När det är en kvart kvar till tåget går är det bra om man har en kamera i väskan
Jag hade varit inne i stan, och hade gjort en hyfsat lång promenad från Centralen till Hornstull och hade hunnit med att äta sushi på vägen, men kameran hade fått ligga kvar i väskan, för mitt sällskap var så trevligt och vi pratade hela tiden, och samtalet kändes viktigare än några futtiga bilder. Dessutom har jag efter min fotosejour i Linköping för några veckor sedan, lite tappat geisten, eller så har bara inspirationen trutit.
Men idag, efter promenaden, hade jag tagit mig till Karlbergs station och det var en dryg kvart till tåget skulle gå. Vänta, vänta, vänta...
Men skärp dig, karl, du har ju en kamera med dig!
Plötsligt blev inte väntan så lång.
Jag kunde leka lite med aftonljuset och fönsterrutorna.
.
Med smutsiga, repiga, solbelysta fönster som effektfilter, kunde jag leka fram några bilder.
Det fungerade i svartvitt också.
Och med fokus på rutan, och inte på motivet utanför, kunde jag få till riktigt grovkorniga bilder.
Jag tror det kommer fler bilder från de här väntande minuterna...
Det gick att hitta mycket spännande där.
Av någon anledning gillar jag de svartvita bäst speciellt den näst sista, fast det är en fin mystik i tvåan också. ;)
-affe
Tack/J-O