dags att leta rätt på ankarkättingen....jag antog att vi var ganska nära...
...men jag kunde inte se den. Började fota dessa vackra stora "rockfish" och insåg efter en stund att där var ju kättingen, bakom stimmet. När man väl vet var den är kan man njuta en stund till trots att tanken med luft börjar bli väldigt "lätt".
Vidvinkelbilderna är tagna med en fisheye så dessa fiskar var mycket nära. Hur häftigt som helst.
Så här nöjd är man efter ett bra dyk och en hembakad kaka sitter perfekt precis när man kommit upp. Om ni tycker det ser ut som att den här killen har mycket konstiga prylar runt halsen är det för att han dyker med en sk rebreather. Det är en återandningsapparat som renar luften så man kan återanvända den.
Hej så länge,
Lena
Jag funderade på: Är det inte svårt att plåta makro under vattnet? Man kan ju inte använda stativ direkt :) och "blåsigt" kan det väl vara där nere också?
Ha det gott! /Thomas
jo du har rätt. Det kan absolut gunga under ytan i synnerhet om man ligger grunt. Gammal sjö och dyningar kan ställa till med enorma problem. Att fota makro då kan vara helt omöjligt men på djupare vatten kan man oftast hitta någon plats där det är lugnare. Men stativ har man inte....Det gäller att hålla sej stilla (dvs ha bar avvägning) och hålla kameran still. Dessutom måste man ha ett bra fokusljus, annars bommar kamerans autofokus. Det blir många suddisar.....men man lär sej.
Hälsningar Lena
det kan vara farligt att driva bort och sedan några år tillbaka bär vi en liten vattentät VHF radio. Den fungerar bara vid ytan men det är ju då man behöver den. Vi ställer den på dykbåtens frekvens, ibland behövs bara ett hallå för att de ska se en, men vi kan även ropa på kanal 16 och i nödfall bara trycka på den röda knappen som sänder ut nödsignaler med våra koordinater så länge batteriet räcker.
Hälsningar Lena
Ha det gott/Stig
det är fantastiskt vackert. De vita strukturerna är anemoner, alltså djur, inte växter eller svampar.
Hälsningar Lena
närbilderna ger detaljerad information om valda små djur men för mej ger vidvinkelbilderna en betydligt mer spännande känsla. Med en massa fiskar blir det extra trevligt. Makrobilder kan man ta fast det knappt är någon sikt alls, det skulle vi få uppleva senare på vår resa.
Hälsningar Lena
Din blog er noget helt usædvanligt. Hvor får man ellers sådanne fortællinger og spektakulære billeder.
Tak for oplevelsen.
Mvh. Erik.
jag bugar och bockar för dina positiva ord :-)
Hälsningar Lena
jag kan erkänna direkt att det är inte så lätt att hitta tillbaka alla gånger. Men det var inte så strömt på denna plats så det hade nog varit OK ändå. Man får simma på ytan istället. Sedan har vi ju en liten vattentät radio om det skulle gå helt på tok. LÄs gärna mitt svar till Stefan.
Hälsningar Lena
Hälsn!
dykaren på sista bilden har en standard rebreather, en Inspiration, som har funnits många år på marknaden och han gav ett mycket gediget och ödmjukt intryck av att han kunde hantera den. jag har dock även mött motsatsen och visst händer det att dykare som gör avancerade tekniska dyk råkar illa ut. Det är dem eller så är det nybörjare som tappat bort sin parkamrat och grips av panik.
Hälsningar Lena
Hälsn!