När jag blir pensionär ska jag nog sätta mig under min korkek och njuta av min scanner.

Det handlar förstås inte om någon primitiv prylfetiscism eller extatisk teknikdyrkan. Jag ska naturligtvis använda den. Det handlar inte heller om någon länge närd önskan eller planerad aktivitet, utan är snarare en  ett ögonblickets insikt, en Lidnersk knäpp eller något sådant. Det kanske också skall uppfattas bildlikt  (i dubbel bemärkelse?).

Ibland brukar jag få frågan "vad ska du göra när du blir pensionär?" eller "vad har du för planer?", och då står jag där som ett fån och förstår ingenting, Planer och planering och förutbestämda aktiviteter är något jag associerar till jobb och arbetsuppgifter, och inte till livet efter jobbet. Då ska man väl få slippa  det. Jag har planerat alldeles för mycket i mina dar. Visserligen är jag bra på det, men jag gillar det inte.

Alltså har jag inte haft något svar på frågan, men här i veckan köpte jag en scanner och började använda den och fick insikter på köpet. Inte om själva scannandet i sig, men vad det kan leda till. Problemet är bara att jag inte är säker på att jag kan formulera insikterna i ord eller om de bara finns inom mig, men i sådana situationer har jag lärt mig att en metod är att försöka börja skriva om det och se var man hamnar.

Det är väl det jag gör nu.

Det jag har scannat hittills är  mest dia-bilder, oftast gamla från resor och upplevelser långt tillbaka i tiden. Jag har hoppat fram och tillbaks, scannat än det ena än det andra, och bläddrat en hel del i arkivet och försökt hitta något, jag vet inte vad, förmodligen en dold berättelse, och har pendlat mellan förvirring, förtvivlan och förtjusning.

Jag har scannat enstaka udda bilder, jag har scannat bilder som hör ihop, jag har publicerat enstaka bilder i mina blogginlägg (för på något underförstått sätt var det bloggen som skulle vara målet), jag har visat flera bilder och jag har bloggat med text och ord eller bara bilder utan ord. Jag har på något sätt sökt formen de senaste dagarna, och nu börjar jag känna att det växer fram en struktur, att jag bygger något jag gillar.

Tror jag.

Dagens insikt var att jag måste slita mig loss från den underförstådda tanken som hängt med bilderna från de att de togs, att de är diabilder som ska visas med projektor på vägg och då bilda någon vettig helhet. Jag insåg att jag kan bryta mig loss från det och kan använda bilderna som ett material för att bygga nya strukturer och att jag kan hitta  nytt innehåll i bilderna. Och det viktigaste är vad jag ser och upptäcker  i bilderna och berättelserna. Jag gör dem för min skull.

Andra må se andra saker och det är som det ska vara, precis som upplevelser är. De är personliga.

Nej, jag tror inte det ska vara någon bild i det här inlägget, de får komma separat. Det inlägg som gav mig de insikter jag formulerat här, är ännu ej publicerat.

Och jag kommer att fortsätta fundera. Det är dags för det.

.

2013-03-16 21:57   Surgeon

Ja, jag borde ta tag i mina gamla Kodachrome och påbörja överföringen till digitala kopior, men fan, jag har ju flera 1000 kodachromebilder, det kommer ju att ta evigheter att scanna dessa

Min gamla Kodak Carousell kommer att gråta blod över att inte ha någonting att göra längre

Har du tips på bra diascanner?

//Micke

Besvara

Svar från janolof 2013-03-17 08:30

Jag köpte en flatbäddsscanner, för att även kunna scanna större format. Ska man scanna bara dia och inte bara styckvis som jag gör ska man nog ha en dedicerad diascanner och det vet jag inget om.

Svara

2013-03-17 08:26   Benganbus

"vad ska du göra när du blir pensionär?" :)
Du hinner inte sätta dig ned och skanna!
Du kommer att ha för mycket annat att göra! :) :)
Och ta nya bilder! :)
/Bengan

Besvara

Svar från janolof 2013-03-17 08:32

Om jag scannar behöver jag inte ta nya bilder ;)
Och gör jag annat behöver jag inte scanna!
Allt beror på hur hungrig bloggen är, om den behöver matas...

Svara

2013-03-17 14:40   ylva_h

Det är verkligen kul att scanna in sina gamla bilder. Det blir ett enormt lyft att se dem på skärmen!
Om man har många bilder som är ramade i lite tjockare ramar kan man hyra en dedicerad dia-scanner från Neptuni Foto i Linköping. Jag hyrde åt jobbet när vi ville bevara lite "historiska" bilder från tidiga projekt och det funkade helt OK.
För Kodacrome är nog flatbädden ett bättre val, och hemma kan man ju gå och diska en stund medans scannern kör...
Lycka till!
/Ylva

Besvara