Spetsbergen -76, del III

Till första inlägget i berättelsen

I förra inlägget skildes vi åt uppe på bergssluttningarna ovanför Longyearbyen, bland de gamla gruvlämningarna.

Här kan vi se ut över samhället som det såg ut då, 1976. I bakgrunden ser vi Adventfjorden som går in till Longyearbyen från den större Isfjorden och därute ligger också flygplatsen bakom berget vi har framför oss. Kanske dags för en liten karta?

Skala? Ja bilden visar ett utsnitt på ungefär 40 km (på bredden). Plåtat i all hast på fri hand och det röda snabbt ditploppat i Fotoshop. Den nedersta ploppen: där är vi. Nästa  plopp: flygplatsen. Tredje ploppen: dit det andra gänget kom (se del I). Och linjen är förstås vägen mot det tänkta resmålet: en bit utanför kartkanten. (Lugn jag har den kartan också, men tyvärr går kartskarven här.)  Och de fula fläckarna uppe till höger? Originalminnen från Spetsbergen; det här är den karta vi använde när vi var där, så den har bott en månad i min ryggsäck.

Spetsbergen/Svalbard?

Varför envisas jag med att skriva Spetsbergen, när alla andra skiver Svalbard idag? Ja gammal vana framförallt, det går av bara farten, men med det är jag också trogen tiden och resan jag skildrar. Tidigare kallade man ögruppen Spetsbergen och huvudön Västspetsbergen. Kartbladet jag fotograferat ovan heter tex. Vest-Spitsbergen Söre del. Idag säger man Svalbard om ögruppen, och kallar huvudön Spetsbergen. Så rent sakligt är det rätt att jag skriver Spetsbergen. Vi var nämligen aldrig någon annanstans.

Och Svalbard varifrån kommer det ordet? Det är ett gammalt norrönt ord, "landet med de kalla kusterna". Isländska skrifter talar om att man upptäckte öarna i slutet av 1100-talet. 

Tillbaks till Longyearbyen

Snön tog visst slut...

Men vem sa att det inte växer något på Spetsbergen? Från hamnen i Longyearbyen.

Fortfarande har vi inte lyckats fixa någon skjuts och kommit härifrån

Lite dagbok igen:

" 1/7 söndag. Backland fortfarande full men vi lyckas fixa båt (Sletten, 456). Efter taxiåkande (söndagstaxa 32 Nkr, byn - Grube 5) och packande far vi från hamnen 15.25 mot Petuniabukten. Finte väder, lätt stamp på fjorden, men snabb färd i 20-28 knops fart. Framme kvart över fem (300 kronor). Möttes av polacker liggandes i hytta (-Ebba), siktande på Newtontoppen, sen tillstånd förvägrats dem att korsa Grönland."

 Jaha, vi kom alltså iväg!

Sletten, Bosse och Ragnar (och till höger Evin Rude, 70) lastar i Longyearbyen.

På fjorden i full fart. Ragnar och Peter. Hela båten skakade men bilden gick att rädda med oskarp mask.

Båtresan.

Vi kom fram!

Om fjorton dagar kommer han och hämtar oss. Tror vi.

Vil du se var vi har hamnat? Titta här!

2008-09-17 15:54   Margareta Cortés

Gruvan på den översta bilden, är det det som i dag kallas Julenissegruvan?
Ser lite annorlunda ut än i dag, men sommarparkeringen av snöskotrarna ser sig likt ut.

Besvara

Svar från janolof 2008-09-17 18:30

Det är samma gruva som syns på tre av bilderna, och något namn på den har jag inte, men den hade inte varit i drift på ett antal år när vi var där.

Svara