Varför nöja sej med bara Planket...
Jag tog tåget till Stockholm för att besöka Planketutställningen. Jag kom fram redan klockan 11 och bestämde mej för att promenera till en butik som jag gillar att besöka på Kungsholmsgatan. Visserligen åt helt fel håll men jag hade gott om tid. När jag sedan gick vidare fick jag tipset att ta Pipersgatan till Hantverkargatan. Passerade plötsligt ett hus som jag bara måste fotografera.
Sedan kom jag till nästa kvarter på Pipersgatan, med putsade hus i varma färger.
Kunde inte motstå huset med klängväxterna över hela fasaden. Allt detta gröna kommer från tre stammar vid skyltarna bakom den mörka bilen. De måste ju ha rötter under hela gatan.
Jag tog vänster på Hantverkargatan och kom så småningom till stadshuset. Det var väldigt länge sedan jag var där, så jag tog en närmare titt.
Här pågick bröllopsfotografering. Bruden såg mej. Notera att mannen har glömt slipsen hemma...
Det här är nog nästan ett "sönderfotograferat" motiv i Stockholm, men jag har aldrig tagit en bild här så därför får ni se dessa pelare och bågar (igen). Det var ett par busslaster med turister på plats, men inte alltför trångt.
Vad som överraskade mej var antalet brudpar. Det måste ske en vigsel i kvarten. Förstora och notera vad de har på fötterna. Pimpade Converse (kopior?) och sneakers med vita skosnören (till kostym!!!), slips? Neeeej, inte här heller.
Nästa brudpar, bara minuterna efter. Ingen slips här heller men mannens sneakers har i alla fall svart snören. Bruden och den lilla brudnäbben har klätt sej för ett bröllop, inklusive skorna. Guldfärgade ballerinaskor passar perfekt till en liten brudnäbb.
Jag lämnade brudparen (fast det var kul) och fortsatte min promenad. Passerade under Centralbron och då måste jag ta fram kameran igen. Ni förstår säkert varför.
Jag knatade på över Vasabron, genom Gamla stan och över Slussbron, eller guldbron. Då började jag möta personer med nummerlappar. Stockholm fotomaraton hade nog startat vid 12 någonstans i närheten. En till stor fotohändelse i Stockholm denna helg. När jag gått över bron fortsatte jag längs Katarinavägen osv tills jag nådde Sofia kyrka. Jag trodde att jag hittade till "Planket" men hamnade vid Vitabergsparkens hundrastgård...
Till slut kom jag i alla fall rätt och när jag tittade på bilder längs planket upptäckte jag plötsligt några rutor från Kuba som kändes bekanta. Det var förstås "Bengts Bilder" och mannen själv var på plats. Jag stötte också ihop med Göran (som visar Bengts bilder i sin blogg) och Annika Jernström. Jag hälsade på Per Erik Åström, som jag kände igen på den välansade mustaschen, och skymtade Bengt Björkbom i minglet.
Jag hittade också Björn Björnsson coronaselfie...
...samt fotografen i egen hög person. Nu betydligt mer välansad (men han kan ju alltid utbyta barberartips med Per Erik). Jag lämnade planket och gick nästan raka vägen till centralstationen...
Men inte riktigt rakt för jag följde strömmen och hamnade på Nytorget, eller i alla fall på vägen förbi själva torget. Där pågick någon slags matfestival med mängder av "food trucks" och det doftade himmelsk gott. Här är det någon som har lyckats komma på ett sätt att servera den perfekta kombinationen av stärkelse, fett och salt som är i det närmaste beroendeframkallande. Genom att göra en vacker spiral av en potatis, koka den i olja och salta/krydda den kan man ta rejält betalt. Jag hoppas bara att de använde svensk potatis.
Jag vilade fötterna på tåget från Stockholm till Knivsta och promenerade sedan den sista biten hem. Det blev 21 ooo steg och jag njöt av en god middag denna kväll, precis som Bengt gjorde efter motsvarande promenad.
Hälsningar Lena
det blev en givande dag och extra kul att träffa på några kända ansikten för en pratstund.
Hälsningar Lena
Det blev en väldigt fin och varierad bildserie. Jag tänker alltid på hur många möss och annat som kan klättra över hela grönskan och ta sig in i husen på det sättet. Vi har något liknande på vår nya parkeringshus.
På en av väggarna på vår katedral finns en utväxt som jag inte riktigt kommer ihåg namnet på. Den kommer också från en mycket liten och enkel rot och sprider sig över ett mycket stort område.
Det var kul med alla dessa brudpar.
Självklart gillar jag speciellt bilderna från "planket".
Med många vänliga hälsningar från Erik.
jag har faktiskt aldrig tänkt på att möss skulle klättra i dessa rankor, men det har du säkert rätt i. De är ju mycket duktiga på att ta sej in på hösten och antagligen inte bara i villor. Brudparen var jag inte beredd på men jag brukar ju inte heller passera stadshuset.
Hälsningar Lena
/Ulla
senast jag var gäst på ett bröllop på sommaren bar jag ett par sköna sandaler. I stort sett alla kvinnliga gäster som inledningsvis bar skor med klack hade bytt om till bekvämare skor till dansen.
Hälsningar Lena
jag tror knappast att du hade gift dej i Stockholms stadshus i den munderingen. Jag tycker nog att det hör till att ha slips om man har kostym och mörka sneakers med vita skosnören är inte heller så snyggt till en mörk kostym. Potatisen var ny för mej också och det fanns mycket mer som både såg och luktade gott, men jag skulle ju hem och laga middag :-)
Hälsningar Lena
Hälsn!
det finns väldigt mycket i Stockholm som jag inte sett eller känner till. Det är rätt långt mellan gångerna som jag är där. Om jag åker dit går jag dock nästan alltid till fots hela dagen, då ser man mest. Jag träffade en kollega i går som var med på Stockholm fotomaraton för att hennes man övertalat henne. Hon sprang också midnattsloppet för att hennes syster absolut ville ha sällskap. Hennes dygn i Stockholm slutade på 70 000 steg (men hon hör till i svenska toppeliten i thaiboxning). Hon erkände i alla fall att hon var trött i fötterna.
Hälsningar Lena
Hälsn!
Det måste ha varit sånt där "drop-in-bröllop". Och många vill nog inte lägga ner pengar på nya skor, men det behöver ju ändå passa in med övriga kläder kan man tycka.
Ing-Marie
jag visste inte att man kunde gifta sej på "drop-in" i Sverige,
men jag har ju aldrig undersökt saken. Överlag verkar det som att kvinnor är mer mån om att det ska "passa in" än män.
Hälsningar Lena
Den potatisgrejen var obekant, dyker kanske upp härnere nästa sommar på nån marknad..
HaD/Gunte..
jag tror absolut att du kommer att stöta på den skruvade potatisen. Det är ju lastbilar som åker runt och säljer mat. Lite mer än 70 steg bör man nog gå, men 70 000 är definitivt en nolla för mycket.
Hälsningar Lena