Kangaroo Island - ön som brann I

Kangaroo Island ligger en bit utanför Adelaide i South Australia. Ön är 145 km lång, 90 km bred och har ca 4500 bofasta invånare samt ett rikt djurliv. Första veckan i januari 2020 hade ca 150 000 hektar brunnit, ungefär en tredjedel av öns yta. Enligt Australiska nyheter var det åska som startade bränderna och mycket kraftiga, nyckfulla vindar som gjorde elden omöjlig att stoppa på flera platser. Känguruna på bilden går inte på mark som brunnit utan de har ätit vartenda strå som fanns på backen. De har samlats här för all busk- och gräsvegetation runt dem har brunnit och människorna som driver det här stället ger dem halm och lite pellets för att förhindra svält.

Vi hade bokat en stuga i Stokes Bay hos Waves & Wildlife Cottages långt före alla bränder. Vi skulle vara där 12-15 februari och några dagar innan insåg jag att stället kanske inte ens fanns kvar...Jag ringde och jo, stugan fanns kvar. Vi skulle bli deras första riktiga gäster efter bränderna. I de andra stugorna bodde fortfarande frivilliga som hjälpte till att röja och människor som förlorat sina hem. De bodde själva i stuga 3. Bakom den sista stugan till höger på bilden kan man se hur nära elden kom, de bruna träden har brunnit.

Bakom vår stuga kan man också se på den brunsvarta vegetationen hur nära det var. Känguru var det överallt och när vi åt frukost på verandan (och middag) kom de förstås och kollade. Det var fortfarande väldigt torrt trots att det hade regnat lite. Vid varje stuga fanns en vattenkran med en balja under. Den syns till höger om bilen på denna bild.

Med en diet som till stor del består av halm behöver en känguru dricka vatten ibland. I normala fall kan de leva länge på det vatten som finns i växterna de äter och genom att vara inaktiva när det är som varmast på dagen. Vi fyllde på i baljan vid vår stuga när det behövdes och just dessa två kom förbi vid flera tillfällen. Det var ganska lätt att känna ingen vissa individer, mer om det senare. 

När vi kom till Kangaroo Island med färjan hade det redan börjat mörkna, så vi såg inte hur det såg ut längs vägarna när vi körde till Stokes Bay (drygt en timmes resa).  Första morgonen gav vi oss av med bilen och fick omgående se hur elden hade härjat på ön. Den drar fram med våldsam hastighet och ibland verkar det nyckfullt hur vissa delar klarat sej. Löven brinner inte alltid upp ut kan bli kvar på träden, men blir bruna. 

Drönarfotograf är min sambo Fredrik Gihl, men jag brukar hänga över axeln och komma med vissa önskemål. Här kan man också se hur några träd här och där fortfarande är gröna. I vänstra hörnet är det ett boningshus som man lyckats rädda, men stommen till en nerbrunnen byggnad (kanske en lada eller växthus) står närmare y-korsningen. 

Det är inte bara känguru som har dåligt med mat...Den här bilden är tagen ca 1 km från där vi bodde och den här fårflocken är ute på jakt efter lite kvällsmat. Man hade röjt bort det brända staketet men inte hunnit sätta upp något nytt så vi stötte på dem lite överallt. Längs den 18 km långa vägen ner till Stokes Bay och havet hade bara ett boningshus klarat sej undan lågorna. Vilket verkade som ett mirakel när man såg hur det såg ut runt omkring, ändå hade vi ännu inte sett det värst eldhärjade områdena.

Backen leder ner till havet och en fantastiskt strand. Skylten är ny. Viktiga vägskyltar var bytta, likaså alla små vita markörer/stolpar med reflex som stod längs vägarna. Jag minns inte vad dessa träd heter men de ska vara mörkgröna. Några får letar efter sina kompisar som korsat vägen och vandrat iväg med de som var med på förra bilden.

Dag två hade vi en fantastisk förmiddag vid Seal Bay, som hade skonats helt från lågorna. De australiska sjölejonen är lite speciella och det ska jag visa vid ett annat tillfälle. Från Seal Bay var det helt givet att köra västerut mot den stora nationalparken Flinders Chase. Nu kom vi in på den del av ön som drabbats värst och 12 km senare var det stopp, såväl väg som nationalpark var stängd. 

Här kan man se hur elden svärtat vägen fläckvis. Många fler träd saknade löv och var helt svarta. Men...det skymtade ju grönt här och där. Vi stannade och började titta lite närmare på träden.

Ca en månad efter branden hade de svarta stammarna som såg helt döda ut börjat skjuta skott. Det såg helt galet ut men också hoppfullt förstås. Eucalyptus tål mycket och klarar ofta av bränder bara de inte blir för heta och intensiva. 

Här finns det liv och det tycks inte ens behövas så mycket regn, för även om lite hade fallit så var det fortfarande torrt. Det dammade svart sot runt våra skor när vi gick runt bland trädstammarna.

Kangaroo Island hade en hel del skogsplanteringar och där hade elden härjat ordentligt. Bland dessa höga stammar fick jag nästan rysningar när jag förställde mej hur lågorna måste ha flammat i höjden. 

Det var skogsplantering på båda sidor om vägen där man hittade en utbrunnen bil och två män som omkommit i lågorna. Det var i en ganska djup svacka och asfalten var svart. Vi passerade vid flera tillfällen för det var längs den största vägen i östvästlig riktning och bara ett par mil från där vi bodde. Platsen var inte utmärkt men det var fortfarande gul sprayfärg kvar på asfalten. Händelsen gjorde att Kangaroo Island nämndes även i svenska media. Jag avstod från att fotografera där.

Lite från ovan kunde det se ut så här i en skogsplantering.... 

...eller så här. Den här bilden ska Fredrik ha all heder för. Den är hans men jag får visa den i bloggen. De följande drönarbilderna likaså.

På andra sidan vägen vid just denna plantering hade det varit vanlig buskvegetation och så här såg det ut. Svart så långt man kan se. Bilden är tagen mot nationalparken Flinders Chase där en stor mängd vilda djur dödades. Ön hade en stor population koalor, hur det är nu vet jag inte om man har lyckats få någon uppfattning om. 

Om man istället vände sej åt andra hållet såg det ut så här. Lägg märke till de ljusgröna fläckarna. Det hade ju regnat lite och på vissa ställen hade betesmarker börjat skifta svagt i grönt. Inte så man kunde kalla det för bete, men i alla fall korta gröna strån...

Jag kunde förstås inte låta bli att gå in i en skogsplantering, stängslet var ju ändå sönder. Där fanns små gröna skott på de svarta stammarna som jag var helt övertygad om att de var helt döda. Eucalyptus antar jag utan att ha en aning om man odlar sådana. Vissa planteringar såg ut att vara en typ av barrträd, liknade höga tallar. Där fanns inga skott och det såg verkligen dött ut.

Här spirar det i sotet. Undrar hur det ser ut nu när det snart gått en månad till?

Jag har avstått från att fotografera nerbrunna gårdar och boningshus. Det har varit någons hem och i vissa fall var det fortfarande. Fanns det bara en lite oskadd del försökte en del bo kvar eller åtminstone rädda det som gick. För mej var det i alla fall privat. Men vi hittade en hotellanläggning och eftersom det inte var avspärrat tog vi en titt. Det får bli nästa inlägg.

Hälsningar Lena (som nu är hemma igen)

2020-03-01 21:01   Joakim88

Vilka bilder du visar, vackra och samtidigt förödande.... Stackars folk och djur...
Fint ändå att se hur naturen kommer tillbaka.

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-03-03 18:23

Tack Joakim,
ja mitt i allt elände var det otroligt med allt nytt grönt som spirade.
Hälsningar Lena

Svara

2020-03-01 21:26   Khalad

Vackert och skrämmande! Vackert och hoppfullt däremot är nyskotten på eucalyptusträden! Otroligt fina och intressanta bilder, särskilt vackra tycker jag just drönarbilderna är, därtill väldigt informativa. En särskild hälsning till Fredrik för det, hälsningar/ Björn

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-03-03 18:25

Tack Björn,
jag har framför din hälsning. Drönarbilderna säger mycket om omfattningen och ger ett helt annat intryck, ibland blir de också vackra har jag upptäckt.
Hälsningar Lena

Svara

2020-03-01 21:55   gunte

Väldigt fin berättelse..förmodligen hämtar det mesta sig igen men stora kostnader och mycket elände för det med sig..Utsökta bilder..
Välkommen hem igen till vattendränkta sweden..
Mvh/Gunte..

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-03-03 18:26

Tack Gunte,
vi passerade genom många skogsområden i t ex Western Australia som hade brunnit för ett eller kanske flera år sedan. Svarta stammar men väldigt grönt och frodigt.
Hälsningar Lena

Svara

2020-03-01 22:08   pdahlen

Välkommen hem, kanske har du även fått lite snö nu. Intressant och skrämmande läsning. Vet inte hur grönt det hade varit i normalfall, ganska torrt skulle jag tro, men inte svart. Växtligheten som sköt fram ur de svarta stammarna var både vackert och glädjande, så det återhämtar sig

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-03-03 18:28

Tack Peter,
det kom lite snö precis när vi kommit hem men nu är allt borta. Det var torrt på ön men det hade börjat komma lite regn, det var nog ganska normalt. Det rådde brist på bete till både tama som vilda djur så det behövdes verkligen.
Hälsningar Lena

Svara

2020-03-01 22:12   begust

Otrolig resa ni haft.
Och vilka bilder, jag förstår att du inte fotograferade nedbrunna hus.
Hoppfullt med grönskan.

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-03-03 18:31

Tack Bengt,
jag har ca 12 000 bilder att gå igenom. Det blir ju en del när man är borta så pass länge. Grönskan och att man hade börjat öppna upp ställen för turister igen ingav hopp, men det fanns mycket att göra innan de skulle vara tillbaka till något slags normalt liv för många på ön.
Hälsningar Lena

Svara

2020-03-02 07:23   light

Fascinerande bilder från er båda! Tack att ni delar med er!

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-03-03 18:32

Varsågod Ragnar,
det här var något som jag verkligen ville visa. Vi har sett mer än bara gulliga djur.
Hälsningar Lena

Svara

2020-03-02 08:52   niniz

Oj vilken resa!
Mäktig upplevelse och ledsamt på samma gång. Men tänk att det redan börjat gro igen

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-03-03 18:33

Tack Nini,
vi blev förvånade över allt grönt som spirade där det såg utbränt och dött ut. Det här blev en mycket speciell upplevelse på vår resa.
Hälsningar Lena

Svara

2020-03-02 10:57   Bob Bovin

Hej,
Mycket bra bildreportage.
Eucalyptus trädet tål skogsbrand mycket bra.
Ha det väl
Bob

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-03-03 18:35

Tack Bob,
vi har ju sett mycket gamla eucalyptusträd som är ihåliga i basen och helt utbrända, ändå lever en hel stor trädkrona ovanför. Otroligt att de överlever, bara det inte blir för hett för länge.
Hälsningar Lena

Svara

2020-03-02 11:52   ehrsa

Dramatiska bra bilder som visar mycket mer än det man har sett på TV här! Drönarbilderna är riktigt bra så att man får en överblick över eländet! Om jag minns rätt så har det väl varit de värsta bränderna någonsin i Australien.. och t.o.m. den Australiske premiärministern har börjat förstå att det troligen har med ett förändrat klimat att göra.. Det verkar annars vara lite 'Trumpvarning' på honom..
Hälsn!

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-03-03 18:38

Tack Jan,
ja, enligt de personer som vi träffade var alla eniga om att så här illa har det aldrig brunnit förut och de var också upprörda över hur det hanterades politiskt. Det finns forskare som varnade redan för 20 år sedan att det här skulle inträffa om man inte skötte skogarna på rätt sätt.
Hälsningar Lena

Svara

2020-03-02 17:41   sears

Väldigt hemskt med bränder. För både djur och människor. Mycket intressant och vackert att få se hur naturen tar nya tag och sakta börjar återhämta sig. Toppen bilder och intressant läsning.

MvH
Johnny

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-03-03 18:44

Tack Johnny,
fast att det värsta var bortstädat så var det skrämmande att se och förstå att väldigt mycket djur hade dött. De utbrända gårdarna var förstås en tragedi för de som bodde där, samtidigt verkade det helt otroligt att inte fler än två hade omkommit. Brandmännen hyllades på olika sätt men även alla de frivilliga som hade deltagit i släckning och räddningsarbete.
Hälsningar Lena

Svara

2020-03-02 19:50   imse 59

intressant att få lite rapport om hur det ser ut efter de hemska bränderna. Många bra bilder här !
Med drönarbilderna får man ju väldigt bra uppfattning.
Imponerande att se växtkraften på de brända stammarna. Det bådar ju gott för de överlevande djuren.
ing-marie

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-03-03 18:49

Tack Ing-Marie,
gröna skott och bara det kom lite mer regn så skulle ju även gräset komma igång. Vi kunde ju redan se små skiftningar av grönt. Drönaren levererar över förväntan. Den kostade ju bara en bråkdel av vår övriga utrustning. Men det är ganska svårt att se på telefonens skärm hur bilderna blir när man tar dem, så ibland får man överraskningar.
Hälsningar Lena

Svara

2020-03-03 10:46   Mats Andersson

Välkommen hem! Härligt att få ta del av dina väldigt fina och unika bilder med intressanta texter. Detta gäller även Fredriks drönarbilder :) Hälsningar Mats

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-03-03 18:52

Tack Mats,
drönaren har levererat en del riktigt spännande bilder men det går tyvärr inte att skicka upp den om det blåser för mycket, vilket det också har gjort flera gånger.
Hälsningar Lena

Svara

2020-03-06 13:36   Margareta Cortés

Man blir helt stum...
Tur att fantasin räcker till för att helt inse hur det var för människorna där just då. Men kan tänka mig vilken skräck och fasa.

Besvara

Svar från Lena Holm 2020-03-08 12:24

Tack Margareta,
när vi tittade på drönarbilderna efteråt blev vi också förstummade. Man ser inte så bra på telefonen när man flyger utan vi tar lite bilder i olika väderstreck och från olika höjd. Förödelsen i nationalparken var total.
Hälsningar Lena

Svara