fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Nästa nya objektiv testat på dagens morgonpromenad
inte fy skam det heller

Dags att pröva nästa nyinköpta objektiv. Nummer två i raden av billiga nyinköp till min PEN. En spräcklig tunnelmur får bli första försöksobjekt. Det borde kunna vara ett bra ställe att kolla om det går att ställa in avståndet rätt, om jag är kapabel att göra det och om objektivet är skarpt.

Resultatet får tala för sig själv. Jag tycker det är godkänt. Jag har inte skärpt bilden något, däremot har jag ökat kontrasten lite.

Vad det är för objektiv?

Hexanon AR 40 mm/1,8. En japansk pannkaka från 70-talet, med rykte om sig att vara skarpt. Har ännu inte sett något som talar emot.

En soprumsbyggnad med morgonsolsreflexer fick bli nästa objekt.

Mjukt och fint, samtidigt hårt och strikt

Det här objektivet är mer lättmanövrerat än objektivet från Görlitz som jag nyss prövat.  Lättare att vrida på bländar- och avståndsringar, tydligare siffror och framförallt ser man siffrorna uppifrån. De är inte på sidan av objektivet så man måste vrida på kameran för att se.

Pen med dagens objektiv.

.

I lekparken hittade jag ett tungt vägande motiv.

Om ni förstorar bilden kan ni se en störande ljus prick i det svarta framför gungställningen. Jag undrade vad som hänt där, blev nyfiken och förstorade rejält (1000% eller så) för att undersöka vad som blivit fel. Det var inget fel, det var en napp med stort huvud som låg där. Men det kanske var fel att den låg där.

Den här väggsnutten har jag passerat många gånger, och kanske har det blivt någon bild på den, men för det mesta har jag tänkt "inte idag", det har inte stämt. Idag stämde det. Jag hade nog rätt objektiv.

Runt hörnet hade ljuset lite andra skiftningar.

Jag försökte på planket skarpt, men inte full skärpa på blommorna. Kan jag ha gått ända till bländare 1.7?  Kommer inte ihåg, det var ju i morse...

Anteckna?  Nej, det är för lite feeling i det. Så'nt gjorde jag när jag var ung och oförståndig.

Det här med skärpa och skärpeinställning

Nu när jag börjat med manuella objektiv dyker förstås frågan om sökare upp igen. När jag behöver precision i inställningen har jag skärmen till hjälp och möjligheten att förstora. Det räckte som hjälp i förra bilden, men det går inte alltid. Om det är för ljust och ännu värre för soligt, ser jag inte tillräckligt bra på skärmen. I en del fall räcker ögonmått och skärpedjup till som verktyg. Och i bland är det bara bökigt, hopplöst eller omöjligt. Då skulle jag behöva en sökare. Men då behöver jag en ny kamera.

Så det är baksidan av att skaffa nya gamla objektiv.

Men i nästa bild handlar det inte så mycket om skärpa, utan mer om kontrast.

Jag måste upprepa det jag skrev i förra (eller förr-förra)  blogginlägget, att jag upplever filerna som lättare att bearbeta i datorn med de här gamla objektiven. Det är ju samma kamera, så skillnaden borde inte ligga där, om nu inte kameran jobbar annorlunda när den inte har information om vad det är för objektiv. Bara en reflektion, än så länge.

Hårda kontraster blev det även när jag kom hem och solen redan höll på att lägga ut aftonskuggorna.

Med flit överexponerade jag den sista bilden.

Det har jag aldrig prövat förut, så någon gång ska vara den första, när jag nu ändå håller på att experimentera.

Och därmed slutar inlägget på samma plats som det började i morse.

I morgon...

...blir det nog objektiv nr 3 som hamnar på testbänken, det minsta och billigaste av de tre...

... men ni kan få ett smakprov redan nu

...utanför min dörr för några minuter sedan.

Inlagt 2011-06-10 21:38 | Läst 850 ggr. | Permalink

"Verkar ju bra nog. Men mitt spontana intryck av Domiplan var bättre. Själva gluggen förefaller dock enklare att umgås med."


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Verkar ju bra nog. Men mitt spontana intryck av Domiplan var bättre. Själva gluggen förefaller dock enklare att umgås med.
Svar från janolof 2011-06-12 09:25
Jag får väl ta och pröva alla tre på samma motiv nån gång....