När mörkret föll, var det då mörkret eller ljuset jag fotograferade?
Vid pelarna, där jag några timmar tidigare porträtterat ljuset (se förra blogginlägget) hade nu mörkret fallit, där som i resten av staden, och det lockade ut mig på ännu en promenad med kameran.
Det blev ISO800 och full glugg på den glugg jag hade med mig: 2.8, och så litade jag på att kamerans antiskak skulle rädda mig.
Nattvandrare?
Nej, det var fortfarande bara kväll. Fredagkväll.
Jag står fortfarande kvar i samma gathörn
Det tomma fönstret till höger har varit sonens. Nu är lägenheten såld och två fullpackade bilar inväntar morgondagen på parkeringen.
En liten måne ruvar ovan huset och har konkurrens av gatubelysningen.
Den här bilden var nog mest ett test för att se hur kameran skulle klara av kontrasterna.
Liksom denna.
Men detvar svårt att få med både måne och gata...
... så det blev en halvmessyr.
.
Fortsatte gatan uppåt.
.
... och var uppe på höjden.
Domkyrkan.
.
Ja, var det nu mörker eller ljus jag fotograferat, och spelar det någon roll? Det viktiga är att det var rolig att gå där i mörkret och försöka se vad jag såg, och se vad jag kunde fånga utan stativ. Det var ju också en kontrast till förra inlägget där jag sökte det ljusa ljuset, medan jag här sökte det sparsamma ljuset som gjorde att mörkret gick att fånga i bild.
Och förstås, det är ju spännande att gå på relativt okända marker, där man inte har förutfattade meningar om motiven.
Även de här bilderna vinner nog på att förstoras.
Och gillar du ljusa bilder, ska du titta på förra inlägget.
.
är det ljuset eller mörkret som är positivt.
Ha det bra
Gun-INger
Tack /J-O
Snyggt.
- hawk
Ja det var en bra tid, och en fredagkväll, så folk var ute och rörde sig
/J-O
/Stephan
Jag är speciellt nöjd med att månens mörka del syns.
Det var så mycket fina vyer, så det var bara att hitta ögonblicket.
Ha en fin dag!