På återseende, bokstavligt talat.
Idag var jag åter, inte i form av inskannade gamla bilder, utan i verkligheten. Vägen dit blev krokig, men så ska väl upptäcktsfärder vara, annars är det inget skoj om man bara följer en rät linje. SL fick sköta transporterna, det är praktiskt med ett kort, och tidsramar hade inga. Jag passerade in på mitt gamla jobb, som jag inte längre har, men fortfarande finns och placerade min namnteckning på ett papper som behövde det, vilket resulterade i en kopp latte och en diskussion om sydamerikansk litteratur.
Sedan fick SL ta hand om mig igen. Tunnelbana, tunnelbana och tunnelbana, allt i ett svep om man undantar ett uppehåll i solen i Åkeshov. sedan klev jag av i Johannelund, där jag började närma mig mitt mål, den gamla paraplyfabriken, som jag bloggat om tidigare.
Jag sneddade över ett område där man inte kunde gå förr i tiden om man inte var behörig, inhägnat och bevakat som det var. Nu hade det blivit i högsta grad tillgängligt
Med mig hade jag en kombination som det var länge sedan jag använde, min PEN med optisk sökare och 17 mm-objektivet, nästan som en gammal hederlig 35:a. Det var inte så dumt i solskenet och visst var det roligt med omväxling i tekniken.
Paraplyfabriken, eller i alla fall den f.d.
Det står två tvillinghus där, nästan exakt lika. Jag var ganska säker, men hade lite tvivel om jag verkligen valt rätt.
Men när jag såg tolvan blev jag säker, adressen dök upp i huvudet, Sorterargatan 12. Tänk vilka små impulser som behövs ibland för att det ska falla på plats.
Jag blev också varse att det inte längre heter Johannelunds industriområde utan Vinsta företagsområde.
Jag fortsatte att söka i området efter det bygge som jag fotograferade.
Det skulle kunna vara det här huset men jag är inte helt säker. Det har ju byggts så mycket här.
.
Det här till exempel. Det fanns garanterat inte här. Huset alltså, trädet kan nog vara tillräckligt gammalt. Annars stod här en avbruten flaggstång och en gammal pump, de sista resterna av Johannelunds gård. Jag vet att jag har fotograferat både pump och stång, men de bilderna har inte dykt upp.
Sedan vandrade jag vidare på mark som inte ens fanns på min tid. De höll på att köra dit den. Vi kunde se flödet av lastbilar med schaktmassor från vårt köksfönster.
Det lär bli en fortsättning...
.
Förr fanns det lift och skidbacke åt andra hållet.
Hoppas träden stod kvar, tycker att jag anar dem i din bild, var ett tag sedan jag var upp där, men Coop på första bilden händer det att jag handlar i.