Lillebror gav storasyster ett museibesök i julklapp och jag fick följa med
Hon fick välja museum själv, och pojkvännen var inkluderad i julklappen, så därför stod vi strax efter öppningsdags i kö i kylan utanför Tekniska museet.
Det var utställningen om gamla dataspel som lockade. Inte det lättaste att fotografera, med dataskärmar och displayer som huvudmotiv och mängder av konstigt ljus.
Brorsan och syrran i svartvitt, så de inte ser helt sjuka ut i ansiktet.
En något stillsammare scen.
.
Half life. Det spelade han en hel del när han var hälften så gammal som nu. Det var för svårt för mig, jag kom inte så långt. För lite tänka och för mycket snabba reflexer och motorik.
Musikaliska gänget?
På grund av besökstrycket fick man vara på datautställningen en begränsad tid, så när vår time-slot var slut, tittade vi på resten av muséet. Till min glädje återfann jag modellen av småländsk järnutvinning på vinter-is. Minns den från pojkåren, tyckte den var så fin.
mm
Det här var något matematiskt.
Och här kunde man ro i kapp i en roddapparat. Ansiktet förvrängt av ansträngningen?
Så småningom var det dags att dra sig hemåt.
Skymningljuset speglas.
Det här var nog sista gången i år jag gick på museum. Undrar om det här blir sista bloggen...
.
Ja det blev schvung i rodden. Dottern tog i ordentligt.
Önskar dig det samma.
Flickan som tittar på ansträngningar i roddmaskinen ska förmodligen inte försöka efteråt.
Hälsningar från Erik / DK
Tack det samma!