Hemma hos havskräftan
Om man simmar ut på lerbotten till vänster om småbåtshamnen i Jordfall, Gullmarn, och fortsätter ner till ca 25-30 m djup kan man stöta på havskräftor.
1. De bor i hålor på den grå dybotten och ofta när man lyser på dem backar de raskt ner i sina hålor. Den här virvlar också upp lite dy då den backar ner. Havskräftorna är vackert röda även levande och det finns inga andra arter som man kan förväxla dem med.
2. Den här vackra kräftan var lite mer modig och kom fram ur sitt hål för att kolla in oss. Kräftorna blir upp till ca 25 cm långa och hannen är något större än honan. Tyvärr har jag inte en aning om hur man skiljer könen åt. Jag misstänker att man måste titta på kräftans undersida.
3. Vi stötte även på en kräfta som tycktes gilla att vara med på bild. Den här spatserade stolt runt sin håla och verkade nästan visa upp sej. Det var drygt 33 m djupt vid platsen och då går dyktiden snabbt åt.
4. En havskräfta som visar upp sej så här bara måste man ju stanna en extra stund vid.
5.
6. Efter uppvisningen gick den tillbaka ner i sin håla och la sej tillrätta. Den ser ibland lite öde ut på lerbotten men det finns ett pampigt djur till som man kan hitta här.
Cylinderrosor är faktiskt djur även om både namnet och utseendet kan få en att tro annat. Det är en typ av koralldjur som har en cylindrisk kropp nedgrävd i lerbotten. Den kan ha upp till 180 randiga tentakler. Under första dyket vid Jordfall hittade vi detta exemplar på drygt 30 m.
De inbjuder till lite olika fotovinklar och experiment och dyktiden går fort åt.
Nästa dag dök vi igen på samma plats och nu var det strömt när vi kom ner till 34 m.
I strömmen blir det en helt annat bild och med lite ström gör det heller inget om man råkar komma åt botten lite. Partiklarna försvinner med strömmen om man ger sej till tåls en kort stund.
Ha en fin kväll
Lena
Cylinderrosen var också fin. Tentaklerna påminner i färg och form om piggsvinets taggar, de här ser betydligt mjukare ut. Fint när det blev strömt också, hur de böljar i strömmen.
ja det blir lite svårt ibland. Jag håller med, men vi åt havskräfta på kvällen med god aptit. Jag tyckte dock att det kanske var lite magstarkt att lägga ut bilden med vår middag. Jag äter gärna både älg och rådjur, så jag resonerar på samma sätt med kräftorna och hummer, som också är en favorit.
Hälsningar Lena
havskräftor känner ju de flesta till men man måste verligen veta var man ska leta för att få se dem så här.
Hälsningar Lena
Cylinderrosorna är också speciella, snyggt när strömmen drar alla tentaklerna åt samma håll!
Var du nära när du fotade? Det finns ingen känsla av partikelfullt vatten som såsar till bilderna. Minns att du nämnde att ett kort avstånd ökar klarheten.
Du nämner också dyktiden, hur länge är ni nere på ett sådant djup som här?
När man kommer ner mot 35 m har man inte mer än kanske 15-18 minuter på sej innan dykdatorn anser att man måste göra dekompressionsstopp på vägen upp. Dvs du kan inte gå direkt till ytan om det skulle bli problem. VI har alltid stora luftpaket på oss när vi dyker så djupt för då vet vi att vi kan låta det ta tid att gå upp. Dessutom dyker vi med utrustning som är dubblerad, för extra säkerhet. Vid Jordfall kan man alltid dyka djupt först och sedan tillbringa 15-20 minuter bland stenarna och skrevorna på 10-15 m och leta efter andra motiv. Totaltid för dyket blir antagligen 60-70 minuter. För att få längre dyktid kan man också dyka på en gas som kallas nitrox, som innehåller mer syre och mindre kväve. Men de stora flaskorna är ett måste, det går åt mycke andningsgas då trycket ökar på djupet.
Hälsningar Lena
Cylinderrosen var riktigt häftig!
det var ganska bra sikt men inte så klart som du tror. Med makro blir det dock oftast ganska OK ändå och en del trixande med blixtarna.
Hälsningar Lena
kräftorna är jag ganska nöjd med. De poserade mycket tacksamt. Inser att jag borde justera vitbalansen lite mer åt det kalla hållet på några bilder. Det är mer så som det såg ut. Jag äter havskräftor, rådjur också fast de är fina framför kameran.
Hälsningar Lena
Den ser ut att vara från en annan planet.
// Tommy
cylinderrosor är stora och coola. Speciellt gillar jag dem om det är lite ström eller om tentaklerna är korvande i änden. Men det är inte ett motiv som går att variera så mycket. De står där de står, på en grå lerbotten.
Hälsningar Lena
du har helt rätt! Det är både spännande och intressant att dyka och när man väl börjat är man fast. Men det är lite stökigt att kombinera med foto för dyr elektornik och saltvatten kan bli en kostsam kombination om något går snett.
Hälsningar Lena
naturen har mycket att bjuda på och man behöver inte söka sej så långt för att finna udda och vackra ting.
Hälsningar Lena
det är just dessa bilder och miljöer jag gillar att visa. I synnerhet de som kommer från vattnen vi är vana att bada i. Få som inte dyker inser hur mycket häftigt det finns någon meter ner på badplatsen. I detta fall ganska djupt, men det finns en mängd roliga djur bara på någon meters djup.
Hälsningar Lena
nu vet du hur den bor nästa gång du serverar den till dina gäster.
Hälsningar Lena
det var extra kul på det andra dyket för kräftorna kom ut och poserade så villigt. Jag är mer van vid att de snabbt retirerar ner i hålet och bara lämnar ett moln av dy bakom sej.
Hälsningar Lena
Både havskräftan och cylinderrosen är vackert fångade!
Ewa
det här är två tacksamma motiv och en botten som oftast fungerar som bakgrund.
Hälsningar Lena