fotografering (och annat?) med ddarriga händer

När jag träffade Bengt från Australien när han var hemma hos Maria och Bellman och njöt av lugn och stillhet

Han hade en kamera med röd prick i handen, det var nog det som förde oss samman. Inte den röda pricken men att vi båda gick här och njöt av ron och stillheten och det vackra ljuset och försökte fånga det.

Jag hade just tagit den här bilden av en man på en av bänkarna i skuggan under träden, när Bengt kom fram och talade om hur fint han tyckte det var, i lugnet här på kyrkogården runt Maria kyrka.

Bengt från Australien. Inte världens bästa bild, man ska inte ta porträtt i  skuggan under träden när det är skarpt motljus, men det var där vi stod och pratade, i minst en halvtimme.

Bengt var född i Maria, nära intill kyrkan, så han var på barndomsmark och jag bodde som liten pojk i ett av husen som inte syns bakom träden bakom ryggen på Bengt, men på andra sidan Hornsgatan. Hornsgatan fungerade som vattendelare, så vi tillhörde olika världar och möttes nog aldrig.

Vi pratade om det mesta, priset på Erdinger Weissbier på systemet, Mercedes-verkstaden i Ljusdal och vart guldet i guldtänderna tar vägen vid kremering. Och om Bellman och Stagnelius, som ju är begravda här.

Den röda punkten då? Han hade en Leica D-lux. Så vi hann prata fotografering också.

Bengt vandrar vidare i sin blå skjorta med dubbla bröstfickor, både på in- och utsida. Skräddarsydd i Thailand.

Ett av dessa möten som bara uppstår...

Under tiden hade en ny man hunnit sätta sig på soffan.

Den förra bilden i svartvitt för att det blir så härliga kontraster och den här i färg för att färgerna var så vackra där i kyrkogårdens lugn.

Det fanns en soffa till.

En del väljer att lägga sig i solen, andra väljer skuggan...

...medan jag valde att gå ut till Bellmansgatan.

.

Inlagt 2011-07-03 11:30 | Läst 931 ggr. | Permalink

"Så trevligt att få en pratstund med en främling på det där viset! Man kan undra hur han kände det inför dessa trakter, som en gång var hans barndomsland, fastän det barndomslandet väl till största delen är försvunnet. Fast just på kyrkogården kunde han kanske insupa lite av den. Ifall den ligger på rätt sida Hornsgatan, alltså :-)"


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Så trevligt att få en pratstund med en främling på det där viset! Man kan undra hur han kände det inför dessa trakter, som en gång var hans barndomsland, fastän det barndomslandet väl till största delen är försvunnet. Fast just på kyrkogården kunde han kanske insupa lite av den. Ifall den ligger på rätt sida Hornsgatan, alltså :-)
Svar från janolof 2011-07-03 19:43
Ja, kyrkogården ligger på "hans sida" .
Han verkade vara ganska hemtam, hade nog varit hem en hel del på senare år (pensionerad). Men hans hemkvarter är nog ganska lika (förutom mängden bilar), det är inte där det byggts nytt.
Och visst är pratstunder trevliga.
Ah, Maria! Men Bellman är väl inte begravd där. Är det inte Ulla Winblad?
/Per
Svar från janolof 2011-07-04 07:16
Usch, vilken tabbe! Det var nog för varmt den där dagen ;)
Evert Taube är det som ligger där, och mycket riktigt Ulla Winblad. Och Stagnelius och Lasse Lucidor.
Belmmans grav finns vid Klara kyrka!