fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Vägen dit, men inte hela... eller, men var är Tårtan?

Här gick jag förbi på hemväg från skolan ibland, när jag och klassens andra Jan slog följe.

Om jag har gått här någon gång på väg hem från skolan minns jag inte, men idag gick jag där.

Undrar om det här trädet fanns då, det är ju 57 år sedan.

Kanske lekte barnen med bollar redan då.

Jag undrar om det är här Bengt brukar fotografera?

De som siktar högt.

...och de som håller sig därnere.

Ett fint hörn, tyckte jag.

Och ett tyvärr inte lika fint hörn.

Inte så vanligt idag.

Men titta min gamla skola, i alla fall höstterminen i första klass.

Titta, barnsjukhuset Samariten (men nu är det visst dagis).

Jag tror det var där jag blev smittkoppsvaccinerad. Dagen efter var ena ögat igensvullet och jag hade feber, en bra bit över 40 grader. Mamma ringde till doktorn, och fick i princip svaret "Rör honom inte, jag skickar en ambulans. Sedan fick jag åka epidemisjukhusets grå ambulans och låg isolerad i eget rum ett tag. Jag har fortfarande ett minne på ett ögonlock.

Ojdå, jag var ju på väg till Tårtan för att fika, men ännu har jag inte kommit ett steg närmare, snarare längre ifrån, än när promenaden började. Det behövs nog ett blogginlägg till, för att komma fram. Ibland är vägen viktigare än målet.

Inlagt 2014-06-18 22:04 | Läst 862 ggr. | Permalink

"Du har ju promenerat där jag brukar vara VI hörs"


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Intressant promenad. Så Barnsjukhuset Samariten står kvar, där låg jag en månad i slutet av 1957 på grund av njurinflammation. Dock inga men... tror jag, av vistelsen.

/Stephan
Svar från janolof 2014-06-18 23:56
Ja, huset är kvar, men har fått nytt innehåll.
Du har ju promenerat där jag brukar vara
VI hörs
Svar från janolof 2014-06-18 23:55
Gick i dina fotspår, kanske...