Åter på plats
De stora ardennerhästarna som jag brukar se varje dag då jag åker till och från jobbet är åter i sin hage. Jag har inte sett dem på flera månader och trodde att de åkt till hästhimlen. Det är en äldre lantbrukare som äger dessa och sedan flera år tillbaka jobbar han inte med hästarna, de går bara i hagen och har det bra. Det har varit fem och nu är det tre hästar kvar.
Det här är min favorit, en valack som är född på gården. De brukar gå ute hela vintern och det har de antagligen också gjort men i en hage bakom gården där jag inte sett dem. Kortare sträcka att förse dem med foder kan vara en förklaring. Nu har gräset växt till sej i de stora hagarna mot vägen och då har de fått flytta dit.
Det är mer bete än det ser ut på bilden, just den här plätten var kanske extra god så de har ätit ner växterna här. Hästarna på Tuna gård är i alla fall åter på plats och förgyller min resa till och från jobbet varje dag.
Hälsningar Lena
Att hästarna får gå i pension och ha det bra i nån hage är en fin tradition tycker jag!
Men hästar vill inte vara alldeles ensamma, minns en som hängde med huvudet då han var ensam kvar.
de här hästarna har njutit av pensionen i minst 10 år och jag hoppas de får några år till. Mannen som äger dem kommer inte låta en häst gå kvar ensam. Det är numera förbjudet enligt svensk djurskyddslag att hålla en ensam häst, men en så här erfaren hästägare skulle inte göra det heller.
Hälsningar Lena
Dejlig historie og nogle nærmest poetiske fotos - modlyset giver en helt særlig fin stemning - gillas.
Med mange venlige hilsenerfra Erik.
det här är bara några kilometer från mitt hem så jag åkte tillbaka en kväll efter middagen och tog några bilder i motljus. Som vanligt ville hästarna komma fram och hälsa (kolla om jag hade något gott med mej) men jag hade inte ett objektiv som fixade så närgångna bilder.
Hälsningar Lena
jag testade en del och tog många bilder för att få till just det du beskriver. Jag ville visa lite av hästens karaktär och inte bara siluetter. Dessa hästar gick nog i pension för ca 10 år sedan och det var väl därför som jag började tro att de kanske hade fått traska vidare. Glad blev jag att de fortfarande får gå i hagen och äta gräs :-)
Hälsningar Lena
Motljus i sin prydo. Hästar i sin prydo. Vackra djur. Erkligen.
Ha det väl
Bob
de här hästarna är speciella och vackra på sitt sätt. Motljus är vad det blir om man har jobbat över.
Hälsningar Lena
Så vackra !
Ing-Marie
jag har ju provat detta förut och vet när det är som bäst att åka dit när de går i den här hagen. Jag jobbade över denna dag och allt blev sent men jag han precis få några bilder innan solen gick ner bakom träden.
Hälsningar Lena
de är nog lite extra runda om magen nu för de gör inte så mycket mer än äter och har det bra. Nej jag kände inte till systerdottern med nordsvensken. Du borde dokumentera henne någon gång när hon ger sej ut med släden.
Hälsningar Lena
det är mina favoriter också nu när jag inte rider längre.
Hälsningar Lena
/Ulla
just de här tunga hästarna är inte riktigt så lättskrämda för då skulle det inte gå att jobba med dem. Men jag förstår precis vad du menar och har upplevt det många gånger. En plastpåse kan få ett halvblod att sprätta iväg fullständigt.
Hälsningar Lena