I gryningen, dvs mitt i natten så här års

Om man ska uppleva gryningsljus och soluppgång så här års måste man vara ute före fyra på morgonen. Då får man antigen stiga upp mitt i natten eller göra som Affe och strunta i att gå och lägga sej. Jag valde att stiga upp 3:30 och var ute vid min närmsta sjö i tid. Det såg lovande ut med moln och färger.

Men när solen steg blev det mer och mer blaskigt.  Det fanns förstås inte tillstymmelse till dimma. Fel väderlek för sånt och dagg kan man ju också glömma.

När jag stod på bryggan kände jag mej plötsligt iakttagen...

...bakom mej satt en sädesärla och tittade sej omkring. Den satt kvar t o m när jag la mej ner på bryggan. Det fanns knappt några myggor, men den hittade kanske andra små insekter att äta till frukost.

Jag lämnade sjön och körde vidare på småvägar där det brukar finnas vildsvin, rådjur och ibland även älg. Denna morgon fanns det inga större djur alls och jag styrde därför mot en annan sjö, eller snarare pöl. 

Det här stället upptäckte jag för ca en vecka sedan och här häckar bl a ett sångsvanspar. Det är en privat väg så man får parkera och promenera en bit. Solen hade inte kommit över trädtopparna än men det var nära. 

Man står på en väg och har en pöl på varje sida. Jag såg minst åtta par svarthakedoppingar och tänkte att de kanske skulle uppvisa lite action när det var så många fåglar på så pass liten ytan.

Men det blev bara ett utfall och de har nog klarat av det mesta av revirhävdandet. Nu simmade de mest runt i närheten av de platser de verkar ha mutat in, putsade sej och kuttrade. 

Några som däremot inte hade löst sina problem var sothönsen. Det fanns bara tre, men det verkade vara en för mycket.

De kan verkligen trycka till varandra. 

Den här verkar vara ivrigt påhejad av sin maka (om jag nu tolkar situationen rätt). 

Kampen vänder dock snabbt och nu kliver fru sothöna in och coachar sin kämpe med höga skrän.

Snart är det ombytta roller...

...och här kommer vedergällningen i form av en stor fot rakt i ansiktet.

Nu kan inte fru sothöna hålla sej, utan ger sej in i den tuffa kampen med yviga flaxanden. Vattnet skvätter åt alla håll, tills plötsligt...

" - Jag ger upp!!!"

Har ni någonsin sett en sothöna ge sej? Det gjorde inte denna heller, det var bara en fint. I nästa ögonblick var den uppe igen och kampen fortsatte. Jag hade kunnat visa 50 bilder till innan de till slut stannade upp. Matchen slutade oavgjort och efter att alla rufsat till sina fjädrar simmade paret åt ett håll och den tredje fågeln åt ett annat. Jag åkte hem och hann precis till bilbesiktningen 07:20.

Hälsningar Lena

2024-05-24 06:55   DanneWest

Verkligen fina morgon/nattbilder och var gör man inte för bästa ljuset! Trevlig helg Lena

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-05-24 18:11

Tack Dan,
någon gång måste man ju ge sej ut, även om det blir väldigt segt på jobbet efteråt. Det bästa vädret inträffar ju aldrig när jag är ledig :-)
Hälsningar Lena

Svara

2024-05-24 07:03   syntax

Du fångar ljus och stämning fint.
Alltid en upplevelse att gå upp tidigt en vacker gryning vid denna tid.

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-05-24 18:13

Tack Peter,
gryningen är speciell och även om den inträffar mitt i natten just nu måste man ju ge sej ut någon enstaka gång. Det blir väldigt segt på jobbet en sådan dag :-)
Hälsningar Lena

Svara

2024-05-24 08:11   Vibybo

En perfekt morgon med likadana bilder, gryning (nån dag ska jag få ändan ur vagnen) och den vågade gula färgen i vattnet som matchar svanens näbb, sen sothönorna som bara är så bra skildrade.

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-05-24 18:15

Tack Stefan,
den vågade gula färgen är från vass som solen lyser på. Jag såg inte effekten förrän jag kom hem och tittade på bilderna i datorn. Sothöns bjuder ofta på fin underhållning och den här gången blev det ju en toppenföreställning.
Hälsningar Lena

Svara

2024-05-24 19:45   pdahlen

Vackrast var sångsvanen, med det härliga gula i vattnet. Action med sothönorna på slutet var ju spännande, inte kul att få en sådan fot i huvudet. Jag tror jag väntar till augusti för att passa in gryningen

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-05-24 18:17

Tack Peter,
jag håller med om att gryningsfoto passar bättre i slutet av sommaren. Då får man dessutom oftare fin dimma och dagg på morgonen. Det gula i vattnet vid svanen är vass som solen belyser. Det blev väldigt effektfullt.
Hälsningar Lena

Svara

2024-05-24 20:42   mojje

Underbar naturupplevelse detta, jag tittar och njuter på dina fina bilder.

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-05-25 20:32

Tack Morgan,
det var en fin morgon och jag njöt av att var på plats. Det blev dock lite tufft strax efter lunch då jag hade en vanlig arbetsdag.
Hälsningar Lena

Svara

2024-05-24 20:50   alf109

Härliga bilder!
Gillar speciellt den med solen bakom trädet.
Fåglar är grymma ibland. Men det verkar som de bryr sig när det gått för långt. Såg några andhannar där en av dem kämpade med att få upp en livlös så att han skulle ha huvudet ovanför vattenytan, men det var för sent tyvärr, vi gick ned och hjälpte honom att få upp den ur vattnet men som sagt det var för sent.
Jo, som du skriver jag är ju extrem nattmänniska så för min del blir det snarer en sen kvällspromenad. Jag älskar att vara ute i gryningen, det är en helt annan stämning i naturen och även i staden.
/Affe

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-05-25 20:42

Tack Alf,
intressant det du beskriver och jag tror inte att det har någonting att göra med de "stridigheter" jag beskriver. Sothönsen hävdar sina revir men det blir inte värre än vad jag visat. Att gräsänder skulle försöka rädda en artfrände som är skadad har jag aldrig sett och jag ska kolla med några kollegor om de kan bidra med någon information om detta. Gryningen är speciell och jag avundas dej som kan njuta av den när du vill. När jag har gjort en sån här tur återstår en rätt tung dag på jobbet :-)
Hälsningar Lena

Svara

2024-05-26 09:43   Halina Strandskatan

Fantastiska bilder, som vanligt :-)
Beundrar att du orkar fotografera så tidigt...
Ljuvligt med fågelaction, men de två första bilder tar priset, magiska!
Hälsningar Halina

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-05-26 18:22

Tack Halina,
det är bilderna just när solen går upp som alltid är de mest magiska. Just nu råkar det vara extremt tidigt på morgonen. Jag går upp så tidigt någon enstaka gång, men det blir väldigt tungt på jobbet efter en sådan morgontur. Jag har minst fem år kvar till jag kan göra detta lite mer spontant och sedan sova en stund när jag behöver det :-)
Hälsningar Lena

Svara

2024-06-19 13:28   TheInvisibleJackal

Gryningen är bäst. Fin serie bilder på de grälsjuka sothönsen. De har verkligen kort stubin och nära till att ta till fötter, vingar och näbbar. Favoriten blir dock bilden på sångsvanen som tittar ut över det gyllengula vattnet. Mycket stämningsfullt.

Hälsningar Jörgen

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-06-19 14:18

Tack Jörgen,
jag kan bara hålla med. Gryning är bäst, men en utmaning nu om man måste jobba en hel dag efteråt. Sothönsen bjuder ofta på underhållning, men jag man förstå att du gillar svanen. Den bilden överraskade mej då jag laddat upp bilderna i datorn.
Hälsningar Lena

Svara