fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Vad skulle vi göra med allt det röda i gatubilden om vi bara fotade svartvitt?

Ta den här bilden från igår morse som ett exempel, vad vore den utan damen i rött.

Utan färg i bilden vore hon nog lika osynlig och oansenlig som mannen i svart som gömmer sig i skuggan till vänster i bilden. Utan damen skulle bilden vara tråkigare. Det kamske i själva verket är just en bild på damen i rött, hon kanske är huvudmotivet, så liten hon än är. Eller handlar det om damen, bussen och de långa skuggorna?

Några ögonblick senare...

Duvorna har flugit sin väg, mannen i svart till vänster är borta och damen i rött har vridit på sig, men den lilla fågeln i solen är kvar.

Det röda i bilden behöver inte vara lika lysande rött som i föregående två bilder, även en dovare nyans fyller sin funktion. I svartvitt skulle damen gro ihop med bakgrunden och bilden därmed dö.

.

Även en bild av morgonens solfläckar kan livas upp av lite rött.

.

Signalstyrkan hos det röda är stark. Vem skulle se HM utan färgen?

Nu var det väl inte något egenvärde i bilden att just HM lyser upp, utan det var snarare lite rött som sätter lite liv i bilden tillsammans med solreflexen. Ett steg åt sidan, och ingen av dem hade synts. Eller snarare, jag tog ett steg åt sidan, så att de syntes.

Det röda behöver inte vara skrikande signalrött.

Även en skuggröd jacka påverkar bilden.

Några minuter i går morse vid Kista tunnelbanestation tillammans med Panasonic G2 och ett gammalt Hexanon 28 mm/3.5, en riktigt trevlig kombination, mer lättjobbad än den Takumar 55mm/1.8 som jag använt ett tag.  Kanske skillnaden mellan 60- och 70-talsteknik.

Fortsätt fotografera, det är roligt!

.

Inlagt 2011-12-09 08:38 | Läst 1686 ggr. | Permalink

"Handkolorering funkar annars utmärkt"


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Handkolorering funkar annars utmärkt
Svar från janolof 2011-12-09 08:45
Fusk! Inte förvränga verkligheten...
Bra exempel på när gatubilder ska vara i färg :-) Personligen gillar jag främst svartvitt.
Svar från janolof 2011-12-09 16:35
Tack!
Roligt när man lyckas. Jag plåtar (och ser världen) mest i färg, men i bland går jag över till svart-vitt, när jag tycker det passar, och då gör jag det gärna redan i kameran, så stämmer det mentalt.
Hej Jan-Olof!

- Intressant iakttagelse och rött sticker verkligen ut.
Idag fotar de flesta i färg, det är först i datorn man väljer hur bilden skall presenteras. Tänk att det t.o.m. finns filter i vissa program där man kan välja bildpresentation som Tri-X, Plus-X o.s.v.

Trevlig helg /Lasse
Svar från janolof 2011-12-09 16:38
Jag föredrar att göra det direkt i kameran när jag verkligen bestämmer mig för svart-vitt. Det är en mental grunka, då ställer jag om blicken, och då kan jag inte ångra mig. Men ibland upptäcker jag inte förrän efteråt att bilden skulle passa i s/v och då blir det efteråt.
För mig har det ibland varit tvärtom. D v s det röda har dominerat för mycket vilket gjort att bilden vunnit på en konvertering till svartvitt. Men här tillför de röda färgklickarna något nödvändigt till bilderna. Signalen är lagom stark.

/Torbjörn
Svar från janolof 2011-12-09 16:41
Mycket rött kan bli ruskigt rött, ibland kan det hjälpa att dämpa det röda efteråt.
Snart är det tomtedags, men hur är det med svartvita tomtar...
Tack, bra och lärorik presentation ang. den röda färgen i bilden! Gillar skuggorna i första och ingången till T Kista är fin!
//Ewa
Svar från janolof 2011-12-09 16:42
Roligt att jag kan bidra med något. Och roligt att du gillar.
/J-O
Tack och lov för att vi har färger, så tråkigt livet skulle vara om allt var svartvitt. En och annan i svartvitt är väl inte så tokigt heller men själv gillar jag färg väldigt mycket.
Svar från janolof 2011-12-09 16:45
Ett svartvitt liv skulle vara ganska grått och tråkigt, i alla fall om man först upplevt färgen.
En bra illustration till nödvändigheten av att ha tillgång till färgfoto!