Vldmr
Det började nog redan för sju år sedan, boken är tryckt 1907, men före det visste jag ingenting, i alla fall nästan ingenting. Om det var jag eller dottern som köpte boken kommer jag inte ihåg, vi brukade sticka till varandra böcker, "den här tycker jag du borde läsa" eller "den här tror jag du skulle gilla" och inte alltid hamnade boken i rätt bokhylla efteråt.
Greve Dracula hade jag ju hört talas om, ett blodsugande monster som föddes i en irländsk författares huvud och förekom i skräckfilmer, men mycket mer visste jag inte. Skräck, vare sig i bio- eller bokform, har aldrig lockat eller tilltalat mig. Men då för sju år sedan, i boken, dök den "riktige" Dracula upp, inte som monster, men som historisk figur, och likaså ordet dracula som rumänskt diminutiv av drake, den lilla draken, lille Vlad, vars far var ledare av drakorden.
Och där har vi namnet Vlad. Inte så svårt att gissa att det är släkt med det slaviska Vladimir. Och så gick åren, uppenbarligen sju i detta fall. Fast jag fick ju med mig lille Draculas tillnamn som vuxen: Vlad Tepes, Vlad Pålstörtaren efter sitt sätt att avliva fiender, att trä upp dem på en påle, ett sätt som han inte var ensam om, Peter Englund nämner t.ex. pålstörtning i sin bok om Poltava.
Vlad, Vladimir, Valdemar...
Med tiden kunde jag inte undgå att notera och undra över likheten med det nordiska Valdemar, det är ju samma följd av konsonanter i namnen, v, l,d,m,r, men med olika vokaler. Eftersom vokalerna ofta varit underordnade konsonanterna i språkutveckligen, drog jag slutsatsen att Valdemar och Vladimir är släkt med varandra. Med mitt nordeuropeiska perspektiv gissade jag (jag är ju inte språkvetare för fem öre) att Valdemar var ursprunget, men si, vad fel jag hade. Jag bytte läsfåtölj och satte mig intill bokhyllan invid Nationalencyklopedins band 19 och där fann jag:
Valdemar, nordisk ombildning (dansk) av det slaviska Vladimir.
Valdemar, då är vi ju inne på svensk historia, i alla fall för mig dom läste historia på den tiden man fick lära sig om Valdemar Atterdag, som brandskattade Visby och även var far till Kung Byxlös och troligen kom namnet Vladimir/Valdemar till Norden med Atterdags förfäder (ryska furstar med namnet Vladimir). Och därmed kunde jag avfärda idèn om att Valter också hade med saken att göra.
Bilderna har förstås inte heller något med saken att göra
Vladimir, Vlad Tepes, Valdemar Atterdag :v l d m r är det en konsonant-rad som kan förknippas med ondska? Vi har ju också Voldemort i Harry Potter som passar in i mönstret, och där finns ju även -mort på slutet som kan ge tankar om död.
Nej nu tror jag att jag stänger butiken och går hem.
Boken då, den det började med? Elizabeth Kostova: Historikern
.
Läste föresten apropå minnen att minnet inte alls blir sämre med ålder, men att det fungerar annorlunda. När man är yngre kan man ta in en massa information där man glömmer det mesta ganska snabbt, det är därför vi har så få minnen av vår barndom. Processhastigheten är inte anpassad till lagringsmediet så att säga. När vi blir äldre anpassar vi hastigheten mellan processorn och hårddisken bättre så att säga.
Fint uppe runt Skinnarviksberget!
-affe