Kompakten ställer till besvär, det blir för många bilder. Eller är det aftonljuset som förföriskt förleder fotografen.

Jag tänkte jag inte skulle ha något fotolust kvar efter gårdagens urladdning bland kyrkor med rötter i medeltiden, men för säkerhets skull stoppade jag ner kompaktkameran i väskan, när jag drog åstad i morse. Den låg lugnt kvar där hela dagen, men när jag var på väg hem var det kört. Ljuset gjorde att jag inte kunde hålla mig och instinktivt grävde efter kameran. Himlen var på väg att rödfärgas, skymningen var nära och inomhus tändes lamporna om de inte redan var det, träden sträckte sina kala armar uppåt och...

Fotografen i mig blir aktiv, han riktar kameran hitåt...

...och han riktar kameran ditåt ...

... om han nu inte tittar rakt fram.

Hans öga söker...

... och det finner.

Det gäller bara att balansera exponeringen, så att det blir någorlunda som han ser.

Jag är inte säker på att det hade blivit de här bilderna om jag haft en annan kamera med mig. Det handlar om känslan i själva hantverket, på något sätt. Olika kameror lockar fram olika bilder. Kanske. Det är i alla fall en teori.

Fortsättning följer säkert, jag tyckte jag såg flera användbara  bilder...

.

2013-02-11 19:38   begust

Det förföriska ljuset attraherade din kamera alltså
Den andra gillade jag

Besvara

Svar från janolof 2013-02-11 20:38

Jag var nog attraherad också ;)
Tvåan är nog en liten avvikare bland de andra...

Svara

2013-02-12 08:06   Ewa Kirjavainen

Fint ljus och färger minsann!
Ha en jättefin dag!
ewa

Besvara

Svar från janolof 2013-02-13 15:38

Det gäller att passa på den korta stund skönheten varar.
/J-O

Svara