Parallellepipeder i centrum

Det var inget planerat projekt, ej heller en  genomtänkt  idé, bara en  ögonblickets ingivelse som så många gånger   förr. Jag såg de fyrkantiga stenblocken  i  förgrunden, och jag  såg de likartade formerna  på  huset  i bakgrunden.

Sedan la jag till färg på  huset, fast det  ju  i själva verket  var tvärt om

Gick jag närmare försvann en del  av  kantigheten, när hörnen  visade sig  vara avfasade.

En annan dag, en annan plats fångade jag andra rätblock

Den svarta  kuben är ett tingsrätts-rätblock, de framför  är väl skräpblock.

Men renaste  formerna  har  väl  det  här  huset

Men det här med  rätblock var något  jag kom på  hemma vid datorn,när jag gick där med kameran var all bara mer eller  mindre rektangelliknande motiv.

Fragment av promenader, ungefär som pytt-i-panna på rester alltså.

Jag  har nog  promenerat  för mycket  de  senaste dagarna,så att bilder, upplevelser tankar, tid, formuleringar och  kronologi blandas  till en enda  okokt  gröt. Gubbfingrarna  som trycker  på fel tangenter på tangentbordet gör  inte det  hela enklare. För att  inte tala  om det där  korttidsminnet som fungerar mest som en slasktratt, allt spolas bort  på en gång. mitt i  en mening  kan jag gömma  vad  jag skulle skriva.

Då  är det  enklare  med  bilderna, de  kommer ju  kameran ihåg.

Och  oftast kommer  jag  ihåg  var bilderna  är tagna. Hemmavid  är den  här tagen,jag  vände  mig  om och fotograferade min boning.

Jag hittade också svartvita blommor.

Jag fick också en vidare utsikt än hemifrån  mig.

Jag hamnade  också  i gränslandet

Där  fanns också blommor

Under en  annan promenad mötte  jag  ett   par stirrande  ögon

Vid  ytterligare ett   tillfälle hörde  jag att tåget  om och tryckte av, men trodde inte det skulle  gå bra, men kameran var tillräckligt snabb.

Snapshots är ju annars inte min grej.

.

Det snackas ju en  del på nyheterna om  en snubbe i  Vita huset.

Kan det  vara  det  här  huset?

Ytterligare en   annan  dag  såg  jag en trappa.

För det  är  ju så att utan  kamera blir  det  ingen  promenad (om jag  inte har ett ärende) .

På väg in i våren?

Jag  gick   också där.

Igår och idag

Igår

Jag såg det det ljusa eftermiddagsljuset, hämtade  kameran och  gick ut på gräsmattan.

Vårbuske, kan man  väl säga.

Idag

Idag såg jag den nyfallna snön...

... och gick ut  på balkongen för att få lite utsikt.

Någonting pågick  därnere.

Och inte blir det  väl  mindre rörigt  i svartvitt.

Jag  tittade åt andra  hållet  också, busken var  grann.

Igår, när himmelen var blå

.

Solen kanske hjälpte till också.

Bekvämt foto, var högst 10 meter hemifrån.