fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Vikingatidens autostrada, strategiskt läge eller bara fin utsikt? Men stenarna duger för att testa skärpedjup. Och var?

Utsikten är vacker och vidsträckt än idag, men på vikingarnas var valet av läge snarare strategiskt.

Här uppe har man överblick över en av de viktiga färdlederna mellan Mälaren och det inre av Uppland.  Uppe på höjden var det också lätt att försvara sig. Men vikingarna var inte först. Redan på 200- eller 300-talet fanns det stormansgårdar här.

Den gamla bebyggelsen har bara efterlämnat några gröna glasfiberarmerade presenningar, övertäckta av jord och sten, eller är det månne lämningar efter nutida arkeologer.

Av de gamla murarna syns idag mest ihoprasade stenhögar, mer som ett stenparti.

 

Plötsligt när jag går där, ser jag en profil mot himlen, uppe på höjden...

...nej, två är det visst. Med moderna spaningshjälpmedel: mobiler, på spaning, inte efter den tid som flytt, men efter en bad- och solklippa. De hade mycket busk att tränga igenom för att komma dit.

 

Jag hittade däremot en spännande skugga inne i en buske vid stigen.

 

Gick sedan tillbaks ner för berget, samma väg jag kommit, förbi stenarna vi (ja, nu inbegriper jag dig läsare i subjektet också) passerade på uppvägen.

Här anar vi stenarna sticka upp ur gräset, men skärpan är (avsiktligt ) lagd på trädet.

 

Vi kan ju också ta en bild mera "bara pang på"

 

På ingen av de två bilderna syns alla stenarna. De är svårfångade där de ligger ner i gräset, omkullfallna och övervuxna, men faktum är att det är en av Sveriges största skeppssättningar, 35 meter lång. Men visuellt är den inte lika imponerande som de, där stenarna är resta.

Eftersom det inte fanns någon reslighet att fånga, prövade jag på andra sätt, genom att utnyttja skärpedjupet.

T.ex. skarpa blommor och oskarpa stenar...

 

...eller skarp sten och oskarp skog

 

Sedan var det dags att lämna det förflutna och återgå till nuet, vilket får symboliseras av en bild med moderna kommunikationsmedel.

Flyg och telefoni

 

Den skog vi vandrat i ligger inte bara vid ett vikingatida kommunikationsstråk, utan även under ett av start/landningsstråken till Arlanda. Förstora, så ni ser ;)

 

Och var har vi nu varit? Runsa i Upplands Väsby kommun.

Tack för sällskapet.

Inlagt 2010-07-07 10:45 | Läst 1723 ggr. | Permalink

"Men tack! vilket trevligt repotage i ord och bild om vår historia. Intressant med dessa platser och gamla gravfält."


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Benämningen Viking ja...
Att vika in...?
Eller från området Viken söder om Oslo..?
Eller wicinga cynn..
Det mesta verkar i alla fall vara oklart vad namnet kommer ifrån eller vad det betyder! :)
Fina bilder från ett Vikingalandskap!
/B
Svar från janolof 2010-07-07 19:57
Tack Bengt! Roligt att du gillar :)
Svar från janolof 2010-07-07 19:57
Tack Bengt! Roligt att du gillar :)
Men tack! vilket trevligt repotage i ord och bild om vår historia.
Intressant med dessa platser och gamla gravfält.
Svar från janolof 2010-07-07 19:53
Jag åkte hit utan förväntningar, men nyfiken på vad som skulle dyka upp.
Roligt att du gillar mina små upptäcktsfärder. Sådan uppmuntran ökar chansen att det blir fler utflykter.
Vikingabygder är spännande, får ett litet sug efter ett återbesök i min egen hembygd, kanske skulle kunna bli något, Vallentuna med storformat?
-affe
Svar från janolof 2010-07-07 19:58
Vallentuna med storformat, vore inte fel! Är redan nyfiken...
Aha, var det där vi var. Tur du sa det så att jag hittar hem igen...:)
Jag trodde det var Gåseborg i Jakobsberg, men Runsa bode jag ha känt igen.
En plats där den lyhörde verkligen kan förnimma något från forntiden, som på något sätt lever kvar. Det är mer än bara kullvälta stenar eller gamla husgrunder.
Svar från janolof 2010-07-08 08:54
Tack!
Och lyhördheten ökar om man går där själv.