Kaffe och blog, passar det ihop ? Förvillelser i grannkomunen. En Berlinmur?
Jag sitter här framför datorn med förmiddagskaffet, jag, en gammal tedrickare, och plitar ner mina ord, försöker hitta orden till bilderna. Vadå, stavas inte hitta med två h? fingrarna slinter ibland. Men värre är det om orden slinter. Hur är det med det, kan de också slinta? "Slinta, slant, femöring", som vi sa en gång i tiden, men det fungerar ju inte längre, femöringar är väl antikviteter numera. Eller skrot.
Om det här är en antikvitet eller bara skrot i skogen, det vet jag inte, men en bild tog jag.
En rest av något, jag vet inte vad. Påminde mest om gamla stridsvagnshinder.
En naturens egen rest fanns där också.
Plötsligt när jag kryssade fram mellan träd och snår reste sig en mur framför mig. Det kändes som den där gången i Östberlin när en gata visade sig vara en återvändsgränd och en mur spärrade vägen för oss. Precis som då, var muren även här krönt av stacheldraht.
.
När jag ändå hamnat här tog jag ett par bilder.
Med ett vådligt skutt i tid och rum förflyttar jag mig sedan raskt till en annan del av grannkommunen.
Det är ju enkelt i bloggen att förflytta sig så (och kanske en räddningsplanka när jag inte kommer på ett bra slut på inlägget.
/Mikael
Tack/J-O