Vägar jag gick igår efter långlunchen
På förmiddagen ett sjukhusbesök. Det visade sig att jag svarat bra på medicineringen.
Sedan en tretimmars lunch med gamla 70-tals vänner. tre timmar, många rätter? Nej dagens rätt men många ord. Därefter tog jag en promenad. Det är små glimtar av den som hamnat här.
Först gick det utför. En obekant dam fick agera staffage.
Jag har tydligen fastnat i det kvadratiska formatet, det har ju mest blivit det ett tag.
Kvadraterna är inte något måste eller någon princip, utan bara ett nöje och kanske lite utforskande. Formatet föder ibland andra kompositioner i mina ögon, medan andra motiv som jag kanske skulle ha tagit en bild på med rektangulärt format , får vara.
Jag har inget annat mål med mitt fotograferande än att jag ska må bra av det, så jag följer gärna "Mannen som gör vad som faller honom in"-principen". Och, ja förstås, resultatet ska vara bloggbart.
Möjligen kan jag tänka mig att bilderna i detta inlägg visar hur vyerna kan växla under en liten promenad. Och en kontrast mot Norrtälje som figurerade i i de senaste blogginläggen är det förstås, men kontrasten ligger då i städernas olika utseende och inte i mitt plåtande.
Ordet vägar finns ju med i dagens rubrik, och det visar ju bilderna också. Man kan ju välja om det är motiven eller vägen/vägarna som är det intressanta. Eller fundera vilken väg jag gick, bilderna ligger i kronologisk ordning.
Här fann jag dessutom spår av järn, också en sorts spår. Och även spår av flydda tider då godsvagnarna gjorde nytta här. Och kankse bidrog fågeln till att jag tog bilden.
Här gick jag också.
Och här
Och då visste jag inte längre riktigt var jag var; men då blir ju vandringen riktigt intressant, när den övergår i rena upptäcktsfärden i främmande marker.
För en gammal gångtunnelsfotograf är ju lyckan gjord när han ser detta.
Färg, ljus och silhuettfigur!!!
Här slutade vandringen. Busshållplatsen var nära. Fråga mig inte var jag var!
/J-O
Tack/J-O
Tack/J-O
Kul att följa dina vandringar