Träd fram, träd, till ett framträdande

Efter gårdagens halvt misslyckade försök att fånga  ljuset över sjön, ett ljus som inte fanns där, vände jag mig om mot skogen och träden. Kanske skulle ljuset passa bättre där.

Om någon undrar, så är det med flit som skärpan inte ligger på trädet i förgrunden.

En tall står där lite lutande, precis som i verkligheten.

 Kanske blir det irriterande  snett när man ser bilden. Men jag som varit där ser att linjerna stämmer i bakgrunden.

Jag tog också en bild där jag lutade lite på kameran, för att räta upp trädet.

Men det intressanta var nog inte trädets lutning, utan hur väl ljuset passade för motivet.

Ljuset kunde också användas  som motljus, om jag åter vände blicken mot sjön, men inte lät den bli motivet, utan möjligen något som kan anas där bakom träden.

Lagom exponerat för att kunna se stammens struktur i barken, samtidigt som motljuskänslan anas i bakgrunden.

Jag gick fram till smågranarna också.

.

- Konstfoto? undrade han.

Hon mindes ungdomens garderob, där hon blaskade med vätskor i mörkret, så därför får bilden bli svartvit.