varför är Uppsala såfotovänligt? Betraktelse i ord och bild med liten kamera.
Foto- vänligt alltså, inte fot-ovänligt. Men vad är det då som ger Uppsala denna vänlighet?
Det finns en Å. Åar och vatten kan ge städer en vis charm. Där jag bor nu finns ingen å. Ingen vettig sådan i alla fall. Och jag bor inte ens i en stad, bara en alldeles för lång och avlång kommun som är kluven på längden av en fyrspårig järnväg. Tråkigt, men på sitt sätt utmanande.
I Uppsala finns definitivt en å: Fyrisån. Med broar. Utan broar skulle staden vara mindre vänlig mot fotografen, och förstås även mot andra. Sedan är det förstås synd att det finns folk som är dumma mot ån och slänger i cyklar. För att inte tala om hur taskiga de är mot cykelns ägare.
Gamla hus, slingriga gator, alls icke rätvinkliga kvarter, spännande skuggor bidrar till fotocharmen .
Och så kan man tydligen få en fika också. Inte helt fel, även om jag nog aldrig fikat just där.
Och så kom det en sådan där cyklande stadsbo och fyllde ut bilden.
Sneda vinklar, solfläckar, gamla hus. Men det går lika bra att fota här vintertid, med snö mörker och halka. Jag har prövat.
Det finns en domkyrka här också. Ibland bara anas den i bakgrunden, som här. Ska man då dra slutsatsen att en stad med en gammal domkyrka alltid är fotogenique? Därom kan jag inte uttala mig, eftersom jag inte har tillräcklig erfarenhet.
Jag har ju också tonat de svartvita bilderna , för att eventuellt frammana en vårkänsla. Värmen är ju i alla fall här.
Två kanske lite udda vyer , rent svartvita, på den gamla domen får bilda en sorts slutvinjett på detta inlägg.
Beskuren domkyrka.
Lutande domkyrka
Någonting säger mig att ni kommer att få se fler bilder och bloggar från Uppsala så småningom. Dottern har återvänt från "förvisningen" till Sandviken och Bergen och flyttar åter in i en lägenhet i Uppsala. Troligen blir det då Uppsalautflykter även utan f0t0fika.
Oavsett vilket verkar du trivas med tillvaron och att vara i Ua. Härligt!
Tack/J-O