När man har närmat sig, är det då de riktiga bilderna kommer?
(del 2)
Fristående fortsättning på föregående fotografiska närmande till motivet.
Markims kyrka 24 november 2012.
Jag tycker det här är en underbar plats, inte bara kyrkan och kyrkogården, utan även nejden omkring. Jag återvänder gärna hit, inte bara för att fotografera, utan även för att bara njuta av det uråldriga landskapet, det riktigt doftar vikingatid och medeltid, även om här inte finns några stora märkligheter.
Kyrkan ligger på en liten kulle, runtomkring är idag platt åkermark.
Längst till vänster kan man ana den gamla kvarnen...
.
Kullen gör att det är svårt att hitta bra vinklar för att avbilda kyrkan utan perspektivförändringar. Ett tilt/shift-objektiv skulle passa bra här, men jag nöjer mig med vanlig vidvinkel. Däremot hade stativ inte varit helt fel för att rikta kameran noggrannare och slippa lite avklippta tak och andra fulheter. Eller ett annat par byxor som jag hade velat smutsa ner knäna på och en jacka som fick bli blöt om armbågarna. Nu satt jag ibland lite vingligt på huk och siktade inte så bra.
Här hade jag nog helst legat raklång på gräset och stött mig på armbågarna, en väl beprövad ställning
På ett sätt är det bra att det inte blev perfekt den här gången heller.
Det innebär ju att jag har anledning att återvända och få njuta ännu en gång till av denna plats.
Dessutom finns det ju fortfarande outnyttjade bildvinklar...
Jag kanske skulle passa på en gång till medan det fortfarande finns lite höstfärger.
Och om det här var de "riktiga bilderna" tänker jag inte uttala mig om. Jag tänker inte heller åka till mässan idag, vare sig i Älvsjö eller kyrkan.
.
Hälsningar Lena
Ha det gott!
Ewa