Balboa Park, kaktusträdgården och jakten på de allra minsta
Det var sen eftermiddag och vi tog en promenad i den behagliga sommarvärmen som rådde i San Diego. Vi gick längs ett litet vattendrag och mötte en gammal bekant som satt där och såg lite bister ut. Vi hade fortfarande en och en halv dag kvar innan det var dags att gå ombord på båten och vi småpratade om vad vi skulle hitta på. Det löste sig när det plötsligt svepte förbi en pytteliten fågel. Det rådde ingen tvekan om vad det var, EN KOLIBRI ! Sedan gick solen ner, men nu visste jag vad vi måste hitta i morgon, en park med blommor !
Det blev Balboa Park som är en jättelik "urban cultural park" med museer, San Diego Zoo, udda byggnader, flera olika trädgårdar mm. Jag föreslog att vi skulle satsa på kaktusträdgården.
Kaktusträdgården bjöd på ett fascinerande landskap och det började bli rejält varmt i solen fast det bara var förmiddag.
Det fanns också en del blommor bland alla taggiga växter. Kolibrier behöver blommor och vi spanade efter de små fåglarna.
Det fanns dock mängder med intressanta kaktusar att gå runt och titta på och många av dem var mycket gamla.
Plötsligt sveper det förbi något som ser ut som en stor slända och landar i ett träd. Wow, en kolibri ! Nu gäller det att ha tålamod och se vart den här lilla gynnaren tänker ta vägen. De skarpa solljuset ställer onekligen till det men samtidigt får jag väldigt korta slutartider utan att gå upp i ISO.
Plötsligt lättar den lilla fågeln och landar i kaktusen mitt framför mej. Den började på baksidan men kom till slut fram så mycket att jag kunde få några bilder. Jag hade bara 400 mm (70-200/f 2,8 med 2x extender). Så här små fåglar hade jag inte förväntat mej på denna resa (pelikaner hade jag nog tänkt när jag packade).
Den jobbar på i den taggiga kaktusen och vi njuter av att stå och titta på den.
När man minst anar det är den borta och vi hinner inte uppfatta var den tar vägen. Det går väldigt fort ibland. Vi fortsätter runt bland de udda växterna.
En kolibri sveper förbi ovanför våra huvuden. Reflexmässigt riktar jag kameran mot himlen och döm om min förvåning då det faktiskt blir en skarp bild. Bilden är endast beskuren lite till vänster och i ovankant för att fågeln var nästan mitt i bilden.
Den sätter sej i annan typ av kaktus som är stor som ett träd. Det ser inte ut att finnas några utslagna blommor och den flyger ganska snart vidare....
...till en blomma som jag varit och spanat på flera gånger för den ser ut som perfekt kolibrimat !
Den jobbar på och besöker blommor runt hela grenen. Jag tror den har koll på mej men den verkar inte tycka att jag är hotfullt nära. Jag står så stilla jag kan och rör mej inte ur fläcken.
Det finns inga matare eller annat för att locka till sej dessa fåglar. Bara blommor och vilda kolibrier. Upplevelsen är fantastisk och jag ryser nästan trots att solen får svetten att rinna längs ryggen.
Bilderna ovan är beskurna men jag tog med denna för att visa hur nära jag kunde stå. Jag hade ju bara 400 mm och är evigt tacksam för att kolibrier är så kaxiga fåglar, trots sin ringa storlek.
Dessa blommor är som gjorda för en kolibrinäbb. Det var vad jag tänkte då jag såg denna blomma och vad som fick mej att gå tillbaka flera gånger. Jag kunde dessutom närma mej den från bästa möjliga fotovinkel, med tanke på de skarpa solljuset.
Väldigt törstig och överväldigad av mötena med kolibrierna lämnade vi kaktusparken. På vägen ut blev jag dock "fångad av " denna besynnerliga växt. Den såg nästan ut som att den skulle anfalla om man råkade komma för nära.
Hälsningar Lena
Häftigt o få se en kolibri. Håller med dig den sista katusen ser riktigt farlig ut.
Daniel
kolibrier är alltid häftiga och jag har försökt reda ut vilken art det kan vara. Det finns fem arter i området och med uteslutningsprincipen tror jag att det kan vara en Allen's eller Rufous' hummingbird.
Hälsningar Lena
kaktusträdgården liknade inte något jag sett tidigare. Även om vi inte hittat några kolibrier så hade det här varit ett minnesvärt besök.
Hälsningar Lena
Fina bilder.
Den sista kaktusen ser ut som ett ormbo
Marianne
kolibrierna förhöjde verkligen denna dag men kaktusträdgården var ändå väldigt häftig. Inte likt något annat jag sett och den där sista kaktusen var på gränsen till läskig.
Hälsningar Lena
att du hittade rätt blomma enbart gratulera.
Vilken fin tavla ni nu kan få ha som minne.
Jag gillar dina kaktusbilder mina vill inte blomma.
Den sista liknar ormar underligt växt.
Väntar fler bilder.
Gun-Inger
det var extra glädjande att få se kolibrier men kaktusträdgården var i sej oerhört fascinerande. Inte likt någon annan trädgård jag sett. Jag tror att du hade gillat den och verkligen njutit av allt det udda och taggiga som växte där.
Hälsningar Lena
jag har försökt reda ut vilken kolibriart vi såg och kommit fram till att det antagligen var en Allen's eller en Rufous' hummingbird. Inte så lätt för det kan mycket väl vara en ungfågel som jag fått på bild.
Hälsningar Lena
det var mycket behagligt klimat och varmt för årstiden i SanDiego. Det var helt OK att ha ett par extra dagar innan vi skulle ut med båten. Kolibrier har enormt med vingslag när de står stilla och suger nektar. De har också väldigt många hjärtslag, 1200-1300/ minuten, när de flyger som mest. De äter sockerlösning (nektar) och om du skulle äta lika mycket socker/kg kroppsvikt som dessa små fåglar skulle du få proppa i dej ca 45-50 kg rent socker/dygn. De går åt en del energi att flyga på detta sätt....de kan också göra baklängesvolter...
Hälsningar Lena
Trodde jag såg kolibri då jag var i Namibia, men fick veta att decsmå där som jag såg kallas för solfågel.
Trädet på sista bilden verkar verkligen kunna sträcka ut sina tentakler och dracin en människa i sitt virrvarr. Märkligt träd.
Passade på att bläddra igenom bilderna en gång till och beindrade de fina kolibribilderna.
man kan inte hinna med allt och det inser jag ibland när jag kommer hem och tittar på bildskörden från en resa. Kolibrier finns bara på den amerikanska kontinenten, men det finns en hel del andra små vackra fåglar i t ex Afrika och Australien.
Hälsningar Lena
det finns 5 arter av kolibri i området och åtminstone två av dem stannar även på vintern. Du kan nog få se dem om du har lite tur och ger dej ut och letar. Kaktusträdgården var toppen och den kan jag rekommendera även utan kolibrier.
Hälsningar Lena
det var ett väldigt gott betyg.
Hälsningar Lena
Ha det bra!
//Micke
kolibrier är helt fantastiska och man fattar inte först vad det är man ser. De rör sig mycket fort och låter ibland nästan som stora humlor. De är också kaxiga och bråkar om bra blommor eller foderautomater.
Hälsningar Lena
det var ett gott betyg. Det kommer fler bilder från denna resa.
Hälsningar Lena
En skön upplevelse.
att få se dessa små fåglar piggar alltid upp, i synnerhet om man inte alls förväntat sej det.
Hälsningar Lena
"Ormkaktusen" har jag nog gått en stor omväg förbi.
ing-marie
kolibrier skulle du älska. De är som små juveler eller möjligen stora sländor och det går undan som attan när de flyger runt. De kan dock stå stilla korta stunder då de äter från blommorna.
Hälsningar Lena
det är underbara små fåglar att få beskåda.
Hälsningar Lena